En gitarrförstärkare baserad på elektronrör har konstruerats på uppdrag av Mikael Lyander, ägare av Sandkvie Studio på Gotland. Arbetet med gitarrförstärkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstärkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. Både författarna och uppdragsgivaren är överens om att förstärkaren lever upp till de uppsatta målen.

<p>En gitarrförstärkare baserad på elektronrör har konstruerats på uppdrag av Mikael Lyander, ägare av Sandkvie Studio på Gotland. Arbetet med gitarrförstärkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstärkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. Både författarna och uppdragsgivaren är överens om att förstärkaren lever upp till de uppsatta målen.</p>

Nobody sells guitar amplifier assembly kits in Sweden. This report will take you all the way from a request, to a complete prototype of a guitar amplifier. A guitar amplifier that will be sold as an assembly kit. A company in the south of Sweden that sells guitar effect assembly kits requested a bachelors dissertation where a student would design a guitar amp. The amp should be as simple as possible, but be able to deliver 5 Watts. This was a very tempting offer for me, a student at the sound engineering program, who loves everything related to guitars. In the report we will talk about the fundamental parts in a guitar amp. Keep in mind that this is a technical report. The report will not contain long subjective statements about what sound good or bad in my ears. I will begin with putting together a technical specification while considering the needs of the requesting company. Thereafter I will reason my way to a simple circuit containing 3 stages of amplification, based on vacuum tubes. I will design a chassis that will allow me to successfully build a functioning prototype that will meet the specifications I got from the company.

I denna uppsats undersöks upplevelsen och den soniska skillnaden mellan högtalarelement inspelade med mikrofon och emuleringar. Da emuleringar har blivit ett populärt sätt att ersätta gitarrförstärkare och högtalarlada undersöker denna uppsats de soniska och hörbara skillnader mellan de tva. Lyssningspanelen och de tekniska mätningarna visar bada att det finns en skillnad mellan de tva, i diskanten upplevs den största skillnaden. Det gar att dra tydliga likheter med den tidigare forskning som gjorts inom liknande omraden och denna uppsats, undersökningen stärker till stor del den forskning som tidigare gjorts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sound och klang kan vara ett fokus i elgitarrundervisning, hur elever upplever detta samt hur detta kan ställas i relation till deras åsikter och tankar om sound och klang. Arbetet har utgått ifrån dessa frågeställningar:- Vilka utmaningar och möjligheter följer med att undervisa i elgitarr med fokus på sound och klang?- Hur uppfattar elever sound och klangs relevans i gitarrundervisning? Tre deltagare fick två lektioner vardera där den första lektionen koncentrerade sig på det ljudtekniska inom elgitarr – gitarrens inställningar samt elgitarrförstärkarens inställningar och hur det låter. Lektion två hade fokus på klang och det speltekniska där hur och var en spelar på gitarren stod i fokus för att deltagarna skulle få uppleva skillnader i hur det låter. Datainsamlingen bestod av ljudupptagningar av båda lektionstillfällena och kvalitativa intervjuer som fördes i både semi- och ostrukturerad form med respondenterna som sedan sammanställdes utifrån tre teman: Tankar om sound, tankar om klang och upplevelse av undervisning. Resultatet tyder på att respondenterna anser att sound och klang på elgitarr eller andra instrument generellt ska komma efter färdighetsövning, alltså spela rätt toner och rytmer. Resultatet visar dock att respondenterna tycker att klang och sound är av vikt när de pratar om sitt huvudinstrument men gör inte samma distinkta koppling till elgitarr och de lektioner de haft. Resultatet visar även att respondenterna ser elgitarren som ett självständigt instrument och förstärkaren som ett enskilt tillbehör eller verktyg och inte som en del av instrumentet som helhet. Eftersom deltagarna har erfarenhet av traditionell instrumentalundervisning hade de önskat mer spelande även om de tyckte att fokuset på sound var en intressant och nytän-kande idé för elgitarrundervisning.

Under mina tidiga år som gitarrist i utveckling, figurerade otalet myter och berättelser på musikaffärer, i konsertlokaler och bland gitarristvänner. Detta var myter om gitarrutrustning, hur man fick samma gitarrljud som på favoritskivorna, vissa gitarrmodellers bästa årgångar osv. Nu, äldre, möjligen klokare, och strävande efter att bli en mer upplyst musikproducent, har ett utforskande av dessa myter förändrats från att vara ett till synes omöjligt uppdrag, till ett realistiskt projekt. Den här undersökningen har fokuserat på uppfattningen av elgitarrförstärkarna i min ägo och tagit avstamp i mitt eget musikskapande, detta med utgångspunkt både från lyssnar- och användarperspektiv. Förstärkarmodellerna skiljer sig åt konstruktionsmässigt och slagkraften de haft i populärkulturen. Två intervjuer, två blindtester och en personlig utvärdering gjordes för att utforska gitarrförstärkarnas sound, spelbarhet och gensvar. Resultaten pekade i slutändan på att vi väljer förstärkare annorlunda då vi utgår från fördomar, tidigare erfarenhet och visuellt intryck än vad vi gör när vi enbart lyssnar på deras ljud. En antydan till variation mellan förstärkarnas påverkan på gitarristers spelkänsla verkar också kunna existera men på grund av de komplexa parametrarna involverade i en sådan analys är det svårt att fastställa några tydliga tendenser. Det som dock kan reflekteras över är att vi troligen lyssnar på, och spelar genom gitarrförstärkare med mer än våra öron och ögon, samt att en förstärkares taktila egenskaper, design och kulturella signifikans troligtvis är av större värde än vi kanske uppfattar enbart genom ljudande material. / During my early years as a developing guitarist, numerous myths and stories circulated in music stores, concert venues, and among guitarist friends. These myths revolved around guitar equipment, how to achieve the same guitar sound as on favourite records, the best years for certain guitar models, and so on. Now, older and possibly wiser, striving to become a more enlightened music producer, my exploration of these myths has shifted from being a seemingly impossible mission to a realistic project. This investigation has focused on the perception of the electric guitar amplifiers in my possession, based on my own music creation, taking into account both listener and user perspectives. The amplifier models differ in their construction and the impact they have had on popular culture. Two interviews, two blind tests, and a personal evaluation were conducted to explore the sound, playability, and response of the guitar amplifiers. Ultimately, the results indicated that we choose amplifiers differently when we rely on biases, past experiences, and visual impressions than when we solely listen to their sound. There also seems to be a hint of variation in how amplifiers affect guitarists' feeling of ease when playing, but due to the complex parameters involved in such an analysis, it is difficult to establish clear tendencies. However, what can be reflected upon is that we likely listen to and play through guitar amplifiers with more than just our ears and eyes, and that the tactile properties, design, and cultural significance of an amplifier are probably of greater value than we may perceive through purely sonic qualities.