Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 3000 kvinnor i gynekologisk cancer i Sverige, vilket innebär cancer i de kvinnliga könsorganen. Behandling mot gynekologisk cancer medför olika fysiska biverkningar. Sexuell hälsa är individuell och påverkas av faktorer som könsroller, njutning, könsidentitet och erotik. Sexuell lust, upphetsning och orgasm är delar av den sexuella hälsan. Sjuksköterskans roll innefattar personcentrerad vård med ett holistiskt perspektiv, där alla aspekter av patientens behov ingår, vilket innefattar den sexuella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som behandlats för gynekologisk cancer. Metod: Litteraturöversikten baserades på 11 kvalitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL Complete, Nursing and Allied health database och PubMed. Artiklarna som valdes att ingå i litteraturöversikten granskades i syfte att tematisera likheter och skillnader. Detta mynnade ut i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudteman som benämndes; Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv, En förändrad syn på sig själv, Förhållanden och En ny syn på sexuell hälsa. Under Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv identifierades två underteman; Den sexuella lusten och Den sexuella akten. Under En förändrad syn på sig själv identifierades Kvinnlighetens betydelse för kvinnan och Kroppsuppfattning som två underteman. Diskussion: En diskussion har förts kring metoden som användes i litteraturöversikten. Callista Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och egna reflektioner har diskuterats i relation till litteraturöversiktens resultat för att stödja samt utöka förståelsen för resultatet. / Background: In Sweden approximately 3000 women fall ill in gynecological cancer each year. Gynecological cancer occurs in women’s genitals. Treatment for gynecological cancer can have different side effects. Sexual health is unique for each individual and is influenced by gender roles, identity, pleasure and erotism. Sexual desire, arousal and orgasm are segments of sexual health. The nurse’s role includes person centered care with a holistic perspective. All aspects of the patient’s needs should be included; therefore, sexual health should not be excluded.  Aim: The aim was to illustrate the experience of sexual health in women who have been treated for gynecological cancer. Method: The literature review was based on 11 qualitative studies collected from CINAHL Complete, Nursing and Allied health database and PubMed. The articles were reviewed in order to find similarities and differences. Results: The results were categorized into four main themes; The experience of a changed sexual life, An altered view on oneself, Relationship and A new view on sexual health. Within The experience of a changed sexual life two subthemes were identified; The sexual desire and The sexual act. Further on, two subthemes were identified in An altered view on oneself; The meaning of womanhood for women and Body image. Discussion: The chosen method for the literature review was discussed. To create understanding and support for the results Callista Roys adaptation model, previous research and our own thoughts were used to discuss the findings of the literature review.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Huvudresultat: Resultatet visade att vissa kvinnor saknade information om olika behandlingsalternativ, information om förberedelser samt information om postoperativa perioden. Många kvinnor tyckte dock att denna information varit bra. Många tyckte information angående indikationer för operation som bra, många ville inte ha för detaljerad information, vissa saknade information för att kunna ställa följdfrågor och kvinnor tyckte information om bl.a. kirurgisk teknik var bra. Kvinnorna var ofta nöjda med informationen och att lita till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde oftast den givna informationen som tillräcklig. Slutsats: Författarna anser att vidare forskning bör bedrivas inom området då det i studien framkommit att kvinnor många gånger saknar information kring sin undersökning samt ingrepp. Då upplevd informationsbrist kan göra att hela vårdupplevelsen blir lidande behövs vidare studier och då främst om hur informationen når patienten bäst då vi sett att information som finns hos personalen inte kommer patienten till nytta alla gånger. / The purpose of this study was to describe how patients perceive information prior gynecological surgery and examinations. Method: The method used to illuminate the purpose was descriptive literature. Data were collected via two databases, Medline and Cinahl. Other search strategies were manual search of selected sources. 15 numbers of articles were included in the result. Quality was reviewed, analyzed then summarized. Main results: Results showed that some women lacked information about treatment options, information about preparation and information about the postoperative period. Many felt that this information was good. Many thought that the information about indications for surgery were good, many women didn´t want the information to detailed, some lacked information to come up with additional questions and women thought that the information about such as surgical technique was good. Women were often satisfied with the information and with trusting the caregivers. Women usually experienced the given information to be adequate. Conlusion: The authors believe that further research should be conducted in the area where the study found that women often lack information about their investigation and intervention. This perceived lack of information can make the entire health care experience suffer, therefore further studies are needed, mainly on how to reach the patient with the information as we have seen that information given by the staff is not always received or recognized by the patient.

