Syftet med arbetet är att ta reda på om det finns det en koppling mellan inkludering och lärande för fem intervjuade IMPRO - elever. Arbetet börjar med att ge en översikt av tidigare forskning kring inkludering och lärande samt skolans påverkan. Det teoretiska ramverket som används i detta arbetet är det sociokulturella. Med hjälp av kvalitativa intervjuer intervjuades fem stycken elever på en medelstor gymnasieskola i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och resultaten från de intervjuade eleverna tematiserades efter vad eleverna valde att ta upp i intervjuerna. Elevernas upplevelser kring deras tid som IMPRO elev på gymnasiet är stommen i detta arbete. De teman som eleverna tog upp och var mest framträdande var: elevernas syn på sin situation och bakgrund, olika anpassningar, lärarens påverkan samt specialpedagogens roll. Dessa olika teman påverkar på olika sätt elevernas upplevelser och resultat. Ett övergripande tema som är återkommande i samtliga teman är inkludering. Inkludering är framträdande dels i samtliga elevers bakgrund på grundskolan på olika sätt men även i deras gymnasiestudier, även här på olika sätt. De olika anpassningar som görs främjar i elevernas fall, oavsett om de är i det ordinarie klassrummet eller inte, inkludering. Eleverna sammanfattar det som att flexibilitet, lärarens upplägg samt läraren som viktiga faktorer för att lyckas med sitt IMPRO ämne.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan vilka problemlösningsstrategier som elever på Introduktionsprogrammen använder sig av beroende på om de jobbar enskilt eller i grupp. Det teoretiska angreppssätt som detta arbete vilar på är ett socialkonstruktivistiskt synsätt. För att samla in data till den här studien användes observationsmetoden. Två grupper bestående av tre elever och tre enskilda elever deltog i undersökningen. Detta innebär att mina observationer utfördes vid fem olika tillfällen. Eleverna fick tre uppgifter att arbeta med. Resultaten visade att eleverna som arbetade i grupp i större utsträckning använde sig av olika strategier. De strategier som inte tillämpades av eleverna i enskilt arbete visade sig vara rita en figur, söka mönster och sätta upp en tabell. Eleverna använde sig mycket av strategin gissa och prova både i grupp och enskilt arbete. Grupparbete har stor betydelse i matematikundervisning. Det är viktig att matematikläraren jobbar med olika matematiska problem utifrån elevernas kunskaper för att främja elevernas förmågor att använda olika strategier för att utvecklas.

Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Johanna Johansson (2016), En skola för alla? – Elevers berättelser om svenskämnet på grundskolan och på introduktionsprogrammet. Speciallärarprogrammet, språk- läs och skrivutveckling, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap kring elevers upplevelser av svenskämnet under grundskolan och på introduktionsprogrammet, orsaker till att elever inte når målen i svenska i årskurs 9 samt vad som är betydelsefullt för måluppfyllelsen. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter av ämnet svenska under grundskolan och på introduktionsprogrammet och vad som framkommer ur deras berättelser som betydelsefullt för deras måluppfyllelse. Preciserade frågeställningar: Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av ämnet svenska i grundskolan? Vad framkommer som hinder för måluppfyllelse i svenskämnet? Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av svenskämnet på introduktionsprogrammet? Vad framkommer som positivt för deras måluppfyllelse i svenskämnet på introduktionsprogrammet?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språk och lärande där språk, lärande och identitetsutveckling ses som nära sammankopplade. Lärande, kompetens och kunnande skapas i interaktionen mellan människan och det sammanhang där hon ingår.Metod Studien är en kvalitativ studie och den metod som har använts är narrativ metod. Sex stycken elever har intervjuats och deras berättelser analyserades med hjälp av narrativ analys.ResultatI elevernas berättelser kommer deras individuella upplevelser och erfarenheter fram men också gemensamt förekommande teman blir synliga och kan relateras till varandra. Studien visar att Delaktighet i tid och rum med klasskamrater har spelat stor roll på elevernas väg att nå målen. Elevernas upplevelse av att det finns en tid att förhålla sig till när alla elever oavsett förutsättningar ska nå samma mål på samma tid har påverkat måluppfyllelsen negativt. Oberoende av orsakerna till de svårigheter och utmaningar som eleverna har stött på under sin skoltid så har motivationen och självförtroendet haft stor betydelse. Dels motivationen och bristen på självförtroende som leder till att undvika att arbeta i skolan eller att vara i skolan och dels den ökade motivationen och det ökade självförtroendet som sen utgör vändpunkten för att må målen i skolan. Relationernas betydelse med klasskamrater och lärare genom skolgången har kunnat ha negativ inverkan på elevernas måluppfyllelse medan förtroendefulla relationer har varit en utgångspunkt för att kunna lyckas i skolan. ImplikationerStudien visar att eleverna själva kategoriserar sig som elever med svårigheter och inte i svårigheter. Som speciallärare finns alla möjligheter att arbeta med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning i samarbete med lärare och elever. Specialläraren har här en viktig del i att arbeta för ett relationellt perspektiv inte bara i elevhälsoarbetet i personalgruppen utan även med eleverna. Specialläraren ska i samspel och samarbete med kollegor leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla elever. Nyckelord: Berättelser, delaktighet, introduktionsprogrammen, motivation, måluppfyllelse, självförtroende.

Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.