Stockholms stad är examensarbetets uppdragsgivare i ett samarbete mellan Exploateringskontoret, Kemikaliecentrum och Trafikkontoret. Studien syftar i huvudsak till att undersöka lekplatsmaterial ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Åtskilliga studier visar att lekplatsmaterial kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Barn är dessutom särskilt känsliga för exponering av kemikalier genom sitt beteende och fysiska förutsättningar. Stockholms stads miljöprogram och kemikalieplan prioriterar barns exponering för kemikalier och har utarbetat särskilda kriterier med barnfokus. För att systematiskt arbeta med kemikalieplanens mål används miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen. Ett huvudsyfte med studien var att granska Stockholms stads leverantörers sortiment av lekplatsmaterial i miljöbedömningssystemet och utvärdera hur väl systemet harmoniserar med stadens kemikaliekriterier för barnspecifika miljöer. En kemikaliesmart produktlista skapades också som ett resultat av analysen i Byggvarubedömningen. Leverantörernas miljö- och kemikaliearbete granskades likaså i en enkätstudie. Stadens aktörer tar hänsyn till ekonomi, säkerhet, platsanpassningar, tillgänglighet, miljökrav, drift, unik utformning och funktionskrav utöver miljö- och hälsoaspekter vid anläggning av lekplatser. Examensarbetet utreder också dessa olika aspekter och hur stadens aktörer kan resonera vid val av markbeläggning på lekplats i litteraturstudie baserad på intervjuer med byggprojektledare och landskapsarkitekter. Resultatet visar att Byggvarubedömningen till stor del uppfyller stadens kemikaliekrav utöver att produkter med SBR – gummi och ett fåtal hormonstörande ämnen inte filtreras. Produktlistan är ett positivt hjälpmedel ur det avseendet då det krävs kunskap om kemikalier och kriterier för att sortera ut de produkter som inte uppfyller kraven. Listan behöver dock uppdateras då fler bedömda produkter tillkommer kontinuerligt, vilket är en tids- och kunskapskrävande uppgift. Merparten av de deltagande leverantörerna i enkätstudien arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Kemikaliekompetens och arbete med livscykelanalys var generellt låg hos leverantörer. Det är svårt att dra slutsatser om hur leverantörerna granskar sin egen leverantörskedja vad gäller produkternas kemikalieinnehåll. Litteraturgranskning och analysen i Byggvarubedömningen uppmärksammade också att EPDM - gummi som används i stället för återvunna däck kan innehålla oönskade ämnen. Gummimaterialen är komplexa och innehållsdeklareras också felaktigt och sparsamt i vissa fall. Dessvärre omfattas inte heller offentlig lekplatsutrustning av Leksaksdirektivets strängare kemikalie- och dokumentationskrav eller CE-märkning. Vid val av markbeläggning på lekplats är intressekonflikter främst relaterade till kombinationen säkerhet, tillgänglighet och miljö- och hälsoaspekter. Det finns inga formella hinder för användning av gummi som markbeläggning i staden (exkl. återvunnet gummi eller gummi som bedöms som ”Undviks” i Byggvarubedömningen). Studiens resultat visar dock att det kan finnas anledning att vara försiktig med användningen av gummi. Fallskyddsgummi kan vara befogat på ytor där kombinationen säkerhet och tillgänglighet bör uppfyllas. I övrigt tyder lekvärden, graden av fysisk aktivitet och tillgänglighetsaspekten på att gummit kan bytas ut till material som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Att undersöka alternativa material som uppfyller säkerhet, tillgänglighet och miljöaspekter är också angeläget.

The use of artificial football pitches have expanded rapidly in recent years due to its substantial benefits over natural grass fields. Increased playing hours and decreased maintenance costs are often cited as the main benefits, but to achieve necessary performance rubber infill material is used. The environmental impact of this rubber infill has been studied, the migration of rubber infill granules was determined as Swedens second largest source of microplastic emissions (Magnusson K. et al, 2015). To circumvent the problems caused by rubber infill, alternative infill materials has been considered as a solution. This study aims to evaluate and compare several alternative infill materials already present on the market. The comparison is based on ten separate criteria. To gather the information needed for evaluation contact has been made with producers and industry experts, coupled with GC-MS and XRF analysis of three materials included in the comparison. The results found that at least three different alternative infill materials were more environmentally friendly, equal in play performance and comparable economically to EPDM rubber infill: Envirofill (Acrylic-coated sand), Safeshell (Walnut) and Geofill (Coconut-cork mix).

