I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Ordförrådet är en central del i språkförståelsen. Forskning visar att svårigheter inom detta område kan leda till sämre förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Därför är det betydelsefullt att speciallärarens arbete är evidensbaserat för att främja och utveckla ordförrådet hos eleverna. Ordinlärning är ett komplext område med många ingående delar. Två variabler som har undersökts i internationell forskning för att få kunskap om ordinlärningsprocessen är fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet. Att brister i fonologisk medvetenhet försvårar ordinlärning har också uppmärksammats. I vårt arbete utfördes ett ordinlärningsexperiment och tre språkliga/kognitiva tester med 16 elever i årskurs 1 med typisk utveckling. I experimentet varierades ords fonotaktiska sannolikhet och grannordstäthet i syfte att undersöka vilken roll dessa variabler hade vid ordinlärning. Eleverna fick lyssna på två olika berättelser där 16 non-ord presenterades. Målet var att försöka lära sig dessa ord. Vi undersökte också, genom ett test i fonologisk medvetenhet, hur sambandet såg ut mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet. I studien uppnås inte ett signifikant resultat för variablernas påverkan vid ordinlärning. Däremot kan en ordinlärningsprogression säkerställas allteftersom exponeringarna för non-orden ökar. Korrelation mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet påvisas inte. Studiens resultat beror på att golveffekter uppnås i samband med experimentet. Eleverna lär sig få ord, vilket beror på att testet är för svårt. Framtida forskning bör vid liknande experiment med aktuell åldersgrupp beakta och överväga ett större urval, öka antalet exponeringar av målorden i testsituationen samt ändra rättningsförfarandet