Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.

Bakgrund: Många kemikalier som produceras och används i olika vardagsprodukter, material och byggnader är hälso- och miljöfarliga. Det finns lagstiftning för att göra kemikaliehanteringen säkrare och för att skydda människors hälsa och miljön. Trots insatser på strukturell nivå exponeras människor vid kontakt med produkter där farliga kemikalier ingår eller via damm, inomhusluft, vatten och livsmedel samt genom hudabsorption. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxnas kännedom om hälso- och miljöfarliga kemikalier samt deras attityd och beteende kopplat till att bidra till att skapa en giftfri miljö. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 176 respondenter samlades in. Datainsamlingen gjordes med verktyget Survey & Report och databearbetningen och analysen gjordes i SPSS. Chi2-tester genomfördes för att undersöka samband mellan studiens variabler (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Resultatet visade att nästan 65 procent av respondenterna hade hög kännedom om kemikalier och att det fanns samband mellan kännedom och beteende samt att 70 procent i hög omfattning vidtog kemikaliesmarta beteenden. Det framkom att mindre andel respondenter med barn var helt ointresserade av kemikalier (9,0%) jämfört med respondenter utan barn (24,4%). Dessutom hade större andel respondenter med barn hög kännedom om kemikalier jämfört respondenter utan barn (69,2 respektive 46,3%). De vidtog också i högre omfattning beteenden för att skapa giftfria miljöer. Resultatet visade signifikanta samband mellan beteenden och den allmänna attityden respektive attityden gentemot statligt ansvar för respondenter med barn. Vidare fanns kopplingar mellan vissa bakgrundsfaktorer och kännedom, beteende och attityder. Slutsats: Det genomförs insatser på olika nivåer för att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier. Respondenternas intresse för och kännedom om kemikalier och beteenden för att skapa giftfria miljöer i vardagen skilde sig mellan grupper. I syfte att skapa giftfria miljöer och därmed jämlik hälsa för alla är det av intresse att ytterligare undersöka skillnader mellan olika grupper och vad dessa beror på samt hur individer kan motiveras till kemikaliesmarta beteenden. / Background: Many chemicals that are being produced and used in products, materials and buildings are hazardous for human health and the environment. There are laws to make chemical usage safer and to protect human health and the environment. Despite efforts on a structural level people are still being exposed through contact with products that contain hazardous chemicals or through dust, indoor-air, water and food as well as skin absorption. Aim: The aim of the study was to examine adults’ awareness of hazardous chemicals and attitudes and behaviors to contributing to create non-toxic environments. Method: This study was performed as a cross-sectional study in which data from 176 respondents was collected. For data collection the software Survey & Report was used, and data processing and analysis were done in SPSS. Chi-square tests were done to examine associations between the variables used in the study (p-value <0,05 was significant). Results: The results showed that nearly 65 percent of the respondents had good awareness of chemicals and that there was an association between awareness and behavior and 70 percent of the respondents did take actions to minimize chemical exposure. Only 9 percent of the respondents with children were uninterested in chemicals compared to almost 25 percent of the respondents without children. Also, a larger part of respondents with children were highly aware of chemicals than those without children (69,2 and 46,3% respectively). They also took actions in a larger extend. Results showed significant associations between behavior and general attitudes and attitudes towards governmental responsibilities for respondents with children. Furthermore, there were connections between some background factors and awareness, behavior and attitudes. Conclusion: Actions are being taken on different levels in order to protect human health and the environment against hazardous chemicals. The respondents’ interest in and awareness of chemicals and behaviors to create non-toxic environments in everyday-life differed between groups. In order to create non-toxic environments and equal health for everyone it is important to further examine differences between groups and the cause of these as well as how people can be motivated to proactively minimize their exposure to chemicals.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka problem och möjligheter Kemikalieinspektionens anställda upplever i arbetet medmiljömålet Giftfri miljö och dess delmål. Detta för att bättre förstå komplexiteten i miljömålsarbetet och vilka drivkrafter och barriärer som finns iarbetet. För att göra detta har fem respondenter från Kemikalieinspektionen genom ett strategiskt urval valts ut till kvalitativa semistruktureradeintervjuer som varade mellan ca 30-60 min i omfattning. Som komplement till dessa intervjuer har även fyra rapporter från Naturvårdsverketanalyserats. Dessa är: uppföljningsrapporterna från 2005, 2010, 2015 och den fördjupade utvärderingsrapporten för 2015. Detta med avgränsningtill de kapitel som behandlande Giftfri miljö och etappmålen. Materialet har sedan analyserats och tematiserats med inriktning på de problem ochmöjligheter som vi kunnat se. Resultatet av denna analys gav tillslut 9 teman som är: Giftfri miljö, Etappmålen för farliga ämnen, Samordning,Företagsansvar, Produktionsökning och diffusa produktinnehåll, Det komplexa Reach, Styrmedel, Skadliga ämnen i miljön, EU och EUkommissionen.Det största hindret för miljökvalitétsmålet Giftfri miljö, är att det egentligen inte alls är ett definierat mål utan snarare en vision,vilket alla våra respondenter förtydligade under intervjuerna. 2020 har aldrig vart en realistisk tidsram för att miljömålet ska kunna bli uppnått.Problematiken som vi ser det med att nå Giftfri miljö ligger i målets struktur. Efter denna studie ser vi i stället hur etappmålen kan fungera som ettsteg på vägen men att miljökvalitetsmålet är allt för orealistiskt och kanske istället borde formuleras om till en vision. / This paper aims to examine the problems and opportunities that the employees at The Swedish Chemicals Agency experience in theirwork with the environmental objective A Non- Toxic Environment. We want to get a better understanding of the complexity of the environmentalobjectives and the driving forces and barriers that exist in the workfield. To do this, five respondents from The Swedish Chemicals Agency wasselected through strategic selection and later interviewed through qualitative semi-structured interviews, which lasted between 30-60 minutes. As acomplement to these interviews four reports by the Environmental Protection Agency has also been analyzed. These are: annual monitoring reportsfrom 2005, 2010, 2015, and one the in-depth evaluation report from 2015. We have limited ourselves to the chapters about toxic environment andits environmental objective milestones. The material has then been analyzed and thematized with a focus on the problems and opportunities thatwe have seen through analyze. The result of this analysis eventually gave 9 themes: The environmental objective Non-toxic environment, Theenvironmental objective milestones for harmful substances, Coordination, Company responsibility, Production increase and diffuse productcontent, The complex REACH, Policy instruments, Harmful substances in the environment, and EU and the European Commission. The biggestobstacle to the objective of non-toxic environment is that it is not really a defined goal but rather a vision, which all of our respondents expressedduring the interviews. 2020 has never been a realistic time frame for this quality objective Non-toxic environment. The problem as we see it has todo with the structure of the environmental quality objective in question. By this we mean that none of the respondents actually see theenvironmental objective as anything that can be achieved. After this study we can see how the environmental objective milestones can serve as astepping stone, but that the environmental quality objective is unrealistic and should instead be made into a vision.

