Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Att arbeta mer miljövänligt och hållbart blir alltmer viktigt för många företag. Så även inom logistik- och IT-branschen. Gröna informationssystem har hyllats för sina positiva effekter. Dessvärre undersöks oftast inte dess effekter utifrån ett miljöperspektiv, vilken påverkan dessa har på miljön utan mer vilka organisatoriska effekter som uppnås av dess implementation. Det har även identifierats att flest antal fel i utveckling av informationssystem uppkommer genom kravhanteringsprocessen. Problemet adresseras genom att undersöka vilken effekt de gröna informationssystemen inom logistikbranschen har på miljön och hur dessa möjliggör för uppnående av miljömålen i Agenda 2030. Kravhanteringsprocessen studeras även för att undersöka dess inverkan på de möjliga positiva miljöeffekterna av informationssystemen. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer hos tre IT-tjänsteleverantörer. Alla med ett gediget hållbarhetsarbete och kunder i logistikbranschen. Litteraturen i uppsatsen låg till grund för intervjuguiden och användes vid de semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden är uppbyggd av sju kategorier. Dessa kategorier är gröna IS lösningar, miljöaspekter, organisatorisk påverkan, utmaningar, förhållningsregler, kravhantering och arbetsmetoder. Efter analys av de transkriberade intervjuerna identifierades ytterligare en kategori med relevans för studiens syfte, arbetsmiljö &amp; hållbarhetsarbete. Dessa kategorier har varit betydelsefulla för utvecklandet av två modeller som förklarar kategoriernas påverkan vid utvecklandet av informationssystem som genererar positiva effekter på miljön. / Working more environmentally friendly and sustainable is becoming more important for a lot of organizations. Both in the logistics and IT industry. Green information systems have been acknowledged for their positive effects. Though when examined it is often not from an environmental view, effects on the environment, but instead on organizational effects from the implementation of the information systems. It has also been identified that most errors in the development of information systems occur through the requirements management process. The problem is addressed through examining the possibility of reaching the environmental goals in Agenda 2030 by the effects of green information systems in the logistics industry. The requirements management process was also studied to examine the impact of possible positive environmental effects by the information systems. To be able to answer the purpose of the research questions, a qualitative study was conducted with interviews with three IT service providers. All with genuine sustainability work and customers in the logistics industry. The literature in the thesis was the basis for the interview guide and was used in the semi-structured interviews. The interview guide is built upon seven categories. These categories are green IS solutions, environmental aspects, organizational impact, challenges, rules of conduct, requirements management and working methods. After analysis of the transcribed interviews, another category relevant for the purpose of the study was identified, work environment &amp; sustainability work. These categories have been important for the development of two models that explain the categories' impact at the development of information systems that generate positive effects on the environment.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.