Bakgrund: När en kvinna genomgår en graviditet och förlossning innebär det stora påfrestningar för hennes kropp. Vid en förlossning kan bristningar uppstå, vilket kan medföra besvär för kvinnan i olika utsträckning. Genom eftervårdsbesöket har barnmorskorna en möjlighet att identifiera problem som kan ha uppstått och upptäcka odiagnostiserade förlossningsskador. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenheter av gynekologisk undersökning och att bedöma bäckenbottens strukturer vid eftervårdsbesök inom mödrahälsovården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva barnmorskor yrkesverksamma inom mödrahälsovården. Tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultat: Ett huvudtema, tre organiserande teman samt tio basteman identifierades. Huvudtemat var: kvinnans behov i centrum. Organiserande teman var: att stödja genom sitt förhållningssätt; att verka hälsofrämjande och förbättringsområden. Basteman var: att vara lyhörd; att bekräfta; att se individuella behov; att motivera till undersökning; att motivera till egenvård; utbildning; struktur; dokumentation; tidsaspekten och uppföljning. Slutsats: Barnmorskor inom mödrahälsovården fyller en viktig funktion i att arbeta hälsofrämjande och arbetar med kvinnans behov i centrum. De försöker individanpassa varje besök och den information som ges ut men upplever att det kan finnas svårigheter att motivera kvinnor till gynekologisk undersökning. Mer utbildning, bättre och tydligare struktur för bedömning av bäckenbotten samt en förbättrad samtalsmetodik kring besvär som kan kvarstå efter förlossningen kan bidra till att kvinnor får den hjälp och vård de behöver. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat belyser behov av mer kunskap, utbildning och struktur. Att detta uppmärksammas i denna studie kan leda till diskussion om vidareutveckling och att ämnet lyfts i den kliniska verksamheten. / Background: Undergoing pregnancy and childbirth, entails great strain on a woman’s body. When giving birth vaginally, tears may occur, which may cause problems for the woman to a different extent. Through the postpartum check-up, midwives have an opportunity to identify problems that may have occurred and detect undiagnosed perineal injuries. Aim: The aim was to describe the midwife’s experiences of pelvic examination and to assess pelvic floor structures at the postpartum check-up. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven midwives working in maternal health care. Thematic analysis was used to analyze the material. Results: One global theme, three organizing themes and ten basic themes were identified. The global theme was: the woman´s needs. The organizing themes were: to support through the approach; to promote health and areas for improvement. The basic themes were: to be responsive; to confirm; to see individual needs; to motivate for examination; to motivate selfcare; education; structure; documentation; time aspect and follow-up. Conclusion: Midwives in maternal health care play an important role in health promotion and working with women's needs. They try to personalize each visit and adapt the information given, but their experience is that there are difficulties in motivating women to undergo a pelvic examination. More education, a better and clearer structure for assessing the pelvic floor and an improved way of addressing problems that may persist after childbirth may enable women getting the help and care they need. Clinical application: The study results highlight an existing need for more knowledge, education and structure. Attention to this can lead to discussion of further development and the subject can also be raised among other healthcare providers.

