Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet.

No description available.

Problemlösning är en viktig del av matematiken, inte minst som förberedelse för att hantera olika situationer i vardagslivet. En undersökning av Ebbe Möllehed beträffande vilka svårigheter elever i grundskolan hade vid problemlösning visade att mycket berodde på brister i mognad och tankeförmåga, alltså inte rena matematiska problem. Då denna undersökning enbart behandlade grundskolan har jag valt att göra en liknande för elever i gymnasiet. Fem olika svårighetskategorier valdes ut som jag ville studera närmare. Omkring 70 elever fick under en lektion lösa åtta utvalda uppgifter för att se om svårigheterna hos eleverna i grundskolan kvarstår även på gymnasiet. Resultatet visar att även eleverna i gymnasieskolan till stor del har problem med att förstå vad som frågas efter i uppgifterna. De missförstår ofta texten och skapar egna samband för att försöka lösa uppgifterna. Många elever har också problem med verklighetsuppfattning. De ställer då upp en felaktig bild av verkligheten och löser sedan uppgiften utifrån detta.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan. Deras undersökningar har visat att i grundskolan har elevernas engagemang av religionsämnet har minskat men ökat en aning i det som kallas privat religiositet. Med privat Religiositet menas till exempel livsfrågor, moderna livsåskådningar osv.Undersökningen i en här uppsatsen visar att lärarna använder sig av en viss rutin när de planerar sina undervisningar. Dessa rutiner upplevs av eleverna som icke givande inlärningsmetod. Läraren berättar dock att det finns en tröghet i skolstyrelse och i ämnets omfång som gör att denne väljer just de rutinerna. Olika didaktiker såsom Hartman, Almen och Olivestam lyfter fram hur viktigt det är att lärarna reflektionerna över sin undervisning. De påpekar även att det är vikigt att utgå från de grunddidaktiska frågorna vad, hur och varför. För att kunna nå de nationella målen och skapa kunskap för livet och inte enbart för skolan.

<p>Problemlösning är en viktig del av matematiken, inte minst som förberedelse för att hantera olika situationer i vardagslivet. En undersökning av Ebbe Möllehed beträffande vilka svårigheter elever i grundskolan hade vid problemlösning visade att mycket berodde på brister i mognad och tankeförmåga, alltså inte rena matematiska problem. Då denna undersökning enbart behandlade grundskolan har jag valt att göra en liknande för elever i gymnasiet. Fem olika svårighetskategorier valdes ut som jag ville studera närmare. Omkring 70 elever fick under en lektion lösa åtta utvalda uppgifter för att se om svårigheterna hos eleverna i grundskolan kvarstår även på gymnasiet. Resultatet visar att även eleverna i gymnasieskolan till stor del har problem med att förstå vad som frågas efter i uppgifterna. De missförstår ofta texten och skapar egna samband för att försöka lösa uppgifterna. Många elever har också problem med verklighetsuppfattning. De ställer då upp en felaktig bild av verkligheten och löser sedan uppgiften utifrån detta.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av idrottslärarens betydelse för deltagande i ämnet idrott och hälsa och vad som kan påverka elevers motivation till att delta på lektionerna. Studien utgår från följande frågeställningar 1. Vad är det som gör att elever inte deltar, samt deltar på idrott och hälsalektionerna? 2. Har läraren betydelse gällande elevers deltagande i ämnet, och hur uttrycks den betydelsen? 3. Är lärarens ledarstil viktig för elevernas deltagande? 4. Är det skillnad på uppfattningen om idrottslärarens betydelse för deltagande utifrån elever som inte deltar kontra elever som deltar?   Metod Studien har en fenomenologisk forskningsansats som avser att beskriva hur människor uppfattar ett fenomen, som därefter tolkas av forskaren för att ge en ökad förståelse av fenomenet. Studien vilar på både en kvalitativ och kvantitativ ansats. De metoder som jag har valt för att få svar på mina frågeställningar är enkät och intervju. Urvalet består av totalt 104 gymnasielever från en fristående skola västsverige. 100 elever har svarat på enkäten och fyra elever har blivit intervjuade. De fyra eleverna har inte besvarat enkäten.   Resultat Det framkommer i resultatet att deltagandet sker utifrån både inre och yttre motivation. Deltagandet sker därför att ämnet är kul och skapar en sinnesupplevelse och en känsla av glädje, få en bekräftelse på att man har deltagit, samt genom att få ett betyg i kursen, Det framgår också att majoriteteten av elever tycker att läraren har en viktig roll när det gäller elevers deltagande i idrott och hälsa, likaså lärarens ledarstil. Det framkommer skillnader i elevers uppfattningar kring lärarens betydelse för deltagande beroende av om elever är aktiva i ämnet eller ej.   Slutsats Det finns olika skäl till elevers deltagande i idrott och hälsa men det går att konstatera utifrån studiens resultat att eleverna uppfattar att läraren har betydelse för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

No description available.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella fuskhandlingar i skolan. Enligt ”Den nya Skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar. Flera rapporter och studier visar att elever och studenter har svårt med referenshantering och källhänvisningar. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Valet av metoden bygger på att uppsatsen ska ge ett rikt material av intervjupersonernas beskrivningar. Resultaten visar att samtliga av de intervjuade är överens om att fuska är fel och oetiskt. Att fuska beskrivs sammantaget som att använda kunskap som man inte har själv. Dock berättar samtliga att nästan ”alla” elever i gymnasieskolan fuskar i någon form. Stressen och pressen att klara kraven genom det nya betygssystemet har en markerad förankring i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar en ny läroplan har att styra matematikundervisningen. De frågor jag ställde mig var vilken betydelse läroboksförfattarna får jämfört med införandet av en ny läroplan när en ny lärobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya läroplanskoden. Totalt undersöktes fyra olika läroböcker från två olika förlag. Två av böckerna var skrivna för läroplanen Lpf94 och två läroböcker är skrivna för läroplanen Gy2011. Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehållsanalys men också med hjälp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika läroböcker beror på vilka det är som är författare till läroboken och inte för vilken läroplan boken var kopplad mot.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.