Zugl.: Hannover, Univ., Habil.-Schr.

Thesis (Ph. D.)--Indiana University of Pennsylvania. / Includes bibliographical references.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolor upplever möjligheter att organisera och utföra studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i olika kommuner i Sverige. Detta för att besvara studiens frågeställningar hur studie- och yrkesvägledning organiseras utifrån elevernas behov, vilka faktorer studie- och yrkesvägledarna upplever som påverkar organisationen och utförandet av studie- och yrkesvägledningen samt vilka möjliga konsekvenser det kan få för studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov beroende på om samstämmighet eller diskrepans råder mellan utförandet, styrdokumenten och tidigare forskning. För att få fördjupad kunskap inom området har jag utgått ifrån aktuell forskning samt rådande styrdokument för grundskola och baserar analysen av insamlad empiri på karriärteorierna Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) och Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson, 1981). Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna känner sig väl förtrogna med sitt uppdrag på grundskolan enligt gällande styrdokument och lagar, men de upplever sig sakna tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser från kommunal huvudman för att uppfylla uppdraget att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning i alla årskurser. Möjliga konsekvenser av detta kan enligt Gottfredson (1981) leda till att eleverna yrkesaspirationer blir ett resultat av en begränsnings- och kompromissprocess baserad på bristande yrkesuppfattningar och begränsad självuppfattning. Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori skulle kunna förklara en tänkbar konsekvens för hur elevernas beslutsfattande vid brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet begränsas av deras handlingshorisont till följd av ett begränsat socialt kapital och habitus, grundat i begränsad självkännedom och begränsade yrkeserfarenheter under grundskoletiden.

Syftet med den här studien är att undersöka och analysera elevers studie- och yrkesvägledning i årskurs nio för att kunna se om den studie- och yrkesvägledning de fått stämmer överens med styrdokumenten. Jag är också nyfiken på vad elevernas samtal hos studie- och yrkesvägledaren handlar om, och om de har fått tillräckligt med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, enligt styrdokumenten. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskning, samt mot Gottfredsons och Krumboltz vägledningsmetoder som jag anser är relevanta för området. Mitt resultat visade att eleverna inte har fått med sig den studievägledning som styrdokumenten anser eleverna har rätt till i grundskolan eftersom de enligt intervjuerna kopplar sina vägledningssamtal mestadels till strikt gymnasieinformation. Eleverna har ingen kunskap utifrån styrdokumenten om vad samtalen ska innehålla och då heller inte har möjlighet att ställa krav på sina samtal. I studien framkom det dock att eleverna mestadels var nöjda med sin studie- och yrkesvägledning.

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie.Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild?Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och sedan analyserat polisstudenternas berättelser utifrån två utvalda karriärteorier. Donald E Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild och S Gottfredsons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet. Karriärteorier är viktiga redskap i arbetet med studie och yrkesvägledning, de hjälper oss förstå människors livsberättelser och kunna sätta dem in ett sammanhang som har betydelse för deras framtida karriärutveckling.Resultatet visar att för de här personerna har vägarna till polisyrket inte varit spikrak. Det är ingen av intervjupersonerna som haft polis som ett drömyrke sedan barnsben, utan det är något som utvecklats i vuxen ålder. Vägen till polisyrket skiljer sig åt och även hur intresset väckts. Viljan att pröva något nytt, kompisar som tipsat och uppmuntrat samt tidigare arbete som varit i nära kontakt med polisyrket. Vi har sett att den variation yrket erbjuder är en viktig faktor för samtliga i valsituationen. De talar alla om att det är ett flexibelt arbete, det händer ständigt nya saker, den ena dagen är inte den andra lik.Vi har även sett att den bild studenterna har av en bra polis återkommer när de berättar om deras självbild.

No description available.

Thesis (M.A.)--University of Texas at El Paso, 2008. / Title from title screen. Vita. CD-ROM. Includes bibliographical references. Also available online.

Det har tidigare genomförts flertalet studier inom grundskolan och angående val till gymnasiet. Undersökningar som belyser val till högre studier är dock en bristvara, i synnerhet för enskilda utbildningar. Det visar sig dock att den dominerande orsaken till val av högre studier är intresse. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som nyligen påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen så önskar vi öka förståelsen för hur det kommer sig att man väljer utbildningen. Som analysverktyg används Gottfredsons teori om val och beslut där begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet står i fokus. Därtill används Malcolm Paynes definition av socialt arbete. Respondentdata är insamlad med en kvalitativ metod på personer som läser första året till studie- och yrkesvägledare. Studiens viktigaste slutsatser visar att respondenterna som grupp delar värderingar med personer verksamma inom socialt arbete, respondenternas stereotypbild av studie- och yrkesvägledaryrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete samt att deras kompatibilitet är hög.

No description available.