Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete. Problemet vi ser med detta är att intentionen och genomförandet inte går hand i hand och därför inte uppfyller lärarnas syfte med grupparbete.

I denna studie undersöks hur sex lärare i svenska på högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmåga. Då denna förmåga inte betygsätts men poängteras som viktig i läroplanerna är det av vikt att se hur arbetet med förmågan fortgår. Resultaten har fåtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjälp av Meads responsteori samt Lewins fält- och kanalteori. I resultatet framkommer att lärarna anser ett givande och tagande, samt en förståelse för att flera är smartare än en, som viktiga aspekter av samarbete. Lärarnas metoder för att få eleverna att samarbeta skiljer sig åt, men de anser alla en god samarbetsförmåga vara av stor betydelse. Tidsbrist och press att betygsätta pekas ut som hindrande faktorer för att göra det som önskas i fråga om samarbete, både med kollegor och eleverna emellan. Slutsatsen som dras är att lärarna behöver få mer tid att arbeta med samarbetsförmåga, antingen i lärarutbildningen eller i deras dagliga verksamhet. Om denna tid inte avsätts signaleras till både lärare och elever att förmågan inte är av lika stor vikt som andra aspekter av undervisningen. Då förmågan poängteras som avgörande för framgång och välmående av både EU, tidigare forskning, läroplaner och informanterna, är det av största vikt att lärarna får denna tid.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

The purpose of this study was to see how the teacher works with children´s language and what working methods they use to develop language, as well as knowledge, among the children in a multilingual school. The main questions for the essay: • What reasons the interviewed teachers about language development? • What approach do the interviewed teachers describe that they use in their multi-lingual children’s group? In order to collect empirical data to my study I chose to use a qualitative method, which consisted of interviews with four teachers in a multilingual class. The study is based on a socio-cultural perspective where social interaction, blocking, communication and language use is the main tool for children's learning and development. The results of my study revealed that teachers realize that when they involve teamwork in class it enhances the activity among the children. In particular when the bilingual children use the language actively in different contexts where they communicate and discuss with each other in the teaching subject. When the children use language in different contexts it also enables them to develop linguistically and in terms of knowledge. The earlier the teacher introduces teamwork in different contexts, the more instructive it is for the children to develop linguistically with their skills. Through this they will be able to achieve the objectives of their various subjects.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Grupparbete är ett arbetssätt som ger elever möjligheter att utveckla både sina ämneskunskaper och sin förmåga att samarbeta (Johnson & Johnson, 1999). Men grupparbete är ett komplicerat arbetssätt som kräver engagemang från samtliga deltagare för att alla elever ska kunna utvecklas. Det är inte ovanligt att en elev i gruppen väljer att inte vara aktiv. Eleven låter då resterande elever i gruppen lösa uppgiften själva (Forslund Frykedal, 2008). Det här är ett scenario som gör att alla elever inte blir delaktiga vid problemlösningen och därmed inte får samma möjligheter att utveckla sin problemlösnings- och samarbetsförmåga. Syftet med studien är att undersöka och utveckla instruktioner till problemuppgifter som ökar alla elevers delaktighet och ansvarstagande vid grupparbete. För att kunna besvara syftet används design research som metod. Genom metoden undersöks och utvecklas pedagogiska insatser. Studien visar att strukturerade instruktioner till problemuppgifter påverkar elevernas delaktighet positivt. Användandet av ett problemlösningsschema med flera steg gav ett positivt resultat då gruppmedlemmarna lade stor tid på problemlösningsprocessen. Det gav alla medlemmar tid att ställa frågor, framföra idéer samt bygga vidare på sina egna och andras resonemang under hela processen. I första steget i problemlösningsschemat uppmanades eleverna att se till att alla gruppmedlemmar förstod uppgiften innan problemlösningsprocessen inleddes. Studien visar att fler elever tog ansvar för att alla gruppmedlemmar skulle ha förståelse för problemet när de genom instruktionerna blev uppmuntrade till det.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.