Bakgrund: Missfall innebär spontant avbrytande av graviditet fram till graviditetsvecka 22+0. Missfall utgör den vanligaste orsaken till att en graviditet avslutas och ingen behandling finns för att bota ett pågående missfall. Vid missfall sökte kvinnor oftast vård på akutmottagningar eller gynekologiska avdelningar. Kvinnor upplevde att bemötandet var otillfredsställande av sjuksköterskor och var i behov av ytterligare stöd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kvinnor med missfall på akutmottagningar och gynekologiska avdelningar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Dataanalysen baserades på Elo och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Huvudkategorin visade på att Sjuksköterskor strävar efter omvårdnad baserad på compassionate care. Tre kategorier identifierades: Arbetsförhållanden, Kompetens och Omvårdnad samt nio underkategorier. Slutsats: Krävande arbetsförhållande och kompetensbrist begränsade omvårdnaden till kvinnor som drabbats av missfall. Avsaknad av riktlinjer, resurser och tidigare adekvat utbildning försvårar tillämpningen av god omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde omhändertagandet av kvinnor med missfall som känslomässigt påfrestande. Författarna identifierade ett behov av vidare forskning inom ämnet då sjuksköterskor efterfrågar ökad kunskap, riktlinjer och resurser för att omhänderta kvinnor med missfall. / Background: Miscarriage is defined as spontaneous loss of pregnancy up to gestational week 22+0. The most common cause of pregnancy loss is miscarriage and there is no cure for an ongoing miscarriage. Women most often sought care at an emergency care unit or gynaecological department when experiencing miscarriage. Women described the care provided by nurses as deficient and needed additional support. Aim: Investigate nurses’ experience of caring for women undergoing miscarriage at emergency units and gynaecological departments. Method: Qualitative literary review based on data gathered through databases CINAHL and PubMed. And inductive qualitative data analysis according to Elo and Kyngäs (2008) was conducted. Results: The main category identified that Nurses aim to implement compassionate care. Three categories were identified: Working conditions, Competence and Nursing care with a total of nine sub-categories. Conclusion: Subpar working conditions and lack of competence deteriorated the care provided to women experiencing miscarriage. Lack of guidelines, resources and previous adequate education prevented good nursing care. Nurses found caring for women undergoing miscarriage emotionally distressing. Further research is recommended in the area by the authors, since nurses demanded increased knowledge, guidelines and resources to care for women undergoing miscarriage.

Bakgrund: Gynekologisk cancer påverkar olika kvinnor på olika sätt. Varje år drabbas cirka 3000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer och de vanligaste formerna är; livmoderkroppscancer, äggstockscancer, livmoderhalscancer och vulvacancer. I samband med sjukdom kan kvinnan uppleva olika sorters lidande och att lindra kvinnans lidande genom omvårdnad är en av sjuksköterskans främsta uppgifter. Att få en cancerdiagnos innebär en kris och utöver fysisk omvårdnad har många kvinnor även behov av psykosocial omvårdnad. Syfte: Belysa upplevelser av omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Genom databassökning i två databaser; Cinahl och PubMed inhämtades elva empiriska vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys av inhämtade artiklar resulterade i att meningsenheter identifierades, kondenserades, kodades och slutligen kategoriserades. Resultat: Vid analys framkom tre teman; information, kommunikation och psykosocialt stöd samt totalt nio underkategorier; tillgänglighet till information, hantering av information, information och förberedelse, information och undervisning, sexuell hälsa och sexualitet, tillgänglighet och kontinuitet, delaktighet, en god relation samt när stödet upphör. Slutsats: Det finns en variation av behov och preferenser gällande omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Kvinnor önskar bli bemötta som unika personer och göras delaktiga i sin vård. Tillit, hänsyn och lyhördhet poängteras av kvinnor vara viktiga delar av relationen kvinnan har till sjuksköterskan. Genom en personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan främja kvinnans välmående och delaktighet i omvårdnaden. / Background: Women are affected differently when diagnosed with gynecological cancer. Each year approximately 3000 women in Sweden are diagnosed. The most common forms of gynecological cancer are; endometrial cancer, ovarial cancer, cervix cancer and vulva cancer. Having cancer comes with different types of suffering, and easing the woman’s suffering is one of the nurse´s main tasks. Cancer comes with crisis and in addition to the physical care needs, many women also need psychosocial support from the nurse.  Aim: to illustrate experiences of nursing care amongst women with gynecological cancer.  Method: a qualitative literature review. Articles were searched using the databases Cinahl and PubMed. Eleven articles were included and content analysis resulted in meaning units being identified, condensed, coded and finally categorized. Result: three categories emerged; information, communication and psychosocial support, as well as nine subcategories; availability of information, managing information, information and preparation, information and education, sexual health and sexuality, availability and continuity, participation, a good relationship and when support ends. Conclusion: there is a great variety in women´s needs and preferences of care in relation to gynecological cancer. Women expressed a desire to be met as unique individuals and to be involved in their care. Women pointed out trust, consideration, and responsiveness as important aspects of the relationship women had to their nurse. Through person-centered care, the nurse can promote the woman´s well-being and encourage her participation in nursing care.

