Denna studie har riktat sin uppmärksamhet på smarttelefoner. Syftet med denna studie är att belysa mobilens påverkan på arbetsgruppers uppmärksamhet och fokus samt på deras känsloupplevelser under ett grupparbete. De frågeställningar som är relevanta för att uppnå syftet är: Hur uppfattas mobiltelefonanvändning av studenter gällande uppmärksamhet och fokus?  Hur uppfattas mobiltelefonanvändning bland deltagare under ett grupparbete? I vilket syfte används mobilen under ett grupparbete?  Genom ett etnografiskt tillvägagångsätt analyseras mobiltelefonteknikens påverkan för det sociala samspelet mellan studenter i grupparbeten. Studien utfördes på två stora universitet i Sverige. Under etnografin observerades gruppmedlemmarnas beteende kring mobilen under grupparbete. Dessutom intervjuades studenter om vilken påverkan mobilen har för deras samspel med grupparbetesmedelemmarna. Den insamlade empirin analyserades utifrån teorier om interaktionsritualer, emotioner samt splittring av uppmärksamhet. Resultatet visar att det finns strategier och regler för hur individer som befinner sig i ett gruppsammanhang kan använda mobilen på ett sådant sätt som är ansett att vara socialt acceptabelt/icke acceptabelt av närvarande gruppmedlemmar under ett grupptillfälle. Om mobilen inte hanteras rätt förekommer negativa sanktioner såsom en irriterad blick, tillsägelse eller utfrysning. Om mobilanvändandet å andra sidan utförs på ett korrekt sätt kan det ge ökad positiv stämning under grupparbetet.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring lärarens arbete med helklassundervisning, sittordning och samtal. Studien utgick från den sociokulturella teorin, där tyngdpunkten ligger på att lärande sker i samtal med andra. Undersökningen är i grunden en kvantitativ studie av lärarens tidsanvändning och samtal i klassrummet. För att förstärka studien har dock även kvalitativa studier av elevernas beteenden i klassrummet genomförts. Som metod användes observation med ett förbestämt observationsschema och löpande anteckningar. Åtta observationer genomfördes, fem i traditionell sittordning och tre i annan sittordning under maj 2020.   Resultaten tyder på att helklassundervisning användes mest följt av individuellt arbete och slutligen grupparbete i lektionernas arbetsfaser. I likhet med tidigare forskning är det den vanligaste fördelningen av lektionernas uppdelning. Resultatet visar på att läraren och elever hade större del ämnesrelaterat innehåll i samtalen än icke-ämnesrelaterat innehåll. Resultatet visar vidare att det inte finns en tydlig korrelation mellan lärarens ämnesrelaterade samtalsinnehåll i helklassundervisning och elevernas ämnesrelaterade samtalsinnehåll i individuellt arbete och grupparbete. Resultaten visar att det inte finns ett tydligt samband mellan sittordning och arbetsform, när eleverna arbetar i individuellt arbete eller grupparbete och det är därför av stor vikt att lärare väljer en sittordning från deras föredragna arbetsform.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan vilka problemlösningsstrategier som elever på Introduktionsprogrammen använder sig av beroende på om de jobbar enskilt eller i grupp. Det teoretiska angreppssätt som detta arbete vilar på är ett socialkonstruktivistiskt synsätt. För att samla in data till den här studien användes observationsmetoden. Två grupper bestående av tre elever och tre enskilda elever deltog i undersökningen. Detta innebär att mina observationer utfördes vid fem olika tillfällen. Eleverna fick tre uppgifter att arbeta med. Resultaten visade att eleverna som arbetade i grupp i större utsträckning använde sig av olika strategier. De strategier som inte tillämpades av eleverna i enskilt arbete visade sig vara rita en figur, söka mönster och sätta upp en tabell. Eleverna använde sig mycket av strategin gissa och prova både i grupp och enskilt arbete. Grupparbete har stor betydelse i matematikundervisning. Det är viktig att matematikläraren jobbar med olika matematiska problem utifrån elevernas kunskaper för att främja elevernas förmågor att använda olika strategier för att utvecklas.

