The purpose of this study is to investigate how a group of students experience their learning when working in groups, and determine if they prefer to work individually or in groups. This study will also investigate what the students believe that they learn when working in groups. The study is based on these two questions: How and what do students perceive that they learn from working in groups? Do the students in my study prefer to work in groups or individually? The method I have used to retrieve information has been to interview four different students. The interviews were individual; I did so to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups. I chose a selection of students, two girls and two boys ranging in the ages from 15 to 16 years old, these pupils were all attending the same school. Social Constructivism is the theoretical perspective that my essay is based on. The key concepts of my essay are based on the terms "the horizon of understanding" which come from the hermeneutic research tradition and life-world which is a central concept in the phenomenological research tradition. The results from this study show that students believe that the spoken interaction in groups is important. The students believe that their individual learning can be developed further with the help of oral interactions, an example given is when students embrace new ideas and thoughts by talking to each other in groups. Based on the results of the interviews, students feel that their individual learning is affected positively when working in groups. This study shows that when students are being asked if they prefer to work in groups or individually, the answer is evenly divided, but with a small majority favoring to work in groups. However, almost all students who participated in my study believe that working in group is almost all the time a fun method of working and studying.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves. The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another. My study showed that it is a very complex problem for the teacher to create a classroom that allows and enables mathematical discussions between the pupils themselves. The teachers have to plan their classes well and form smaller groups with the mathematical conversation in mind, if the pupils are to use, discuss and reflect upon mathematical concepts and talk about different strategies for solving a problem. There is also a need for individualisation. The teachers have to use many different methods and allow a variety of materials for the pupils to work with, if they are all to be involved in the mathematical conversation in the classroom.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.

No description available.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ”som det visar sig” och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten. (Andersson, 2001) Jag har även gjort en litteraturstudie. Min undersökning är kvalitativ, då jag intervjuat elever och lärare på tre olika medieprogram. Det jag har kommit fram till i min undersökning är bland annat att när eleverna får skriva loggbok (en skriftlig dokumentation) över arbetsprocessen får lärarna mer insyn i grupparbetet. Ett annat sätt är när lärarna har möten med elevgrupperna och får på det viset veta hur det går för eleverna. Både lärare och elever svarade att samarbetsförmåga är viktigt vid grupparbeten. Som lärare är det extra viktigt att vara tydlig med hur bedömningen görs. Det vill säga om eleverna bedöms individuellt och/eller i grupp och vilka kriterier de (lärarna) utgår ifrån vid bedömningen. Genom att eleverna får reda på bedömningskriterierna kan de få verkligt inflytande över deras utbildning. En annan slutsats som jag har kunnat dra är att elever som får träna sig i att bedöma andra elever tycker att det lärorikt. Det var en stor del av de intervjuade eleverna (9 av 13) som ansåg att de blivit rättvist bedömda vid grupparbeten.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

Studier har visat att digitala skrivverktyg både ökar elevers förmåga att arbete i grupp samt utvecklar skrivförmågan. Att arbeta i grupp innebär ett samarbete som bidrar med såväl den sociala förmågan samt till att ta ansvar för egna och andras inlärningsprocess. Fortsättningsvis belyses det att grupparbete kräver mer än att bara dela in eleverna i grupper och ge ut arbetsuppgifter, ett fungerade samarbete ställer högre krav. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka elevernas samarbete i en lärsituation i ämnet svenska genom elevernas samspel och kommunikation med hjälp av digital teknik. Studien utgick från frågeställningen: Vilka uttryck tar sig samarbete vid digitalt skrivande? Empirin samlades in genom ljud- och videoinspelning från två olika skolor med två olika årskursen, F-klass och årskurs 2. Med utgångspunkt ur kooperativt lärande användes en modell, Five Basic Elements, där empirin analyserades utifrån fem kategorier: Positive interdependence, Personal responsibility, Promotive interaction, Interpersonal and small groups skills och Group processing. Resultatet demonstrerade ett generellt aktivt deltagande hos eleverna dock fanns svårigheter så som att dela med sig av surfplattan, komma överens om innehåll samt utvärdering av samarbetet. Fortsättningsvis redovisade resultatet på svårigheter i kommunikation där de sociala färdigheterna var ett svårt kriterium att bemästra. Slutsatsen blev att kriterierna för modellen Five basic elements inte uppnåddes av någon grupp.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares olika erfarenheter och attityder till grupparbete som arbetsmetod i undervisningen i Uppsala kommuns kommunala skolor. För att ta reda på detta gjordes en enkät som skickades till 494 lärare som har erfarenheter och har arbetat eller arbetar i årskurs 1-3. Det var 60 lärare som svarade på enkäten och de resultatet sammanställdes och analyserades. Resultatet utgjorde en delstudie där ena delen handlar om skillnader i lärares erfarenheter och attityder utifrån lärares år som verksam lärare. Den andra delen handlar om det finns några skillnader utifrån lärarnas huvudsakliga undervisningsämne. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska triangeln som är den teoretiska utgångspunkt för studien.  De slutsatser som kan dras från undersökningen är att det finns mer likheter än skillnader kring lärarnas erfarenheter och attityder till grupparbete. De skillnader man kan se utifrån lärarnas år som verksamma lärare är att det finns en större osäkerhet hos de lärare som har varit verksamma som lärare en kortare tid än hos de som har arbetat en längre tid. Det är angående självförtroende och kunskaper hos sig själv samt att bedöma eleverna. Det som också skiljer sig är att de lärare som har varit verksamma en kortare tid väljer könsblandade grupper oftare, även om de lärare som har arbetat en längre tid också gör det. Till sist visar resultatet att de lärare som har arbetat en längre tid tycker att konflikter i gruppen uppstår och att eleverna skapar tillit till de andra i gruppen, det gör också de lärare som har arbetat en kortare till men inte i lika hög grad. Utifrån lärarnas huvudsakliga undervisningsämne finns det skillnader i resultatet då de lärare som har angivit att de har svenska, samhällsorienterande eller estetiska ämnen anser i högre grad att det uppstår konflikter inom grupparbete, det är svårt att förmedla målet, det är svårt att bedöma eleverna, svårt att skapa samarbete i gruppen och få alla elever engagerade. De väljer också grupper så att eleverna har olika ambitionsnivå oftare och de tycker inte att det är lika viktigt med vad det är för slags uppgift än vad de lärare som har matematik och no som huvudsakliga undervisningsämne.

Undervisningsprojektet vilket redovisas i examensarbetet syftar till att skapa ett ökat intresse för ämnet matematik samtidigt som det tränar elevens förmåga att arbeta i grupp och stärker gemenskapen i klassen. I arbetet har författaren använt sig av enkäter, deltagande observationer samt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetoder. I resultatredovisningen framkommer att undervisningsmaterialet uppnått de kriterier som presenterades under författarens produktutveckling likaväl som syftet med arbete anses uppnås. Inslagen av spelifierat lärande, den varierade undervisningen, samt elevernas upplevelser av verkliga problem bedöms vara de mest framträdande faktorerna i detta projekt vilket har genererat ett för eleverna roligt och lyckat undervisningsmaterial inom problemlösning.