Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

<p>Ledningsgrupper har mycket att vinna på att etablera ett breddat tänkande i olika frågor. Det kan skapas med enkla medel som förbättrad kommunikation, delgivande av kunskap, andra rubriker för möten, där en annan förväntan skapas och ett ökat fokus uppnås.I resultatet från empirin påtalas dessa faktorer som en förbättringspotential inom det aktuella företaget.Idégenereringsprinciper är användbara och stimulerar till fler perspektiv i diskussioner samtidigt som fler individer involveras.Ju fler idéer som genereras, desto större möjlighet att finna bra idéer. Empirin påvisar ett exempel där en ny affärsmöjlighet genereras genom en ny form av arbetssätt inom ledningsgruppen.Således kan slutsatsen dras att breddat tänkande bör uppmuntrasoch tränas av alla medlemmar i gruppen. Kommunikation och interagerande är centrala begrepp inom innovations-och kreativitetsaspekten och bör i hög grad beaktas av organisationer.</p>

<p>Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. </p><p>Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.</p>

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.

The purpose of this study is to investigate four students in grades six by interviewing them. It will find out how they personally perceive their own learning in group work and why they work in groups. In my investigation, I will rely on these two questions: How do my subjects reflect on their own learning during group work? Why do my subjects think that they work in groups? For my study, I selected four students from the same school, two girls and two boys, who are 11 to 12 years old. The interviews were individual because I wanted to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups and why they are working with a group of other students. Within my thesis, I have focused on the social constructivist theory. Other terms used are "life-world", the "horizon of understanding" and "learning by doing". The study shows that students develop their social and democratic skills, along with their individual knowledge and learning when they work together in a group. Students agreed that language is the key to communicating and understanding the knowledge of social interaction. They felt that their individual learning was strengthened and developed as they shared their knowledge and experiences. Students felt that they learn many things, but above all to work together and explain things to each other, both of which are very important concepts. Students also felt that the democratic learning develops the most when they are happier and will practice listening to and respecting each other's thoughts and ideas in social relationships. The results show that students think that they should learn to work with everyone. Students agree that it is important that they help each other to understand, whether Swedish is their mother tongue or an additional language. Moreover, students feel that they learn how theory and reality are related better, when they understand in a concrete way.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, där jag fördjupat mig i frågor kring vilken inställning svenska som andraspråkslärare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lärare och har alltså använt mig av en kvalitativ forskning på två olika gymnasieskolor som ligger i två mellanstora städer i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod på gymnasiet fast det förekommer svårigheter med detta. Det är bl.a. mycket viktigt att läraren delar in gruppen på så vis att man minskar risken till osäkerhet och irritation bland eleverna. Informanterna betraktar grupparbeten som en övning, som är till för att eleverna ska lära sig samarbeta med andra och respektera varandras åsikter.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten. Vi har kommit fram till att samlärandets utrymme till stor del styrs av lärarens attityder, vilket ofta formats av deras tidigare erfarenheter. Samlärande har stora vinster men är något som kräver träning för att kunna användas på ett givande sätt.

Ledningsgrupper har mycket att vinna på att etablera ett breddat tänkande i olika frågor. Det kan skapas med enkla medel som förbättrad kommunikation, delgivande av kunskap, andra rubriker för möten, där en annan förväntan skapas och ett ökat fokus uppnås.I resultatet från empirin påtalas dessa faktorer som en förbättringspotential inom det aktuella företaget.Idégenereringsprinciper är användbara och stimulerar till fler perspektiv i diskussioner samtidigt som fler individer involveras.Ju fler idéer som genereras, desto större möjlighet att finna bra idéer. Empirin påvisar ett exempel där en ny affärsmöjlighet genereras genom en ny form av arbetssätt inom ledningsgruppen.Således kan slutsatsen dras att breddat tänkande bör uppmuntrasoch tränas av alla medlemmar i gruppen. Kommunikation och interagerande är centrala begrepp inom innovations-och kreativitetsaspekten och bör i hög grad beaktas av organisationer.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang. Resultatet visar slutligen att lärarna har relativt olika syn på vad skolutveckling är samt att det är inte någon självklarhet att de direkt kopplar ihop elevers grupparbete med skolutveckling.

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls. Ibland delas även arbetet upp i mindre delar varpå det blir små individuella arbeten inom grupperna vilket inte är önskvärt. Då blir själva grupparbetsprocessen lidande vilket spolierar hela syftet med att kunskapa tillsammans. Annars påtalar flertalet lärare och elever fördelar med arbetsmetoden likt social utveckling, fler perspektiv på uppgiften, större trygghet under redovisningar, ökad frihet etc. Grupparbete är bra om hänsyn tas till gruppsammansättningen (storleken på gruppen, hur väl känner medlemmarna varandra, medlemmarnas ambitionsnivå etc.). Andra faktorer som måste stämma är en tydlig struktur, ett klart och väl genomtänkt syfte samt goda instruktioner.