<p>Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.</p><p> </p>

<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>

<h2>Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas. Det visade sig att både lärare och elever var nöjda med Storyline. Eleverna uppskattade det kreativa arbetet och har lärt sig att samarbeta bättre. Lärarna tror sig kunna se att eleverna fått en bredare syn på klimatfrågor. Även lärarna uppskattade samarbetet med varandra. Det stora hindret verkar vara det faktum att gymnasieskolans organisation försvårar för ämnesintegrering. Lärare har svårt att hitta gemensamma tider att planera på. Denna bit skulle kunna utvecklas mer genom att skolledningen försöker skapa bättre förutsättningar för detta.</h2>

<p>Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:</p><p>1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?</p><p>2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?</p><p>Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem. För att svara på den första forskningsfrågan gjordes ett stort urval av artiklar. Dessa gicks igenom, varefter sex av dem utvaldes att representera de svårigheter vi ansåg vara de vanligaste på grundval av det ursprungliga urvalet. Valet av teorier som skulle utgöra svaret på vår andra fråga baserades på såväl kvalitativa som kvantitativa kriterier. Det kvalitativa kriteriet bestod i att teorierna skulle utgöra centrala beståndsdelar i renonerandet kring de svårigheter som fråga ett gällde. För det kvantitativa kriteriet låg antal referenser till grund. Om en artikel med en speciell teori som huvudtema refererades till oftare än en annan med en annan teori som huvudsakligt tema, så ansågs den förra som mer central.</p><p>Resultatet vad gäller vanliga svårigheter med derivata sammanfattades i fyra kategorier: förkunskaper, språk, tolkning av grafer och representationspreferens. Vårt svar på fråga två utgörs av två teorier: Tall & Vinners teori om begreppsbilder och begreppsdefinitioner och Sfards teori om operationell och strukturell förståelse. Teorierna förklaras och exempel ges på hur dessa teorier kan användas för att resonera kring elevers svårigheter med derivata.</p><p>Nyckelord: matematikdidaktik, derivata, gymnasiet.</p>

<p>The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature’s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish. They give attention to literatures meaning in connection to the personal and cultural identity of the student and point out that the meeting between pupils and fiction can be seen as a source of pleasure and joy and at the same time as a source of knowledge. All the interviewed teachers agreed on that literature should be meaningful to the pupil and that is made easy if he or she can recognise herself or himself in the fiction. The result shows that teachers commonly use process orientated teaching in their literature classes where the pupils are recommended to seek knowledge, inspiration, thoughts and experiences in and through the fiction.</p>

<p>The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course. The last part studies the history of physics courses in Sweden. Here the syllabus from year 1561 to year 2000 are very important. The method I have used in this piece of work is therefore text analyses.</p><p>Some major results are difficult to achieve in this type of essay. The main goal with this project is to give the reader a better historical view of the physics courses in school. This project can also give teachers and teacher students a wider perspective, both a time perspective and a perspective on physics as a subject.</p><p>Keywords: the physics subject, upper secondary school, history, syllabus</p>

<p>The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?  </p><p>This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships.</p><p>What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ”the misogynist” and ” the critic of society” and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments.</p><p>When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students. It is mainly two works that are mentioned, <em>Röda Rummet</em> and <em>Hemsöborna</em>, and these two novels gets to symbolize the author's revolts in the first case and his greatness as an author in the last mentioned case.</p><p>Main focus in these eight textbooks lies on the prose, but also Strindberg’s drama gets a lot of attention with titles such as <em>Fröken Julie</em> and <em>Ett drömspel</em> most frequently mentioned. Strindberg’s greatness as a playwright is also mentioned, often together with longer extracts, but the geniality of his work is never explained or justified in a pedagogic way.</p><p>Strindberg is already seen as an icon in Swedish literature, an image that is only strengthen by the telling of his versatile artistry such as painting, photographing and guitar playing. Moreover, it is mentioned in connection with that one recurs to the author's permanent outcomes and attacks on the establishment. It is in other word the image of the great artist that is presented. The artist who’s ability admittedly passes the common people, but at the same time permanent is misinterpreted and is being forced to fight for his right.</p><p>This myth around the author is however a relatively late invention. In the textbooks that were used during the early 1900´s for example a lot of criticism was aimed at Strindberg both for lack of correctness in his historical works and in connection with his society critical attitudes.</p><h1> </h1>

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor: 1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata? 2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter? Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem. För att svara på den första forskningsfrågan gjordes ett stort urval av artiklar. Dessa gicks igenom, varefter sex av dem utvaldes att representera de svårigheter vi ansåg vara de vanligaste på grundval av det ursprungliga urvalet. Valet av teorier som skulle utgöra svaret på vår andra fråga baserades på såväl kvalitativa som kvantitativa kriterier. Det kvalitativa kriteriet bestod i att teorierna skulle utgöra centrala beståndsdelar i renonerandet kring de svårigheter som fråga ett gällde. För det kvantitativa kriteriet låg antal referenser till grund. Om en artikel med en speciell teori som huvudtema refererades till oftare än en annan med en annan teori som huvudsakligt tema, så ansågs den förra som mer central. Resultatet vad gäller vanliga svårigheter med derivata sammanfattades i fyra kategorier: förkunskaper, språk, tolkning av grafer och representationspreferens. Vårt svar på fråga två utgörs av två teorier: Tall &amp; Vinners teori om begreppsbilder och begreppsdefinitioner och Sfards teori om operationell och strukturell förståelse. Teorierna förklaras och exempel ges på hur dessa teorier kan användas för att resonera kring elevers svårigheter med derivata. Nyckelord: matematikdidaktik, derivata, gymnasiet.

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien. Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning. I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare. De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.