<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp.</p> / <p><p>Abstract</p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>BAKGRUND </strong></p><p>Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>METOD </strong></p><p>Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>RESULTAT </strong></p><p>Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SLUTSATS</strong></p><p>Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.</p><p> </p><p><strong>NYCKELORD</strong></p><p>Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden</p>

<p>The international concern about human rights, gender equality, domestic violence and the increase in the aging populations has brought elder abuse into the public focus. Elder abuse is a complex, multi-faceted health, social, criminal justice, international public health and human rights issue. The widely divergent and varying definitions is a controversial problem to understanding elder abuse. The elderly have been excluded from national gender-based programs on domestic violence and the abuse of women and children. In South Africa victims of elder abuse are often physically and or cognitively unable to speak for themselves which necessitates that the public be empowered and trained to become advocates for the aged. Lachs &amp / Pillemer ( 2004 : 1265 ) states that &ldquo / the physical and psychological impairement of elder persons could be predisposing factors for elder abuse &ldquo / . Statistical evidence on the incidence and prevalence rates of elder abuse is lacking as elderly persons are reluctant to identify care givers for fear of abandonment, retaliation and being left destitute ( Lachs &amp / Pillemer, 2004 : 1265 ). Despite the Bill of Rights as set out in the South African Constitution and the Older Persons Act, No. 13 of 2006 which was developed to deal with the empowerment and protection of elder persons and promote and maintain their status, rights, safety, security and well being the abuse of elder person continues to occur ( Older Persons Act, No. 13 of 2006 ). This qualitative research study is allied with the phenomenological approach in an attempt to understand elder person&rsquo / s perception, viewpoints and perspectives from their lived experiences and personal lives. Three (3) focus group discussions and eighteen (18) one-on-one interviews were conducted with elder persons living in the suburbs of Cape Town. Data from participants were audio-taped, transcribed verbatim before an inductive analysis lead to the emergence of broad themes and patterns. The main findings of the research study concluded that elderly persons were informed but not empowered about financial, emotional and verbal abuse. The abuse of the elder person in old age homes also featured prominently. The findings of the research study can be used to provide education and empower elder persons and the general public on specific aspects related to elder abuse which are : Financial, Emotional, Verbal and the abuse by staff at old age homes. These findings could be utilized by health and social welfare advocates and organisations who offer community educational and development programs to advocate against elder abuse.</p>

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns. RESULTAT Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. SLUTSATS Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.   NYCKELORD Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden

No description available.

Sammanfattning   Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp. / Abstract   The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.       The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.

Sammanfattning På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden? Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov. Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat. / Abstract Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future? We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs. We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.

Ältere und auch pflegebedürftige Menschen werden den Alltag in den Zahnarztpraxen in den kommenden Jahren immer stärker prägen. Mit zunehmender Gebrechlichkeit der Betagten und Hochbetagten sollte sich die zahnmedizinische Behandlung in eine zahnmedizinische Betreuung wandeln. Auch bei einer, im Vergleich zu früher, später eintretenden Pflegebedürftigkeit sind in der Zukunft bei vielen Pflegebedürftigen die zweiten und dritten Zähne zu versorgen. Leider ist festzustellen, dass die zahnmedizinische Versorgung in Pflegeeinrichtungen noch nicht ausreichend standardisiert ist. Von den Pflegebedürftigen in Sachsen, Berlin und Nordrhein Westfalen besaßen nur 18,6 % stationär Pflegebedürftige und 41,2 % ambulant Pflegebedürftige ein zahnmedizinisches Bonusheft. Die Verteilung war regional sehr unterschiedlich. Anteilig besaßen die Pflegebedürftigen in Sachsen am häufigsten ein Bonusheft. Das Vorhandensein des Bonusheftes war weder von Alter oder Geschlecht abhängig. Der Verlust einer besseren Bonusregelung bei Zahnersatzleistungen wird dabei von den Pflegedienstleitungen und dem medizinischen Dienst völlig außer Acht gelassen, teilweise sind die Bonusregelungen auch nicht ausreichend bekannt. Die Organisation eines kontinuierlichen Konsildienstes könnte mit der Anforderung an das Führen eines zahnmedizinischen Bonusheftes verbessert werden. Hierzu müssen aber die Informationen zum Bonusheft gezielt an die Heimleitungen, die Heimaufsichten, die Heimräte, die Angehörigen und an den medizinischen Dienst herangetragen werden.

Older patients comprise a large portion of patients in the acute care setting. Registered Nurses (RNs) are the main care providers in the hospital setting. RNs caring for older hospitalized patients are affected by many factors including workload pressures, issues related to the acute care environment and attitudes toward older patients. However, a literature review identified a limited number of studies exploring the RNs experience of caring for older patients in the acute care setting. This study explored the RNs experience of caring for older patients (age 65 and older) on an orthopedic unit in an acute care hospital. Saturation was reached with a purposive sample of nine RNs working on the orthopedic unit, including eight females and 1 male. Participants were interviewed using broad open-ended questions, followed by questions more specific to emerging themes. All interviews were audio-taped and transcribed verbatim. Data were analyzed using Glasers (1992) grounded theory approach. Participants described the basic social problem as dealing with the complexity of older patients. The basic social process identified was the concept of looking beyond. Looking beyond was described as looking at the big picture to find what lies outside the scope of the ordinary. Three sub-processes of looking beyond were identified as connecting, searching, and knowing. Connecting was described as getting to know patients as a person by taking time, respecting and understanding the individual. Searching was described as digging deeper, searching for the unknown by looking for clues and mining everywhere for information. Knowing was described as intuitively knowing what is going to happen and what the older patient needs by pulling it all together and knowing what to expect. These dynamic sub-processes provided the RN with the relationship and information required to look beyond to manage the older patients complexity. The results of this study have implications for nursing practice, education and research. These findings may provide RNs with a process to manage the complex care of a large portion of our population.

Hospital stays have grown increasingly shorter with a corresponding increase in the use of homecare services. However, we have a limited understanding of how homecare services are allocated in Ontario, particularly homecare rehabilitation services. The primary objective of this research is to explore the current decision-making processes for the allocation of occupational and physical therapy services in homecare for the long stay clients. To address this objective a exploratory study using key informant interviews was conducted. The results indicate that the process of decision making for the allocation of therapy services is comprised of a series of stages called intake, assessment, referral to service provider and reassessment. Amongst these the process of determining the volume of therapy services varies widely across different region. These variations are primarily due to the regional contextual (e.g. financial constraints) factors of the individual CCACs.