Diss. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / Härtill 6 uppsatser. S. 109-113: Bibliografi.

SammanfattningDen här studien har fokuserat på svårigheter med grupparbeten och utrett lärarnas syftemed dem, ytterligare syften har varit att undersöka måluppfyllelse och metoder föreffektivare arbete i grupp.Metodansatsen är till stora delar baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare, men det finns även inslag av kvantitativ natur då elever även fått besvara enenkätundersökning.I analysen har jag utgått ifrån litteraturöversikten för att sedan försöka förklara detempiriska materialet. Slutsatsen med studien visar att lärarna uppnådde sitt syfte medgrupparbeten under elevernas första år, syftet var då huvudsakligen att eleverna skullesocialiseras. Syftet för lärarna under de två följande åren uppnåddes med blandatresultat.Om lärare fick utbildning i belöningssystem vilket är sätt att motivera gruppmedlemmartill att prestera tillsammans och utbildning i hur uppgifter konstrueras, skulleuppgifterna kunna konstrueras så att eleverna får ut mer av grupparbetena. Om elevernasedan fick träna på hur man har grupparbete, skulle lärarna kunna nå sitt mål medgrupparbete även under elevernas andra och tredje år.

<p>ABSTRAKT</p><p>I vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete. Förutom datamaterial i form av intervjuerna arbetade vi med texter av olika slag för att få en överblick på den forskning som fanns i nära anknytning till studiens syften och frågeställningar. Studiens huvudsakliga frågeställningar var: Hur ser samhällskunskapslärare på grupparbete? Varför ser de på grupparbete på ett visst sätt? Flera av de använda texterna har varit någon form av studie eller rapport, andra har varit antologier eller forskningsöversikter. Resultatet visar att lärare uttrycker vissa problem med grupparbete som arbetsform. Det är inte alltid övertygelsen om grupparbete som en bra arbetsform som gör att de i visst mått ändå använder den. Studien visar också på stora tveksamheter i inhämtande av faktakunskaper hos elever i samband med grupparbete.</p>

ABSTRAKT I vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete. Förutom datamaterial i form av intervjuerna arbetade vi med texter av olika slag för att få en överblick på den forskning som fanns i nära anknytning till studiens syften och frågeställningar. Studiens huvudsakliga frågeställningar var: Hur ser samhällskunskapslärare på grupparbete? Varför ser de på grupparbete på ett visst sätt? Flera av de använda texterna har varit någon form av studie eller rapport, andra har varit antologier eller forskningsöversikter. Resultatet visar att lärare uttrycker vissa problem med grupparbete som arbetsform. Det är inte alltid övertygelsen om grupparbete som en bra arbetsform som gör att de i visst mått ändå använder den. Studien visar också på stora tveksamheter i inhämtande av faktakunskaper hos elever i samband med grupparbete.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete. Några av lärarna förespråkade det i SO och NO medan ett par av dem tyckte att det var givande i ett teoretiskt ämne som matematik. Vid intervjuerna framgick det också att lärarna främst fokuserade på och framhävde de sociala förmågor som kan tränas vid grupparbete, och att de i mindre grad betonade de ämneskunskaper som eleverna kan tillägna sig i grupp. Samtliga lärare poängterade de sociala vinsterna eleverna får vid ett grupparbete och menade framförallt att grupparbete främjar elevernas samarbetsförmåga. Trots lärarnas positiva syn på arbetsformen tog alla upp nackdelar och svårigheter med metoden. Efter att ha forskat i ämnet tror vi att lärare generellt behöver tillägna sig mer kunskaper om hur arbetsformen kan användas. Detta för att få erfara fler fungerande grupparbeten och därmed vilja använda sig mer av grupparbete i sin undervisning. Vi menar dock att det inte bara hänger på läraren, utan även eleverna behöver få mer träning i hur man arbetar och samarbetar kollektivt. / 2010ht4716

Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever. Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.  Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare. Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.

<p>Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever.</p><p>Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.</p><p> Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare.</p><p>Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.</p><p> </p>

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion. Vi har genomfört en diskussion om gruppövningar och tre tillfällen med kollaborativt grupparbete. Information har samlats in genom videoinspelning, observation, loggbok och reflektion. Vi har kommit fram till att elevernas samtal sker i tre olika former; ytlighet, smågrupper och multilog. Studiens centrala slutsats är att största delen av samtalet formas av ytlighet vilket gör att eleverna behöver större möjlighet att utveckla sina förmågor att samtala i grupp för att kunna lära av varandras olikheter.

The aim of this study is to investigate what a small group student teachers of English think of group work as a learning method. The survey was based on semi-structured interviews with eight student teachers of English. The result showed that the majority of these students believe that group work is a good learning method with many benefits, but it also has disadvantages. The benefits were the ability to work with fellow students and to take advantage of each other’s knowledge. The disadvantage that the majority of these students highlighted was that not everyone who participated in the group work contributed. The result also showed that the majority of these students developed their knowledge by working in groups. The conclusion of this study is that the majority of student teachers of English believe that group work is a good learning method with benefits but it also has disadvantages.

<p>This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.</p>