Die internationale Staatengemeinschaft steht Sezessionsbestrebungen zur Aufspaltung bestehender Staaten gewöhnlich ablehnend gegenüber. Gleichzeitig wendet sie in vielen Ländern Instrumente der Entwicklungspolitik an und greift so auch in den dortigen politischen Prozess ein. Untersucht wird, inwiefern Entwicklungspolitik so gestaltet werden kann, dass sie nicht, quasi als Nebenwirkung, einer Sezessionsbewegung zum Durchbruch verhilft. Betrachtet wird dabei neben der gezielten Förderung wirtschaftlichen Wachstums auch das Instrument der Dezentralisierung, das oft als Mittel zur „Beruhigung“ separatistischer Bestrebungen vorgeschlagen wird. Zuvor jedoch wird aufgewiesen, dass eine Politik, die Sezessionen verhindern will, zumindest in vielen Fällen auch moralphilosophisch schlüssig begründet werden kann. Den Abschluss der Arbeit bilden drei Fallstudien zu Sezessionen auf dem Gebiet der ehemaligen Sowjetunion. / The international community is usually set against secessionist movements that aim at the splitting up of existing states. At the same time, in many countries instruments of development policy are applied, that automatically influence the political process there. The investigation here seeks to answer the question whether development policies can be designed in a way that they don’t unwillingly trigger secession as a side effect. In doing so, the focus is not only on growth-enhancing policies, but also on the instrument of decentralization, which is often presented as a tool suited to appease separatist movements. Prior to that, though, it is demonstrated that a policy aiming at the prevention of secessions can – in many cases at least – be justified with sound arguments of moral philosophy. The concluding chapter looks at three case studies of secessions that have been attempted on the territory of the former Soviet Union.

I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige – Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 – 2008-08-12, dvs. under den väpnade delen av konflikten. I denna rapportering har idealtypens begrepp med stor tydlighet varit representerade i både ledare och allmän rapportering, dock inte med alla aspekter som ingick i definitionen för fientlighet. Begreppet rädsla  har endast yttrats otvetydigt under den sista dagens rapportering. Rapporteringen har varit liknande i alla fyra tidningar till innehållet, dock med något starkare tendenser i lösnummerpressen (Aftonbladet och Expressen) och med större volym i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. / In this essay I have attempted to determine what image of Russia was expressed in the largest newspapers in Sweden (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter), during the conflict in Georgia in the summer of 2008. Starting with the image presented by Sture Nilsson in Rysskräcken i Sverige – Fördomar och verklighet, I have constructed an ideal consisting of the terms hostility, fear, and mistrust. These factors have then been used to analyse the reports between 2008-08-08 – 2008-08-12, which was the armed part of the conflict. I have found that the factors composing the ideal have been expressed clearly, in editorials as well as in news articles, with the exception of some of the factors that define hostility. The term fear  has only been expressed unequivocally in the last day’s reports. Reports have shown little variation between the different newspapers, although the tabloid press (Aftonbladet and Expressen) have expressed these tendencies slightly stronger, and the volume of reports have been noticeably larger in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.

No description available.

Staters förmåga att samordna tillgängliga militära medel med strategi i krig, i en tid då tekniken utvecklas i snabb takt, är ett problem. Tidigare forskningsresultat pekar på att tekniska detaljer på taktisk nivå inte kan vara dimensionerande och tillräckliga för att se hur och om teknikutveckling påverkat modern krigföring i praktik och i teorin. I den pågående analysen avseende teknikens påverkan på krigföring bör denna påverkan i kombination med strategisk tillämpning analyseras innan sådana slutsatser kan tas. Vid detta finns en lucka när det gäller akademiska studier kring teknikens påverkan på strategi i krig. Det som denna undersökning bidrar med är att ge en ökad förståelse avseende teknikens påverkan på krigföring i allmänhet och strategi i synnerhet, relativt den militärtekniska utvecklingen som ägt rum i modern tid. Denna uppsats syftar därför till att undersöka teknikens påverkan på en stats strategi i krig. Resultatet av undersökning påvisar att teknikens påverkan på en stats vilja att uppnå en sammanhållen och samordnad strategi formas av hur den tekniska utvecklingen politiskt prioriteras och militärstrategisk förmåga att hantera ny avancerad teknik som informations-, cyber-, och precisionsvapen. Tekniken påverkar en stats strategi i hur människan har vilja och kunskap att åtgärda samt omhänderta teknisk under-, och överlägsenhet på militär-, och politiskstrategisk nivå. En stats åtgärder att överkomma oväntade konsekvenser vid användandet av ny teknik exemplifieras med att militärstrategiskt anpassa stridskrafter till rådande läge och att hitta alternativa politiskstrategiska åtgärder med tillgängliga medel.

