<p>Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.</p><p>Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning.</p><p>I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare.</p><p>De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.</p>

<p>Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligt går åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren?</p><p>Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta. I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både med och utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta har problem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck.</p><p>Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning och till sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser. Undersökningen var upplagd som en enkätundersökning med en blandning av öppna frågor och frågor med färdiga alternativ.</p><p>Resultaten visar att gymnasisterna använder sina räknare i stort sett hela tiden. De är dock medvetna om att för mycket användande av räknaren kan ge vissa konsekvenser som till exempel att de blir sämre på huvudräkning. Respondenterna har, precis som de tidigare studierna visade, bristande kunskaper vad gäller rot och potensuttryck. Resultaten visar också att flickor är lite mer kritiska till sitt eget användande av miniräknaren. Flera av flickorna tycker att de använder räknaren lite för mycket och de tycker de ska klara mer utan räknare än vad pojkarna gör.</p>

<p>Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.</p><p>I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor. Skillnaden återfinns företrädesvis i den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i böckerna, där man kan se att mängden kvinnor har fördubblats under de 30 år som undersökningen omfattar. Trots denna ökning så står de namngivna kvinnorna ändå bara för 10 procent av alla namngivna karaktärer i de yngsta läroböckerna.</p><p>Slutsatsen som dras utifrån undersökningen blir att man kan observera en kvantitativ förbättring, men en kvalitativ stagnation.</p>

<p> </p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong><strong>                                                               </strong><strong></strong></p><p>Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. <strong></strong></p><p><em>"skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(</em>Lpf94 kap 1, skolverket 2006).</p><p> </p><p>Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet. Tid och rum betraktas som en enhet och benämns som <em>tidrum.</em> Alla processer vilka ett objekt ingår i kräver båda komponenterna tid och rum (Åquist, 2002). Tidrummet är ofta en begränsad resurs vilket påverkar objektets möjlighet att utnyttja detta.</p><p> </p><p>Undersökningen studerar två områden som erbjuder skilda förutsättningar till rörelse i tidrummet. Fokus är riktat mot valmöjligheter av gymnasieskolor för elever vilka är på väg att avsluta sista året i grundskolan. Tillgången på kollektiva kommunikationer, restider och priser är faktorer vilka påverkar ungdomars möjlighet att selektera gymnasieutbildning (Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005).</p><p> </p><p>19 elever som går nionde året på grundskolan har intervjuats enskilt och en gruppintervju med fem ungdomar vilka redan påbörjat gymnasiestudierna har genomförts. Elevers olika förutsättningar att röra sig i tidrummet påverkar prioriteringarna i valet av gymnasieutbildning.</p>

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv. Det har framkommit att bearbetningen av skönlitteratur har flera olika benämningar vilket kan orsaka förvirring, och flertalet modeller och teorier, både nya och äldre, har presenterats. De goda effekterna av den muntliga bearbetningen kan summeras i två teman: läslust och läsutveckling. För att dessa effekter ska uppnås bör ett dialogiskt klassrumsklimat råda, enligt forskarna, vilket i praktiken har visat sig svårt. Forskarna ägnar dessutom stort utrymme till aspekter kring lärarens roll och dennes frågeställningar. I jämförelse med tidigare forskning (såsom Chambers, Langer och Dysthe) framkom att liten del av senare forskning går emot den tidigare, snarare har forskningen blivit mer specifik samt till viss del öppnat upp för nya former av litteratursamtal.

