I detta examensarbete beskrivs en kvalitativ undersökning av två läromedel i geografi. Läromedlen har undersökt utifrån vilka lässtrategier som tränas genom arbete med elev­uppgifterna. Uppgifterna placeras i en av de tre läskulturerna centripetalläsande, alltså uppgifter som rör texten i sig. Centrifugalläsande när uppgifterna leder till att eleverna gör kopplingar från texten till sig själva, andra texter eller omvärlden samt metaperspektiviserande då de kräver att eleven reflekterar kring sitt eget läsande och lärande (Liberg, Eklund 2005). Uppgifterna inom den centripetalläsande kategorin delas vidare upp enligt vilken av fyra läsförståelsestrategier som övas; att göra förutsägelser, identifiera centrala ord och begrepp, ställa frågor och sammanfatta. Resultatet visar att den stora majoriteten av uppgifter rör sig inom den centripetala läskulturen och då främst uppgifter rörande begreppskunskap och frågor till texten. De meta-perspektiviserande uppgifterna är extremt få medan det finns något fler inom den centrifugala läskulturen. Frågorna inom denna kultur domineras av uppgifter där läsaren ombeds koppla textens innehåll till den egna verkligheten.   Nyckelord: Läromedelsanalys, grundskola åk 4-6, läsförståelse, läskulturer, lässtrategier

I följande studie utreds det informella chattspråket och det formella standarskriftspråket i elevarbeten hos elever i åk 4–6. Förutom att utreda om och vilka chattspråksord som förekommer utreds också elevers språkliga medvetenhet kring kodväxling mellan språkbruken. Vidare har även genusskillnader i användandet av chattspråk och standardskriftspråk utretts. Studien har utgått ifrån en deduktiv teori där hypotesen om att eleverna använder chattspråksord men med god medvetenhet om kodväxlingen. Ytterligare en hypotes om att pojkar använder chattspråksord i högre utsträckning ställs. Både bakgrund och tidigare forskning stärker dem hypoteser som ställts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en trianguleringsmetod där fem lärare inom svenskämnet intervjuats med en semistrukturerad intervju och 50 elever har genomfört en digital enkät. Resultatet har analyserats med stöd i det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen samt genussystemet. Resultatet i studien stärker de hypoteser som ställdes i början av studien med den enda skillnaden om att pojkar visar sig bli något duktigare inom engelska och därför ifrågasätts äldre normativa föreställningar med förankring i genussystemet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>