The consequences of microplastics spreading from surfaces made from molded rubber granules has a negative impact on our ecosystems, plants, and other living organisms. As our understanding of these negative environmental impacts grows, the need to shape and enforce effective measures to reduce this spread also increases. This creates a challenge for the political environmental management on both a national and municipal level. This study investigates the condition of Swedish municipalities and the possibilities they have to take effective measures to reduce the spread of microplastics in facilities that use molded rubber granules, in a time when both knowledge and experience of molded rubber granules is still limited. The study also examines whether the municipality’s participation during the forming of new environmental policies impacts the final outcome. The theory is based on implementation and participitation in management and politics. The results are based on interviews with representatives from nine Swedish municipalities, all geographically spread out and of varying size. Even if the accountable party at the municipalities admitted that their surfaces made from molded rubber granules spread microplastics, they lacked knowledge on the spread’s environmental impact. Both lack of sufficient resources and possibility to take effective action due to politically conflicting goals, confirmed several of the challenges connected to participation and implementation within politics. The study finds that the lack of knowledge on the environmental impact of molded rubber granules, the municipalities’ limited resources and the conflicting goals between the requirements of accessibility and environmental requirements affect the municipalities’ possibilities to implement measures through an environmental policy. Through an increased cooperation between state and municipalities during the forming and implementation of environmental policies the goal fulfillments would likely improve. / Effekterna av mikroplastspridning från ytor av gjutet gummigranulat påverkar både ekosystem, växter och levande organismer negativt. I takt med att förståelsen för mikroplasters negativa miljöpåverkan ökar växer behovet av att utforma och vidta effektiva åtgärder för att minska mikroplastspridningen. Detta utmanar den politiska miljöstyrningen på både statlig och kommunal nivå. Studien undersöker svenska kommuners förutsättningar för att vidta åtgärder som motverkar spridning av mikroplast från anläggningar med gjutet gummigranulat. Denna studie undersöker också hur kommuners deltagande vid utformning av nya miljöpolicys kan påverka måluppfyllnaden. Den teoretiska ramen utgörs av genomförande och deltagande inom politik och förvaltning. Resultatet baseras på intervjuer med representanter för nio geografiskt spridda svenska kommuner av varierande storlek. De ansvariga på kommunerna var medvetna om att deras ytor av gjutet gummigranulat sprider mikroplast men saknade djupare kunskap om miljöeffekterna av mikroplastspridningen. Otillräckliga ekonomiska resurser och politiska målkonflikter är några av de utmaningar som är kopplade till deltagande och genomförande inom politik och förvaltning. Kommunernas inställning till alternativa material såsom gjutet korkgranulat och åtgärder genom granulatfällor var positiv. Studien finner att bristen på kunskap om gjutet gummigranulats miljöeffekter, kommunernas resursbegränsningar och målkonflikten mellan tillgänglighetskrav och miljökrav påverkar kommunernas förutsättningar att implementera åtgärder genom en miljöpolicy. Med ett ökat deltagande genom samverkan mellan statlig och kommunal nivå vid utformning och implementering av miljöpolicys skulle måluppfyllnaden sannolikt förbättras.

Idrott är en stor bidragande faktor till social hållbarhet i Sverige, bland annat genom att främja folkhälsa, aktivera unga som gamla samt skapa gemenskap och sysselsättning. Enbart fotbollen aktiverar över 850 000 människor årligen i Sverige. En av anledningarna som möjliggör den höga aktiviteten är att en stor del av fotbollen sker på konstgräs. Konstgräs gör det möjligt att spela året om och ökar tillgängligheten. Dock beräknas konstgräsplaner vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Därför har denna uppsats undersökt vilka barriärer som utgör de största hindren för aktörer i Lunds kommun att minska spridningen av gummigranulat från sina verksamheter. Den använda metoden har varit kvalitativa intervjuer med aktörer inom kommunen och föreningslivet, och en analys av materialet har gjorts utifrån Stephen Trudgills (1990) barriärer för arbete med miljöfrågor. Teorin utgår från att sex barriärer som behöver överkommas för att gå från problem till lösning, dessa barriärer är; enighet, kunskap, teknik, ekonomi, socialt, politisk. Utifrån intervjuerna var samtliga intervjupersoner tydliga med att konstgräs är viktigt för deras verksamheter och de var eniga om att det finns en situation med granulatspridning men det fanns tveksamheter kring problemställningen och omfattningen av problemet som grundades i osäker kunskap samt att befintlig kunskap inte kommuniceras ut bra nog. De presenterade en stor mängd tekniska lösningar som finns att tillgå men alternativen måste utvärderas i fråga om ekologisk och social lämplighet. Samtliga intervjupersoner såg ekonomi som en avgörande barriär och det finns potential att nyttja ekonomiska incitament mer för att påverka verksamheterna. Frågan om ansvar för granulatspridningen bör specificeras samtidigt som intervjupersonerna tryckte på vikten av samarbete och de visade en öppenhet för att dela med sig av erfarenheter och kunskap. Det uttrycktes behov av tydliga riktlinjer från beslutsfattare som stöd i den operativa verksamheten gällande hanteringen av konstgräsplaner. Det behövs dessutom mer forskning, gällande mikroplaster i allmänhet och konstgräs i synnerhet. / Sports are a big contributing factor to social sustainability in Sweden. It promotes public health, activates the population and creates community. Soccer alone activates over 850 000 people each year in Sweden. One of the reasons for the high activity is that a big part of soccer is played on artificial turf fields. Artificial turf makes it possible to play all year round and increases the accessibility. Artificial turf is however, calculated to be the second largest source of micro plastic emissions in Sweden. This essay has therefore studied what barriers constitute the biggest obstacles for stakeholders in the municipality of Lund to limit the emissions of granulates from the artificial turfs. The used method was qualitative interviews with participants from the municipality and soccer teams, and an analysis of the material was made based on a theory of barriers for working with environmental issues by Stephen Trudgill (1990). The theory consists of six barriers needed to go from problem to solution and the barriers are; agreement, knowledge, technology, economy, social and political. Based on the interviews the interviewees were all in agreement about the importance of artificial turf for their businesses and they were all aware of a situation with emissions of granulates, but there was doubt about the problem and the extent of the problem, which was based on lack of knowledge and poorly communicated knowledge. They presented plenty of technological solutions but these alternatives must be evaluated considering their ecological and social appropriateness. All interviewees considered economy to be an important barrier and there is potential to further use economic incitements. The question of responsibility needs to be specified, but the interviewees also highlighted the need for cooperation and showed an openness towards sharing experiences and knowledge. There was expressed opinions about the need for more political directives to support operative decisions. In addition, more research is needed, regarding micro plastics in general and artificial turf in particular.