Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ”det internationella”, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning. Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering. Analysen lyfter även fram att det finns skillnader mellan skolor inom gruppen med hög grad av social rekrytering. En skiljelinje dras mellan hur tankefigurer som knyts till det internationella ger uttryck för ett målrationellt ideal respektive ett bildningsideal. Exempel på det förstnämnda idealet är att vissa val sägs förbättra elevens utsikter på en internationell marknad. Exempel på det sistnämnda idealet är hur världen står inför miljömässiga och sociala globala utmaningar. Uppsatsens diskussion föreslår att olika skolors webbplatser betonar olika aspekter av det internationella. Skolor med låg rekrytering skriver fram en snäv kulturell bild av det internationella jämfört med skolor med hög rekrytering. Skolor som ger uttryck för ett målrationellt ideal betonar ekonomiska aspekter av globalisering, medan skolor som ger uttryck för ett bildningsideal lyfter fram politiska aspekter av globalisering. / Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

Detta är en undersökning av grammatiska skillnader mellan de två betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte är att undersöka om grammatiska skillnader har någon påverkan på om elevtexten erhåller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger främst på den syntaktiska grammatiken. Metoden som använts i undersökningen är av kvantitativt slag. Materialet är hämtat från det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet vårterminen 2013. 20 elevtexter har inkluderats i undersökningen, 10 av varje betyg. Bland mängden av resultat så kan det fastställas att A-texterna använder sig av fler utbyggda nominalfraser än C-texterna, subjektet är den vanligaste satsdelen i fundamentet och att A-texterna har en betydligt högre ordvariation än C-texterna. I diskussionen jämförs vissa resultat med resultat som framkommit i tidigare forskning och det som bland annat kan konstateras är att elevernas ordvariation verkar ha sjunkit genom åren, variationen i fundamentet har stigit samt att dagens meningslängd bland de högre betygen kan jämställas med meningslängden för de lägre betygen tidigare år.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande. Maktperspektivet förklarar styrdokumentens innehåll som ett normativt påbjudande av detta meningserbjudande på gymnasieskolans institutionella villkor. I undersökningen har diskursanalytisk metod använts för att identifiera de övergripande diskurser och ämnesdiskurser som konstituerar styrdokumenten. Tillämpning av diskursanalytisk metod har inneburit noggrann läsning av det textuella innehållet för att identifiera de regelbundenheter som kan sägas konstituera en viss diskurs. De identifierade diskurserna har sedan analyserats i ett andra steg utifrån ett pluralistiskt perspektiv för att undersöka hur pluralismens innebörder mångfald, individualism och tolerans konstitueras i dessa. Resultatet av diskursanalysen visar att respektive styrdokument konstitueras av en överordnad övergripande diskurs i form av faktakunskap- och färdighetsdiskurs och underordnade ämnesdiskurser i form av religionsdiskurs, fostransdiskurs, sociologi/samhällsdiskurs, vetenskapsdiskurs, filosofi/humanismdiskurs, globaliseringsdiskurs samt existentialismdiskurs. Religion og etikk konstitueras även av en ytterligare ämnesdiskurs i form av fred- och konfliktdiskurs. Det pluralistiska perspektivet påvisar att begreppet pluralism och dess innebörder sammantaget är uttryckt i högre utsträckning i Religion og etikk jämfört med Religionskunskap 1.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i åldrarna 13-16 år resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lättare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som får de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna. Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mängd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick därför ut på att locka de med informationsmaterial som kan ses som ”indirekt reklam”. Då föräldrarna påverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet även skulle rikta sig till dem. Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege Mälardalen, en kvalitetstämpel på utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievägledare på två högstadieskolor i Eskilstuna. Jag genomförde också två utprovningar på målgruppen; högstadieelever mellan åldrarna 13-16 år. Utprovningarna ägde rum i elevernas vanliga klassrum och skedde gruppvis, det vill säga hela klassen på en gång. Resultatet av arbetet visade att ungdomar uppskattar rak och tydlig information. Det visade sig också att ungdomar, trots den ökade läsningen på mobiltelefoner och datorer, föredrar ett fysiskt material att få hem i brevlådan, speciellt när det kommer till gymnasievalet. Jag försökte skapa korta, informativa texter med fokus på rubrikerna. Det var också rubrikerna som var i fokus under mina utprovningar. / The purpose of this thesis was to explore how young people aged 13-16 years reflect on their choice to upper secondary school and also their future. This was made in order to make it easier to develop a material that interests young people to apply for technical and industrial training in Eskilstuna. Young people are in high school exposed to a variety of advertising and information materials. My job was therefore to attract these students with information that may be viewed as “indirect advertising”. Because the parents affect young people when it comes to their choice of training in upper secondary school, it was important that the material would also be suited for them. The work was done in collaboration with Teknikcollege Mälardalen, a quality stamp on education in technology and industry. To do the work I interviewed student counselors at two high schools in Eskilstuna. I also tested the texts on my target group; high school students aged 13-16. The testing were held in the students' regular classrooms and occurred in groups, that is, the whole class at once. The results of this work showed that young people appreciate direct and clear information. It was also found that young people, despite the increased reading on cell phones and computers, prefer a physical material to get in the mail, especially when it comes to their future choice. I tried to create short, informative texts, focusing on the headlines. It was also the headlines that were in focus during my tests.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women. Furthermore, the descriptions given in textbooks can be interpreted as presenting the content of the Islamic faith as fundamentally incompatible with the values of the Swedish society. This paper claims that the wider impact of these teach-ings can be found in how we speak, write, and talk about Islam in the Swedish society. In order to overcome this, constructive discussions both in and around the content provided in the textbooks are necessary, especially in areas where such negative views of Islam are presented.

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt. I Svenska timmar förekommer skönlitteraturen som korta citat i den löpande texten för att illustrera eller representera en författare, stil eller epok, texterna presenteras i princip kronologiskt. I Svenska etc. presenteras kortare texter i sin helhet och längre texter av ett utdrag om några sidor, texterna presenteras tematisk och används som ingång till en rad övningar i svenskämnets alla delar. Texterna i Svenska etc. kommer i första hand från 1900-talets slut till skillnad från Svenska timmars texturval som främst är litteraturhistoriskt med tyngdpunkten i skönlitteratur från 1800-talet och 1900-talets första hälft.

In this study I’ve examined bilingual high-school students’ experiences of their education held in their native language. The purpose of this study is to examine bilingual high-school students’ experiences of how their school organizes the education that’s held in their native language, and how the students feel that the education in their native language has helped their overall language development and also in terms of learning in general. To complete this study I’ve interviewed six high school students and analyzed their answers using other studies and theories on this subject. These are theories on additive bilingualism and how the native language can be used as support during the acquisition of a second language. The results of this study shows that the interviewed students views on how the education in their native language is organized is very much alike, and this result resembles the results of earlier studies in this field. The majority of students doesn’t feel like the education in their native language has helped their overall learning, but instead, they feel that it has helped the development of their second language. The students also feel like the education in their native language is not integrated in their overall schooling. The conclusion of this study is that bilingual students needs to be made aware of the benefits of a well-developed first language and how this can help their development of their second language.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer. Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit. Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats. Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag. Biologin i skolan har visat sig vara ett ämne som i allra högsta grad förändras med tiden, vilket tydligt avspeglas i de undersökta läromedlen. Skillnader mellan folkskolan och läroverken har funnits, resultat som kan tyda på att sekulariseringen av läroverken skedde snabbare än vad den gjorde i folkskolan.