Vetenskaplig forskning påvisar att grupparbeten som undervisningsmetod har många fördelar för lärandet. Men forskningen indikerar också att det finns ett behov att djupare studera individuella uppfattningar kring grupparbeten, då det råder skilda uppfattningar om vad som är positivt och negativt för lärandet med grupparbete. Syftet med denna studie är att beskriva universitetsstudenters bild och uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp samt öka kunskapen om vilken form som uppfattas ha mest betydelse för den egna studieprestationen. Detta är en kvalitativ studie med inspiration av en induktiv ansats, där åtta universitetsstudenters olika uppfattningar om grupparbete och studiegrupp har inhämtas genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett målinriktat urval med kriteriet att studera på ett universitet och vid ett program på minst 180 högskolepoäng. Urvalet har inslag av bekvämlighetsurval, då förslag på respondenter tillfrågades i författarnas sociala närvaro. Insamlad empiri har analyserats med inspiration av Grounded theory. Resultatet indikerar att universitetsstudenters uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp innefattas av både möjligheter och utmaningar. Vidare påvisar resultatet att flertalet av studiens respondenter uppfattar studiegrupp som den mest betydelsefulla formen för sin egen studieprestation. Samtidigt påvisar resultatet att lärarens frånvaro i gruppbaserat lärande resulterar i att ingen av formerna har mest betydelse för sin egen studieprestation. I en avslutande diskussion behandlas resultatet genom att kopplas till tidigare forskning. Där identifieras kopplingar mellan studenternas uppfattningar om grupparbete och ett formellt lärande i grupp som i sin tur präglas av ett kooperativt lärande. Studenters uppfattningar om studiegrupp ses i liknelse till formerna läsgrupp, basgrupp, examinationsgrupp och traditionella grupparbeten, som i sin tur präglas av ett kollaborativt lärande. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Matematik är ett ständigt aktuellt ämne. Enligt Skolverket ska lärare hjälpa elever att se matematiken i vardagen och ge möjligheter till grupparbeten.Tidigare forskning tyder på att elever kan ha svårigheter med vardagsnära matematik och grupparbete kan leda till en hög alternativ låg nivå av samarbete. Studiens syfte är att undersöka hur elever tillsammans kan arbeta med vardagsnära kontext inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år. Forskningsfrågorna är: Vilka roller synliggörs i grupparbete med problemlösningsuppgifter med vardagsnära kontext? och Hur påverkas elevers arbete av den vardagsnära kontexten när de arbetar i grupp? Videoobservationer utfördes på två skolor med 11 elevgrupper. Två analyser genomfördes, en utifrån tidigare definierade roller och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flera olika roller uppstår under arbetet och att rolllerna förekommer i olika stor utsträckning. Vidare visar resultatet att den vardagsnära kopplingen kan fungera som en motivation eller en distraktion. Slutsatsen är att tätt samarbete kan uppstå men även att samarbetet kan ligga på en låg nivå och att den vardagsnära kontexten kan påverka arbetet positivt och negativt. Slutligen efterfrågas svensk forskning kring vardagsnära matematik, problemlösning i grupp och de kooperativa rollerna i de tidiga skolåren.

Studien syftar till att skildra svensklärares användning av grupparbete i årskurs 4–6 genom att i en enkätundersökning undersöka faktorer som kan påverka lärarnas upplevelser av arbetssättet, samt hur de värderar olika aspekter av ett grupparbete i sin planering. I bakgrunden ges en översikt av viktiga begrepp samt vilka svårigheter och möjligheter som grupparbeten kan medföra i undervisning, samt tidigare forskning kring ämnet. Därefter analyserades data utifrån bakgrund, tidigare forskning och teorierna: Sociokulturell teori och ETG-modellen. Resultatet visar att lärarna har generellt bra upplevelser av arbetssättet och att de ser flera språkutvecklande fördelar med att använda grupparbeten, men uppger vissa svårigheter som kan liknas vid resultat från tidigare studier. Dessa faktorer verkar dock inte påverka i vilken utsträckning grupparbeten används. Resultatet visar även att lärarna har ambitioner att planera uppgifter som kräver samverkan, samtidigt som deras värdering av gruppsammansättning, bedömning och ämnesinnehåll kan visa att interaktion och samarbete missgynnas i grupparbeten.