I Sverige pågick under 2013 efterbehandlingsåtgärder på 1789 förorenade områden. Det nationella miljömålet ”giftfri miljö” har av regeringen angetts som det styrande miljö- målet vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken för förore- ningsspridning i mark från avslutade verksamheter som industrier, vägar med mera. Schaktning av massor utförs vid efterbehandling för att avlägsna förorenade massor från platsen men innebär samtidigt utsläpp av växthusgaser. Både vid schaktning och transport av förorenade massor samt framställande och transport av fyllnadsmaterial används fordon och maskiner som genererar växthusgasutsläpp. Efterbehandlingsarbetet riskerar alltså att ge en negativ påverkan på miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”. I denna studie söks svar på frågorna: Kan efterbehandling av förorenade områden bedri- vas med simultan hänsyn till de båda miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad klimat- påverkan”? och Hur ska ett sådant arbete bedrivas? För att besvara dessa frågor använ- des det webbaserade beräkningsverktyget Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten från Svenska geotekniska föreningen, SGF, samt en enkätstudie riktad till tillsynsmyndigheter. Beräkningar med verktyget visade att det som främst påverkar växthusgasutsläppen vid efterbehandling är typ av fyllnadsmassor, sammanlagd transportsträcka samt lastkapa- citet hos fordon som transporterar massor. Ingen av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna tar hänsyn till växthusgasutsläpp vid godkännande av efterbehandlingsåtgärd. Många ställer sig dock positiva till ett verktyg som ger möjlighet att göra en avvägning mellan miljömål och tror att det skulle underlätta deras arbete. Två strategier som tar större hänsyn till växthusgasutsläpp identifierades. Strategi 1 innebär att sanering sker enligt riktvärdena för känslig eller mindre känslig mark- användning (KM/MKM) och växthusgasutsläppen minimeras genom effektiviserings- åtgärder. Som effektiviseringsåtgärd identifierades bland annat användning av lastbilar med större lastkapacitet och användning av återvunna massor som fyllnadsmaterial. Strategi 2 innebär en avvägning mellan miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad kli- matpåverkan”. Riktvärdena för KM och MKM kan i strategin överskridas för att mini- mera växthusgasutsläpp. Effektiviseringsåtgärderna från strategi 1 implementeras även i strategi 2. / In Sweden, 1789 contaminated sites were remediated during 2013. The government has stated the national environmental objective “A Non-Toxic Environment” as the gov- erning environmental objective in remediation. The aim of remediation is to reduce the risk of dispersion of contamination in soils from discontinued activities such as indus- tries, roads etc. Excavation of soils takes place to remove contaminated soil from the site. However, it leads to emissions of greenhouse gases. Machines that generate emis- sions of greenhouse gases are needed in excavation, transport of contaminated soils and the production and transport of filling materials. Thus, the environmental objective “Reduced Climate Impact” is likely to be adversely affected by soil remediation. This study was conducted to answer the questions: Can soil remediation be conducted with simultaneous regard to the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”? and How should such efforts be conducted? Two methods were used: the web based calculation tool Carbon footprint from remediation and other soil works from the Swedish Geotechnical Society, SGF, and a survey ad- dressed to regulatory authorities. Calculations with the tool showed that the main impacts on greenhouse gas emissions were choice of filling materials, total transportation distance and carrying load of the vehicles transporting soils. None of the respondent regulatory authorities take green- house gas emissions into account when approving remediation operations. However, many of them displayed positive attitude towards a tool that would make it possible to compare impacts on environmental objectives and stated that such a tool would facili- tate their work. Two strategies that give more consideration to greenhouse gas emissions were identi- fied. In strategy 1, remediation is conducted according to the guidelines of sensitive or less sensitive land use (KM/MKM). The greenhouse gas emissions are minimized through efficiency improvement measures. Use of vehicles with a greater carrying load and recovered soils as filling material are examples of identified efficiency improve- ment measures. Strategy 2 consists of achieving a balance between the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”. In this strat- egy, KM and MKM can be exceeded to minimize greenhouse gas emissions. The effi- ciency improvement measures from strategy 1 can be implemented in strategy 2.