Zugl.: Gießen, Univ., Diss., 2006.

No description available.

Using a panel of administrative data and regression discontinuity analysis, this paper examines how the introduction of preferential tax regimes for Georgian micro and small businesses in 2010 affects formal firm creation and tax compliance. The results show that the new tax regime for micro businesses increased the number of newly registered formal firms by 18-30 percent below the eligibility threshold during the first year of the reform, but not in subsequent years. The analysis does not find an effect of the new tax regime for small businesses on formal firm creation in any year. Policy makers are often concerned about abuse risks stemming from differentiated tax treatment of micro and small businesses. The analysis in this paper reveals reduced tax compliance in 2010 around the micro business eligibility threshold, but does not find significant evidence of reduced compliance by Georgian firms in later years. The results also do not show any significant evidence of strategic sorting around the regime eligibility thresholds. (authors' abstract) / Series: WU International Taxation Research Paper Series

The war between Georgia and Russia awakened the world pretty brutally when a small country like Georgia tried to restore order in South Ossetia. The war between the two countries took place over five days in August 2008. This paper discusses the Russian operational art and its development after the war. The starting point is to test the traditional and classic Russian theory of operational art. The aim is to describe and discuss the Russian operational experience and any developments and trends in the Russian Federation's armed forces. The purpose of describing the theory behind the operational art is to create an independent analysis model. The essay’s analysis is based entirely from qualitative research with the collection of qualitative data in the form of texts and documents with a holistic perspective. Initially, the theory chapter is created from an inductive approach to identify, define and describe the operational concept and principles, creating a theoretical model of explanation. The developed analytical model is based on the Russian theory of operational art and takes off from a deductive approach to the collected empirical data. The results of the performed analysis results are interpreted and the product of this presented in the operational conclusions. Russia had a strategic ability to win the war by means of strategic resources related to tempo, simplicity and shock effect on the Georgian troops. Russia carries out a variety of reforms and the outcome of the war demonstrates the importance of Russia having a strategic capacity to make use of one in the type of conflict that Georgia represents. This success shows that the strategic capabilities are initially a success factor, while the deficiencies in the operational and tactical levels cannot be accepted in the long run, but must be developed. Not least relating of the armed forces. These deficiencies were primarily in intelligence, command and in the sustainment capabilities. It turned out pretty clearly that the Russian armed forces used the classical Russian operational art during the war, but they make use of more modern features such as information operations. / Kriget mellan Georgien och Ryssland väckte världen ganska brutalt då ett litet land som Georgien försökte återställa ordningen i Sydossetien. Kriget mellan länderna utspelades under fem dagar i augusti 2008. Uppsatsen avhandlar den ryska operationskonsten och dess utveckling efter kriget. Utgångspunkten är att pröva den traditionella och klassiska ryska teorin kring operationskonst. Syftet är att beskriva och diskutera ryska operativa erfarenheter samt pågående utvecklingar och trender inom ryska federationens väpnade styrkor. Uppsatsens analysmetod utgår i sin helhet från kvalitativ forskning med insamling av kvalitativa data i form av texter och dokument utifrån ett holistiskt perspektiv. Inledningsvis kommer teorikapitlet skapas utifrån en induktiv metod i syfte att identifiera, definiera samt beskriva operativa begrepp och principer, vilket bygger upp en teoretisk förklaringsmodell och utvecklar en analysmodell. Den framtagna analysmodellen utgående från den ryska teorin kring rysk operationskonst tar avstamp utifrån ett deduktivt förhållningssätt mot insamlad empiri. Resultaten av den genomförda analysen tolkas och produkten av detta presenteras i operativa slutsatser. Ryssland uppvisade en strategisk förmåga att vinna kriget med hjälp av strategiska resurser kopplat till tempo, enkelhet och chockverkan på de georgiska förbanden. I den ryska försvarsmakten pågår sedan 2008 en omfattande reform, resultatet från kriget påvisar vikten av att Ryssland har en strategisk kapacitet att använda sig av i en konflikt som Georgien. Framgången visar att strategiska förmågor initialt är en framgångsfaktor medan bristen på operativ och taktisk nivå inte fungerar i längden utan måste utvecklas. Detta gäller inte minst operationskonsten hos de väpnade styrkorna. Bristerna var främst inom underrättelsetjänst, ledning samt inom uthållighetsfunktionerna. Det visade sig ganska tydligt att de ryska väpnade styrkorna använde sig av klassisk rysk operationskonst under kriget, men de använde även mer moderna funktioner som informationsoperationer.