Syftet med denna studie äratt undersöka hur elevers och lärares inställning till grupparbete i ämnet teknik konvergerar och divergerarutifrån sex aspekter. Eleverna som deltagit i studien har vi själva haft kontakt med genom praktik eller arbete och kommer från 6 olika skolor i Småland och Halland. Det har varit en blandning av kommunala, privata, centrumskolor, förortsskolor och skolor i småsamhällen. När det gäller de tekniklärare som deltagit i studien har de kommit från vårt eget nätverk samt från en grupp på Facebook för tekniklärare. Vi har arbetat med intervjuer i enkätform, en enkät till lärare och en till elever. Resultatet visar att elever och tekniklärare i stort sett varsamstämmiga när det gäller hur ofta grupparbeten förekom, den allmänna inställning och nyttan av grupparbeten. Samstämmigheten var också stor när det gällde förmågor man övade och divergerade bara något på frågan om kunskapsutveckling. Här tyckte eleverna att denna förmåga inte var så viktig jämfört med andra förmågor som samarbetsförmåga och kommunikation. Det som divergerar mest mellan tekniklärare och elever varhur gruppindelningen skall gå till där lärarna ville bestämma gruppindelningen men eleverna tyckte att de kunde göra detta bättre själva. När det gällde hur bedömningen skulle ske tyckte lärarna att individuell bedömning skulle gälla i alla lägen men eleverna tyckte att för att få gruppen att jobba så bra som möjligt var gruppbedömning bäst. Vi kan utifrån materialet i vår studie konstatera att pojkarna som deltog varmer positiva till grupparbete i teknikämnet än flickorna. Trots litet underlag vill vi också påpeka att de lärare som hade en bakgrund utanför skolan hade en mer positiv bild om hur de tror att eleverna föredrar att jobba i grupp är motsvarande lärare som enbart hade en bakgrund från skolans värld. Vi kunde också se att elever med utländsk bakgrund hade en lika positiv bild av grupparbete som svenskfödda elever.

Studiens syfte är att undersöka hur motivationen hos studenterna vid Mälardalens högskola påverkas av grupparbete. Frågeställningarna är följande: Vad har studenterna för syn på grupparbete som metod? Vilka förutsättningar påverkar studenterna vid grupparbete och vilken betydelse har grupparbete haft för studenterna motivation? För att angripa detta problemområde har jag använt mig av en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer. Jag tillämpade ett mättnadsurval. Teoretiska referensramar grundar sig i Ahl, Zimmerman och Graners definitioner kring motivation och self-efficay. Vidare utgår studien utifrån tidigare forskning kring hur motivation påverkas av gruppdynamik,handledning,utbildningskultur och lärandet. Vidare utgår studien ifrån tidigare forskning med fokus på hur self-efficacy påverkar motivation. Studiens resultat bekräftar att motivationen påverkas av grupparbete. Studenterna är motiverade att arbeta i grupper, men förutsättningar är avgörande.

Sammanfattning/Abstract   Syftet med studien är att öka kunskapen om och förståelsen för grupparbete som arbetsmetod i matematikundervisningen i årskurserna 7–9. Vårt intresse är riktat mot hur matematiklärare upplever grupparbete som arbetsmetod och hur de ser på grupparbetets potential för vad gäller kunskapsutveckling. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metodansats, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys för att kunna få svar på våra frågeställningar och belysa matematiklärarnas egna erfarenheter, synsätt och uppfattningar kring grupparbete som undervisningsmetod. Resultatet understryker vikten av lärarens roll och ledarskap vid grupparbete. Resultatet betonar även grupparbetets betydelse för elevernas lärande, kunskapsutveckling och sociala förmågor såsom samarbetsförmåga och kommunikationsförmåga. I studiens resultat framkommer att lärarna tycks ha en negativ inställning gentemot grupparbete som undervisningsmetod i ämnet matematik. Lärarna i studien anser vidare att denna arbetsform som kan ge upphov till obekanta processer bland eleverna fordrar lärarens engagemang från början till slut och även utgör utmaning för både lärare och elever.

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Grunden till litteraturstudien är att matematik vanligtvis utövas enskilt och sällan i grupp, vilket är en bidragande faktor till att elever i årskurs 6 inte uppnår kunskapskraven i matematik (Skolinspektionen, 2020). Syftet med studien är att analysera vilka för- och nackdelar kooperativt lärande har samt vilken inverkan kooperativt lärande har på problemlösningsförmågan. Den här systematiska litteraturstudien riktar in sig på elever i åldern 7-12 år. Studien har utgått från tio artiklar som systematiskt valts ut för att svara på forskningsfrågorna. Utifrån den granskade litteraturen är resultatet att kooperativt lärande har många fördelar och få nackdelar. Fördelarna som framkom var bland annat att kommunikationsförmågan, samarbetsförmågan, prestationen och attityden till matematik förbättrades. De nackdelar som hittades var endast relaterade till början av det kooperativa arbetet, där eleverna hade svårt att samarbeta. Resultatet visade även att det kooperativa lärandet hade en positiv effekt på problemlösningsförmågan då elevers kritiska, kreativa och kognitiva tänkande utvecklades. Även elevers långtidsminne och förmågan att välja rätt strategi utvecklades. Då det endast analyserades tio artiklar går det inte att dra några generella slutsatser, men resultatet av studien kan likväl vara till hjälp för verksamma lärare och lärarstudenter.