My purpose was to gain knowledge about how the Kalmar Union was presented in Danish and Swedish text books for upper secondary school during the period 1960-2000's. In order to fulfill my purpose three Swedish and three Danish textbooks for upper secondary school was analyzed. To concretise the purpose, I was looking for differences and similarities between how the Danish and Swedish history textbooks presented history about the Kalmar Union. I was also looking for continuities and changes in how the Danish and Swedish history textbooks present history about the Kalmar Union during the period 1960-2000’s. Prior research showed that there was currently different conclusion regarding the Kalmar Union. Both similarities and differences have emerged between both the Danish and Swedish textbooks. Primarily the Swedish textbooks were more consistent with each other than the Danish textbooks had been. The books during the same decade differed in the extent that Swedish textbooks described the need to break free from the oppression from Denmark a lot more often. The Danish textbooks had rather more examples that explained cohesion during the Kalmar Union and how the Union was created. That indicated that history  could be presented in different ways in different countries. I could therefor conclude that the history about the Kalmar Union presented in textbooks upper secondary school in Sweden and Denmark during the period 1960-2000’s actually tended to focus on different areas. The textbooks from the same countries seemed to be more similar to each other over time. For example the textbooks in Denmark tended to be more similar to each other during a longer period of time than they were with the textbooks in Sweden at the same period of time. The textbooks in Sweden also tended to be more similar to each other during a longer period of time. Distinct historical cultures like Sweden and Denmark, still tend to produce events in ancient history through the Kalmar Union from a national perspective. Keywords: The Kalmar Union, Danish textbooks, Swedish textbooks, History textbooks, Upper secondary school, Margareta, Erik of Pomerania, Swedish-Danish relations.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka kunskaper inom ekologi högstadieelever har med sig till gymnasiet. Eftersom de flesta gymnasieprogram innefattar kurser i naturkunskap eller biologi så vill jag ta reda på vad man som gymnasielärare kan förvänta sig att de nya eleverna har med sig i bagaget. Ekologi och hållbar utveckling genomsyrar stor del av samhällsdebatten idag och det är en del av skolan uppdrag att ge eleverna möjligheter till att ta ansvar för miljön som de kan påverka. För att en gymnasielärare ska kunna fortsätta utveckla sina elever är det av stor vikt att veta vilka grundkunskaper eleverna bär med sig. Detta för att läraren ska kunna förbereda sin undervisning på bästa sätt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig denna. Jag har utfört en enkätundersökning med 100 elever i årskurs 9 i närförort till en större stad. Hälften av deltagarna avsåg att välja ett högskoleförberedande program och hälften ett yrkesförberedande program. En hypotes är att eleverna som väljer högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program i gymnasiet kan ha olika grad av studiemotivation vilket skulle kunna visa sig i eventuella skillnader mellan de två undersökningsgrupperna i den kvalitativa kunskapen de bär med sig. Resultaten visade att det inte var någon större skillnad i kvalitativa kunskaper mellan de två undersökningsgrupperna, men det fanns en signifikant skillnad i svarssäkerheten mellan grupperna. Ett annat resultat av studien var att eleverna har med sig godkända kunskapskrav i ämnet biologi men saknar en förståelse för materiens kretslopp.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad gymnasielärare och gymnasieelever på en skola i Mellansverige har för åsikter om betygets funktion. Studien utfördes med två gymnasielärare och två gymnasieklasser som informanter. Med lärarna utfördes intervjuer medan enkäter delades ut till eleverna. Eleverna i studien gick i en klass som lärarna undervisade i. Resultatet visar att många, men positiva, åsikter finns om vad betygets funktion är. Stöd för dessa funktioner finns att hitta i tidigare forskning kring ämnet. Lärarna i studien visade sig i huvuddrag ha likartade åsikter kring betygets funktion och hur dessa funktioner uppfylls. Eleverna i studien hade till största del samma uppfattningar som lärarna. Motivationsmässigt visade det sig att majoriteten ansåg betyget som sporrande.

Den svenska gymnasieskolan har sedan 1997 upplevt en betygsinflation, då de genomsnittliga betygen har ökat trots att internationella studier visar på att kunskapsnivån har sjunkit. Tidigare forskning menar att denna betygsinflation inte är jämt fördelad utan skiljer sig mellan olika skoltyper, så som huvudman, skolstorlek och inriktning. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad i betygsinflation mellan kommunala och fristående skolor, små, mellan och stora skolor samt mellan skolor med yrkes-förberedande och högskoleförberedande inriktning. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning bland lärare i Stockholms stad där betygsinflationen uppskattades genom lärarnas svar på frågor om tre betygshöjande mekanismer. Dessa mekanismer var; belöningssystem kopplat till elevers resultat, påtryckningar från föräldrar samt skolornas marknadsföring. De slutsatser som drogs var att skolor som var kommunala, mellan eller stora samt högskoleförberedande har högre betygsinflation. Att mellan till stora skolor och högskoleförberedande skolor skulle ha högre inflation stämde in med tidigare forskning. Att kommunala skolor skulle ha högre betygsinflation än fristående gick dock emot tidigare studier.

The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature’s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish. They give attention to literatures meaning in connection to the personal and cultural identity of the student and point out that the meeting between pupils and fiction can be seen as a source of pleasure and joy and at the same time as a source of knowledge. All the interviewed teachers agreed on that literature should be meaningful to the pupil and that is made easy if he or she can recognise herself or himself in the fiction. The result shows that teachers commonly use process orientated teaching in their literature classes where the pupils are recommended to seek knowledge, inspiration, thoughts and experiences in and through the fiction.