Der Ausgangspunkt der vorliegenden Dissertation ist die nationale Identitätsproblematik in den westdeutschen und georgischen Autorenfilmen zwischen den 60er- und 80er- Jahren. Die Arbeit analysiert zwei unterschiedliche, in verschiedenen sozial-kulturellen Bedingungen und unterschiedlichen politischen Systemen entwickelte Filmkulturen, die über zwei Jahrzehnte hinweg die kulturelle Szene der jeweiligen Länder besonders geprägt haben. Sie gliedert sich in mehrere Teile, die sich mit folgenden Schwerpunkten auseinandersetzen: - Die Filmsituation der jeweiligen Filmkulturen in der Nachkriegszeit und in den 50er Jahren als Vorgeschichte des Autorenfilms. - Die Entwicklung des Autorenfilms in beiden Ländern und im internationalen Vergleich. - Das Verhältnis der Autorenfilmemacher/Innen zur Frage der nationalen Identität. - Die Analyse der unterschiedlichen Aspekte, Stoffe, Motive und besonderer filmischer Sprache verschiedener westdeutscher und georgischer Autorenregisseure/Innen vor dem Hintergrund ihrer jeweiligen kulturhistorischen Spezifik. - Interviews mit westdeutschen und georgischen Autorenfilmer/Innen zu diesem Thema. - Vergleichende Gegenüberstellung der westdeutschen und georgischen Autorenfilme. Die Arbeit endet mit einer Filmographie der interpretierten Filme sowie einem Literaturverzeichnis. / The thesis analyses and compares the two different cultures of cinema in West Germany and Georgia which evolved under different sozio-cultural conditions in two different political systems and which had a strong impact on cultural life in their countries for decades. The thesis focuses on the question of national identity reflected in the West German and Georgian cinema between the 1960s and the 1980s. The thesis has following structure: - Prehistory of Autorenfilm in West Germany and Georgia: The national cinemas after World War II in the late 1940s and in the 1950s in both countries. - The evolution of the Autorenfilm in both countries between the 1960s and the 1980s in comparison to other national cinemas - The relationship of filmmakers toward the the question of national identity - Analysis of artistic aspects, motivs, themes and filmic language in the films with regard to the cultural history background in the Georgia and Westgermany. - Interviews with West German and Georgian filmmakers - Comparison of selected West German and Georgian films A filmography and a list of literature is included in the thesis.

<p><p>Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,</p><p>rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio</p><p>inledande dagar.</p><p>För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,</p><p>Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.</p><p>Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna</p><p>rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och</p><p>civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.</p><p>Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.</p><p>Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.</p><p>Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.</p><p>Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.</p></p>

<p>Augusti 2008, Ryssland går in i Georgien med en överväldigande militär styrka i syfte att som mansäger, avbryta folkrättsliga kränkningar i utbrytarrepublikerna Syd Ossetien och Abkhazien. Men var det verkligen det som var huvudsyftet med operationen? Eller var Georgienkriget Rysslands tillfälle att för omvärlden visa att Ryssland återigen är en stormakt? Nästan två år senare släpps en ny militärdoktrin, Den Ryska Federationens Militärdoktrin 2010, finns det ett samband mellan det överraskande Georgienkriget och den nya ryska doktrinen? Det främsta syftet med den här uppsatsen är att genom att utgå ifrån två av de taktiska grundprinciperna, kraftsamling och vilseledning, undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan kriget och doktrinen. Finns det händelser under kriget och formuleringar i doktrinen vilka överensstämmer med definitionen av Kraftsamling och Vilseledning som tyder på ett samband däremellan? Det är det jag avser att svara på med denna uppsats. Avsikten med uppsatsen är även att för läsaren beskriva Georgienkriget och händelseförloppet däri, samt att kortfattat beskriva den Ryska federationens militärdoktrin 2010 utifrån den svenska försvarsavdelningen i Moskvas översättning. Syftet med uppsatsen är även att belysa exempel på kraftsamling och vilseledning, både ur doktrinen och ur kriget.</p> / <p>August 2008, Russia goes into Georgia with an overwhelming military force to which it is said, stop violations of international law in the breakaway provinces of South Ossetia and Abkhazia. But was that really the main aim of the operation? Or was the war in Georgia Russia's opportunity to demonstrate to the world that Russia is once again a major player on the international scene? Almost two years later a new military doctrine was released, the Russian Federation Military Doctrine 2010, is there a link between the surprising war in Georgia and the new Russian doctrine? The main purpose with this essay to investigate, through the view of two of the principles of war, Concentration and Deception if there is a link, or connection, between the war and the doctrine. Are there actions during the war and paragraphs in the doctrine suggesting such a connection? That is what the author aims to answer with essay. The purpose with this essay is also to the reader describe the war and shortly describe the Russian Federation Military Doctrine 2010. The purpose with this essay is also to present examples of Concentration and Deception from the doctrine and the war.</p>