Problemet som majoriteten av modersmålslärare upplever, är svårigheten att utveckla elevers kunskaper vid undervisning i heterogena grupper som består av elever från årskurs 1, 2 och 3 i en och samma undervisningsgrupp. Svårigheten ligger i att utveckla elevernas skilda kunskapsnivåer, speciellt när undervisningen endast hålls en gång per vecka. Genom denna studie ges möjlighet att få fördjupad kunskap om modersmålslärares arbete i klassrummet. Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka utmaningar modersmålslärare upplever i sitt arbete med heterogena elevgrupper samt hur de organiserar arbetet i klassrummet för att skapa en inkluderande undervisning i dessa elevgrupper. Studien utgår ifrån aspekter kring social inkludering där kommunikation och språk har en central roll. För att nå studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex modersmålslärare. Resultat visar att modersmålslärarna i studien upplever utmaningar i att möta eleverna med olika planeringar på grund av gruppernas komplexa sammansättning (grupperna har oftast stora kunskapsnivåskillnader, blandade åldrar och bakgrund) och det krävs ett medvetet arbete kring lektionsplaneringen och undervisningen så att den blir begriplig för elever att ta sig an. Vissa modersmålslärare anser att kunskapsnivåskillnaderna är för stora och det finns en risk att eleverna med svårigheter känner sig misslyckade. Utmaningarna blir särskilt tydliga när eleverna med språksvårigheter ännu inte hunnit utveckla sitt modersmål i den utsträckning som krävs för den aktuella nivån. Resultat visar också att modersmålslärarna anser olikheter som något positivt. De menar att olikheter berikar gemenskapen och ingår i en strävan mot en inkluderande undervisning. Det är viktigt att olikheter och variation blir en naturlig del i undervisningen så att eleverna i gruppen stödjer varandra. De flesta intervjuade modersmålslärare anser att de försöker inkludera alla elever i gruppen i samband med grupparbete, vilket ger eleverna kunskapsinhämtning på ny nivå. Att arbeta med det sociala samspelet genom grupparbete i klassrummet gör att eleverna känner sig trygga samtidigt som det stimulerar eleverna att hjälpa varandra vid lärandet.

Research shows that teachers’ use of group work in Swedish schools has decreased significantly since the 1980s, in favor of more individual- and teacher-led activities. The questions concern partly how the teachers perceive group works in their practice of teaching in social studies. Partly also how the teachers, through their design of the teaching instruction, can go about assessing the students' knowledge linked group work in a just way. The material for the study consists of previous national and international research in the area, regarding the view on group work and assessment of that style of teaching. Partly also based on seven individual, qualitative, and semi-structured interviews with social studies teachers, who are active in teaching in upper secondary schools. Hermeneutics has been used as a methodological framework, consisting of various principles of relating to and interpreting the material text. The results show that the teachers show a divided, but primarily negative view concerning group work in its traditional definition. The teachers perceive, on the other hand, more positive associations linked to smaller teaching elements that use smaller groups of students as a basis for example, discussion of tasks and political opinions. A recurring aspect that the teachers exhibit is the problem with assessing students' knowledge in the summary assessment of student work carried out in groups. Where both the working process and the final product may be shared between students. The teachers' theoretical and practical solutions to these problems range from lowering the priority of group work in their teaching to structuring tasks where students can show their knowledge in combination with the teacher observing the working process and including more opportunities for the student to show their knowledge for a more holistic assessment. / Forskning visar att lärares användning av arbetsformen grupparbete har minskat avsevärt i den svenska skolan sedan 1980-talet till fördel för mer individuell- och katederundervisning. Studiens frågeställningar berör dels hur lärarna uppfattar arbetsformen grupparbeten i sin undervisning i samhällskunskapsämnet. Dels även hur lärarna uppfattar att de genom sin utformning av undervisningen kan gå till väga för att bedöma elevernas kunskaper rättvist utifrån arbetsformen. Materialet för studien består av dels tidigare nationell och internationell forskning på området gällande lärares syn på grupparbeten och bedömning av dem. Dels även sju enskilda, kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare, vilka aktivt undervisar på högstadiet. Hermeneutiken har använts som metodologiskt och teoretiskt ramverk genom principer för att analysera och tolka materialet. Resultatet visar på att lärarna uppger en kluven, men framför allt negativ uppfattning gällande grupparbetet i dess traditionella mening. Lärarna uppfattar däremot positiva associationer kopplade till kortare moment som nyttjar mindre grupper av elever som grund för exempelvis diskussioner av frågor och politiska åsikter. En återkommande aspekt som lärarna lyfter är problematiken med att bedöma elevers enskilda kunskaper vid en summativ bedömning grupparbeten, där såväl arbetsprocessen som slutprodukten kan vara gemensam. Lärarnas önskemål och praktiska lösningar gällande dessa problem rör sig mellan att prioritera ner grupparbeten i undervisningen, till att strukturera uppgifter där elever får möjlighet att visa sina kunskaper på egen hand, kombinerat med att läraren ser till arbetsprocessen och genomför fler moment för att få en mer holistisk bild av elevens kunskaper.