No description available.

The desire to influence ones opponent without using violence, has probably existed in all times. Reflexive control is a method used historically without the user knowing about the concept, but through research during the 1900s, theories from psychology, behavioral science and cybernetics entered into the military application of modern influence operations. Reflexive control builds upon the fact that a stimulated organism responds with a reflex. Which, in the context of the essay, means that a controller transfers prepared information to a partner or a counterpart to bring him to single-handedly take one of the controller intended decision. This is expressed either by methods used intuitively by an intelligent user or systematically by a controller with knowledge and resources, creating a situation which voluntarily brings or forces the other part to make decisions as the controller wants for its own use. The methods are based on knowledge of the other part's self-image. A self-image that can be individual, for example, a president, or a group, such as a state leadership. The reflex may contain of a decision or of an action that are not well considered but that benefits the controller. The controller then exploits the new situation created by its preparations that may have been on going for a long time. The essay describes some of the methods that has been used by the Soviet Union and later integrated into the Russian warfare. The essay askes the questions; Can Bismarck's actions in 1870 and Russia's actions in the Georgia conflict in 2008 be explained by the theory of reflexive control? Is there a difference? If it is - how is the difference expressed? Yes, both cases reflect reflexive control. The differences between them are explained by the evolution from intuitive actions into systematic use.

Aus dem gedrängten Überblick geht hervor, dass der Benennung von Siedlungen oft georgische Baumbezeichnungen zugrunde liegen, die unterschiedlicher Herkunft sind. Diejenigen Bezeichnungen, die offenbar kartwelischen Ursprungs sind, bilden drei Gruppen: 1. solche, die sich für die kartwelische Grundsprache rekonstruieren lassen (d. h. wo auch swanische Entsprechungen vorliegen), 2. solche, die bis auf die jüngere georgisch-sanische Grundsprache zurückgehen, und 3. nur in der georgischen Sprache belegbare Bezeichnungen, für die sich kein regelmäßig entsprechendes Material der anderen Kartwelsprachen beibringen lässt. Hinzu kommen jene georgischen Baumbezeichnungen, die aus anderen Sprachen entlehnt worden sind. Der Vergleich der georgischen Baumnamen mit der betreffenden Lexik der anderen Kartwelsprachen und mit den rekonstruierten Grundformen zeigt, dass bei der Entstehung der georgischen Oikonyme die Aufspaltung der kartwelischen Grundsprache in die heutigen Einzelsprachen bereits abgeschlossen war. Zu der gleichen Folgerung führt die Einbeziehung jener Oikonyme, die auf Lehnwörtern fußen, die nur im Georgischen (aber nicht im Mingrelischen, Lasischen und Swanischen) vertreten sind.

During the violent phases of transformation in post-Soviet Georgia the power of the police passed on to paramilitary groups. Under the rule of president Shevardnadze, however, the police regained a central political role, but it remained embedded in Soviet and pre-Soviet political structures. This becomes visible by looking at the political economy of the police. Informal taxes, purchase of office, and clientelism became established practices within the police. At present, the new government tries to carry out structural reforms in the police sector, which might lead to a break with the current hybrid Georgian state model.

This article looks at contemporary Armenia, Georgia, and Azerbaijan and addresses the question of how these states, which suffer from considerable institutional weaknesses, nevertheless retain the ability to control key aspects of statehood, first of all security and a measure of central authority. It is argued that these states invest only in selected aspects of statehood. The needed resources are mobilized by a system of informal taxes, which are then invested in certain selected core functions of statehood. This form of state depends on both formal and informal institutions, which are mutually supportive.

<p>När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.</p>