Die Beiträge des vorliegenden Sammelbandes widmen sich vorrangig den finanz- und sozialrechtlichen Problemen von Georgien im Transformationsprozess, bieten wichtige Informationen zur aktuellen Situation von Haushalten und zum Steueraufkommen, zu Fragen der Armut und der Einkommensverteilung, zur rechtlichen Fundierung der Finanz- und Sozialpolitik sowie zur Ausgestaltung der gebietskörperschaftlichen Struktur. Die Autoren vermitteln weitgehende Vorschläge zur Reform des Steuer- und Transfersystems sowie zum Aufbau eines friedensstiftenden Föderalstaats, welcher die Kenntnisse über die Wertgrundlagen einer offenen Gesellschaft vertieft, damit den zivilgesellschaftlichen Ansatz unterstützt, eine Stärkung des demokratischen Marktsystems fördert und zugleich das friedliche Zusammenleben in einer unruhigen Region erleichtert.

Augusti 2008, Ryssland går in i Georgien med en överväldigande militär styrka i syfte att som mansäger, avbryta folkrättsliga kränkningar i utbrytarrepublikerna Syd Ossetien och Abkhazien. Men var det verkligen det som var huvudsyftet med operationen? Eller var Georgienkriget Rysslands tillfälle att för omvärlden visa att Ryssland återigen är en stormakt? Nästan två år senare släpps en ny militärdoktrin, Den Ryska Federationens Militärdoktrin 2010, finns det ett samband mellan det överraskande Georgienkriget och den nya ryska doktrinen? Det främsta syftet med den här uppsatsen är att genom att utgå ifrån två av de taktiska grundprinciperna, kraftsamling och vilseledning, undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan kriget och doktrinen. Finns det händelser under kriget och formuleringar i doktrinen vilka överensstämmer med definitionen av Kraftsamling och Vilseledning som tyder på ett samband däremellan? Det är det jag avser att svara på med denna uppsats. Avsikten med uppsatsen är även att för läsaren beskriva Georgienkriget och händelseförloppet däri, samt att kortfattat beskriva den Ryska federationens militärdoktrin 2010 utifrån den svenska försvarsavdelningen i Moskvas översättning. Syftet med uppsatsen är även att belysa exempel på kraftsamling och vilseledning, både ur doktrinen och ur kriget. / August 2008, Russia goes into Georgia with an overwhelming military force to which it is said, stop violations of international law in the breakaway provinces of South Ossetia and Abkhazia. But was that really the main aim of the operation? Or was the war in Georgia Russia's opportunity to demonstrate to the world that Russia is once again a major player on the international scene? Almost two years later a new military doctrine was released, the Russian Federation Military Doctrine 2010, is there a link between the surprising war in Georgia and the new Russian doctrine? The main purpose with this essay to investigate, through the view of two of the principles of war, Concentration and Deception if there is a link, or connection, between the war and the doctrine. Are there actions during the war and paragraphs in the doctrine suggesting such a connection? That is what the author aims to answer with essay. The purpose with this essay is also to the reader describe the war and shortly describe the Russian Federation Military Doctrine 2010. The purpose with this essay is also to present examples of Concentration and Deception from the doctrine and the war.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.