Denna uppsats syftade till att undersöka förhållningssätt till och uppfattningar om grupparbete som metod för lärande utifrån ett studentperspektiv. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem studenter på personalvetarprogrammets sista termin och två examinerade studenter från samma program. Den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av studien var bland annat att studenternas förhållningssätt till grupparbete som lärandemetod baseras på tidigare erfarenheter av arbetsformen. Resultaten visade även att studenterna lärt sig mer av grupparbete än bara utökad ämneskunskap så som samarbetsförmåga, sociala färdigheter och personlig utveckling. Slutsatsen vi drog var att människans lärande och utveckling till stora delar beror på fungerande kommunikation.

Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få ökad kunskap om hur lärare från årskurs 4–6 tänker kring arbetsformen grupparbete inom matematik. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ strukturerad intervjumetod med 4 matematiklärare. Utifrån resultaten kan det konstateras att matematiklärarna är ganska överens om hur grupparbete funkar samt hur deras elevers kunskaper utvecklas genom denna arbetsform. Vår slutsats är att elever lär sig mycket utav att delta i grupparbeten bland annat att samarbeta med andra barn. Detta uppnås på bästa sätt genom att dela in grupperna efter kunskapsnivån och anpassa uppgifterna efter elevernas nivå.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av grupparbete i skolan. Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Deltagarna i studien var fyra gymnasieelever som en och en intervjuades om sina upplevelser av grupparbete. Tematisk analys användes i intervjustudien vilket resulterade i två teman, Ojämn arbetsbelastning inom gruppen som handlade om att vissa elever behöver göra mer än andra och Själva uppgiftens lämplighet för ett grupparbete som handlade om betydelsen av att uppgiften är avsett för att passa ett grupparbete. Slutsatserna i studien var att deltagarnas upplevelse av grupparbete var mestadels negativt på grund av att de upplevde att arbetsinsatsen var ojämn mellan gruppmedlemmarna. Det visade sig också att deltagarna upplevde att ett grupparbete inte alltid hade behövts för att klara av uppgiften.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod samt deras val av dess användning i undervisningen. Syftet med studien har även varit att ta reda på hur faktorerna gruppstorlek, lokaler, lärarens roll, bedömning och tid kan påverka dessa uppfattningar och val. För att ta reda på detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning på 50 pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat har sedan analyserats utifrån studiens två teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och den utvidgade didaktiska triangeln. Resultatet visade att 47 pedagoger hade en positiv uppfattning av arbetsmetoden medan 2 pedagoger hade en negativ uppfattning. Fler än hälften av pedagogerna använde arbetsmetoden flera gånger i veckan och som mest i skolämnena svenska, matematik, SO och NO. Resultatet i denna studie skiljer sig i viss mån från den tidigare forskning som finns om grupparbete, vilken menar att pedagogers dåliga erfarenhet av grupparbete bidrar till att den inte används i skolan lika mycket. Något som samtliga pedagoger i denna studie var överens om var att lärarens roll är en av de viktigaste aspekterna för att ett grupparbete ska fungera på ett bra sätt. De slutsatser vi kan dra är att pedagogerna hade en positiv uppfattning om grupparbete som arbetsmetod och att ramfaktorerna gruppstorlek, lärarens roll, bedömning och tid bidrog till den positiva uppfattningen. Denna studie visar dock inte om lokaler hade en positiv eller negativ påverkan på pedagogernas uppfattning om grupparbete.

Syftet med studien var att undersöka lärares inställning till grupparbete som arbetsform i undervisningen i årskurs F-3 utifrån egna erfarenheter och uppfattningar. Studiens frågeställningar var att undersöka vilka positiva och negativa sidor av grupparbeten som lärarna upplevde, samt vilka sätt att strukturera undervisningen på som de såg som mest fördelaktiga för elevers lärande. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och åtta lärare på sex grundskolor i Mellansverige intervjuades. Resultaten visade att lärarna såg att elevernas prestationer höjs samt att fler elever kommer till tals som positiva effekter av grupparbete som arbetsform. Att arbetsformen ställer högre krav på lärare och att elevernas prestationer sänks upplevde lärarna som negativa sidor. Av resultaten framkom även att inställningen till grupparebeten varierade beroende på hur lärarna valde att strukturera grupparbeten i undervisningen. De flesta lärare såg en tydlig struktur gällande ansvarsfördelning som mest effektiv för elevers lärande.

Syftet med studien är att beskriva fyra lärares syn på grupparbete inom problemlösning i matematik samt hur de praktiskt arbetar med det under en lektion. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer samt icke-deltagande observationer. Data har analyserats utifrån Learning to learn together (L2L2), vilket är vårt teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna främst använder sig av grupparbete i syfte att eleverna ska lära av varandra, samt att lärarens roll bland annat är att stötta elevernas kommunikation under arbetets gång. Under insamling av data framförde lärarna att syftet med deras problemlösningslektioner var att eleverna skulle öva på att samarbeta. Vår slutsats är att lärarna utformar problemlösningsuppgifter där fokus ligger på att gruppen ska samarbeta och där lärande av det matematiska innehållet inte betonas på samma sätt.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. </p><p>Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv. De värdesätter friheten de har genom valmöjligheten av både gruppsammansättning och tillvägagångssätt i"bifrostarbetet". Man inser nyttan med att arbeta i grupp genom att man på ett effektivt sätt kan lära av varandra. De visar också att de förstår vikten av att kunna samarbeta, - även om det kan vara svårt att leva upp till. </p><p>Diskussionen och avslutningen tar dels upp varför elever väljer grupparbete som form och hur man samarbetar inom grupperna, dels vad eleverna tycker är viktigt när man arbetar i grupp.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.</p>