No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur elevernas sätt att resonera kringbiologiska fenomen förändras under den tid de genomför sin gymnasieutbildning inaturvetenskap. Hur förklaras dessa fenomen av eleverna och hur har elevernas sätt attresonera kring biologiska fenomen förändrats under tiden de går på gymnasietsnaturvetenskapliga program? Största delen av forskningen på området undersöker hursättet att resonera förändras för barn mellan 1 och 12 år.Denna studie använder en kombination av två tidigare väl verifierade metoder för atttydliggöra hur elevernas resonerande förändras. Frågeformuläret BCI och de treresonerandekategorierna antropocentriskt-, teleologiskt- och essentielltresonemang. Tvågrupper av elever deltog i studien, en från årskurs 1 och en från årskurs 3 pånaturvetenskapliga programmet. Båda elevgrupperna svarade på ett frågeformulär ochslumpade elever deltog i semistrukturerade intervjuer.Studien visar på en tydlig förändring av sättet att resonera mellan årskurs 1 och årskurs3. Det essentiella sättet att resonera är dock lika vanligt i båda grupperna. Kunskap omhur eleverna resonerar kring naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa läraren attsynliggöra sambanden mellan till synes orelaterade missuppfattningar. Läraren har dåstörre möjlighet att hjälpa eleverna till bättre förståelse.

Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.

Syftet med arbetet var att undersöka kunskapen om gener hos elever på gymnasiet och se om den förändras och utvecklas efter den första biologikursen. Detta skedde genom en enkätundersökning med frågor om gener och genetisk information där elever till viss del fick motivera sina svar. Samma frågor ställdes till två grupper av elever, de som inte hade läst biologi på gymnasiet men som skulle göra det kommande termin och de som hade läst kursen terminen innan. Svaren kategoriserades med hjälp av tidigare forskning och de två gruppernas resultat kunde utläsas och jämföras med varandra. Undersökningen visar att de elever som kommer från grundskolan inte har de baskunskaper som förväntas. De har oerhört svårt att förklara och se relationen mellan framförallt de minsta strukturerna i cellen och majoriteten anser att den genetiska informationen i två celler från samma individ är lika om cellerna har samma uppgift och olika om de inte har det, oavsett om det gäller könsceller eller kroppsceller. För elever som har läst biologi på gymnasiet blev resultatet bättre. Man kan se att denna grupp kan förklara mer i detalj vad gener är och deras relation till de andra små strukturerna i cellen. De har framförallt bättre kunskap när det gäller genetisk information i olika celler från samma individ. Trots detta visar resultatet att gymnasielevers kunskap när det gäller gener inte når upp till den nivå som förväntas av elever på grundskolan.     Nyckelord: Genetik, gener, biologi, gymnasiet, kunskapsutveckling

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

No description available.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles – and specifically masculinity – are constructed. It was decided that a qualitative study would be the most suitable. To try to find out more about how masculinity is constructed it was important to visit the source – the classroom. For six days an observer sat in the classroom of two different upper secondary schools to study how the pupils shaped masculinity together. However, an observation is limited to what the observer can see and how the observer interprets the situation. In order to give the pupils an own voice a survey was created. Theories of masculinity and homosociality as described by Connell (1999), Kimmel (2010) and Bird (1996) were mostly used to understand the events in the classroom and the answers of the survey. The findings of the study are that masculinity is constructed in relation to other pupils and teachers in the classroom and is not a fixed notion. However, the construction of masculinity is not only limited to the realm of the classroom but also depends upon how masculinity is portrayed elsewhere.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa. Vår huvudfrågeställning var:                         * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                         * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?   Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor. Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. Metod Metoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A. Analys och tolkning har tagit utgångspunkt i Bernsteins och Lindes läroplansteori.  Resultat Enkätstudien visade att 74 % av respondenterna använder läroböcker i sin undervisning. Dessa används mest inom undervisning som berör humanbiologi, hälsa och kost, dvs. de mer teoretiska delarna. Enligt respondenterna var de största fördelarna med läroböcker att de ger en gemensam teoretisk grund och att de underlättar en strukturering av kursen. Innehållsanalysen av läroböckerna visar att sidutrymmet för hälsodelarna är stort i samtliga böcker. Efter det mer generella innehållet kring hälsa följer innehåll som behandlar den egna kroppens reaktioner på rörelse och vila samt utformning av träningsprogram eller andra hälsofrämjande åtgärder. Andra områden i kursplanen, som t.ex. friluftsliv och livräddande första hjälp, har fått betydligt mindre utrymme. Kunskapsområden som rörelse till musik och dans är så gott som helt frånvarande i samtliga böcker. Slutsats Enligt Bernsteins och Lindes läroplansteori går ämnet idrott och hälsa att uppfatta som ett teoretiskt mindre strukturerat ämne och det relativt låga läromedelsanvändandet hos idrottslärare på gymnasiet kan således relateras till ämnets svaga inramning. Bland de lärare som använder läroböcker i idrott och hälsa A, används dessa framförallt till de teoretiska delarna av undervisningen. Läroböckerna är endast anpassade till vissa delar av styrdokumenten och har därför en begränsad roll som brygga mellan formulerings- och transformeringsarenan. Detta ger även läroböckerna en begränsad roll på realiseringsarenan. / Abstract Aim The aim of this study was to examine if and how high school teachers in the course “Physical education and Health A” use textbooks in their teaching and how textbooks within the course follow the intentions of the curriculum of Physical education and health (PEH). Method We sent out a questionnaire to 111 high school physical education teachers in the course “Physical education and health A” (PEH A) at randomly selected schools in Sweden and got 63 replies. We also conducted a literature analysis of textbooks within PEH A. This was mainly a quantitative analysis concerning the content of the books in relation to the content of the curriculum. This analysis was conducted using the analytical framework of Bernstein and Linde’s curriculum theory. Results The results of the questionnaire show that 74 % of the respondents use textbooks in their teaching. Textbooks are used most frequently within human biology, health, nutrition, i.e. the more theoretical parts of the course. The respondents express that the biggest benefit of using textbooks is that they give a common theoretical base and they facilitate structuring of the course. The literature analysis shows that the amount of pages regarding health is large in all studied books. In volume, the area that comes after health is the area that deals with the body’s reaction to physical activity and rest. This is followed by “designing training programs and other health beneficial measures”. Other remaining knowledge areas have been given a proportionately smaller amount of pages. Movement to music and dance is practically excluded in the studied material. Conclusion According to Bernstein and Linde’s curriculum theory, PEH can be considered as a less theoretically structured subject. The relatively low use of textbooks among the respondents can therefore be understood by the unclear framework of the subject. Teachers who use textbooks primarily do this within the theoretical parts of their teaching. The textbooks seem to be based only on parts of the curriculum and are therefore restricted in their role as a link between the formulating and transformation arenas. This also restricts the role of textbooks on the realization arena.