Bakgrund Gynekologisk cancer drabbar många kvinnor globalt och är ett samlingsnamn för äggstockscancer, vulvacancer, livmoderhalscancer och livmodercancer. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar strålbehandling, cellgiftsbehandling (cytostatika) och kirurgi. Dessa behandlingsmetoder kan leda till påtagliga biverkningar som kan påverka den sexuella funktionen. Sexualitet utgör en viktig del av människans välbefinnande och har betydelse för övergripande hälsa. Det är dock viktigt att notera att upplevelsen av sexualitet är subjektiv och variationer kan förekomma bland individer. Rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är universell, och hälso- och sjukvården bör sträva efter att tillgodose och främja denna rättighet genom att tillhandahålla information och resurser på ett personcentrerat sätt. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod ​​En allmän litteraturöversikt som undersökt vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. För att hitta dessa artiklar användes Mesh-termer och Cinahl Subject Headings och sökord relaterade till sexuell hälsa och gynekologisk cancer. Sökningen resulterade i elva utvalda artiklar som användes till resultatet. Resultat Denna litteraturöversikt fann att gynekologisk cancer och dess behandling negativt påverkar kvinnors sexualitet genom fysiska och känslomässiga förändringar, inklusive minskad sexlust och påverkan på relationer. Bristande informationsutbyte och stöd från sjukvårdspersonal ökar osäkerhet och lidande. Denna litteraturöversikt identifierade fyra teman relaterade till kvinnor som diagnostiseras och behandlas för gynekologisk cancer: sexuell funktion, kroppsbild och kvinnlig identitet, relationstillfredsställelse och kontakt med vården. Slutsats ​​Kvinnors sexualitet påverkades i olika grad av en gynekologisk cancerdiagnos och medföljande behandling. Det framkom dock att dessa upplevelser skiljde sig från person till person vilket förtydligar vikten av ett personcentrerat och holistiskt perspektiv i mötet med dessa personer. Ytterligare forskning krävs för att vidare undersöka kulturella skillnader, åldersskillnader och upplevelser hos dessa kvinnor. / Background Gynecological cancer affects many women worldwide and encompasses ovarian cancer, vulvar cancer, cervical cancer, and uterine cancer. Common treatment methods include radiation therapy, chemotherapy (cytostatics), and surgical interventions. These treatment modalities may entail challenging side effects that can impact sexual functioning. Sexuality is a crucial aspect of human life and influences overall health. However, sexuality is subjective, and cultural differences in the experience of sexuality may exist. Everyone has the right to sexual and reproductive health, and it is essential for healthcare to meet and promote these needs through, among other things, personalized information and resources.​ Aim The aim was to describe experiences of sexual when effected with gynecological cancer​. Method A general literature review that examined scientific original articles from the Cinahl Complete and PubMed databases. To find these articles, Mesh terms and Cinahl Subject Headings, as well as keywords related to sexual health and gynecological cancer, were used. These resulted in eleven selected articles. Results This literature review found that gynecological cancer and its treatment negatively impact women's sexuality through physical and emotional changes, including decreased libido and effects on relationships. Insufficient information exchange and support from healthcare professionals increase insecurity and suffering. This literature review identified four themes related to women diagnosed and treated for gynecological cancer: sexual function, body image and female identity, relationship satisfaction, and healthcare communication. Conclusions Women's sexuality was variably affected by a diagnosis of gynecological cancer and its accompanying treatments. However, it became evident that these experiences differed among individuals, underscoring the significance of a person-centered and holistic perspective when engaging with these individuals. Further research is warranted to explore cultural variations, age-related differences, and the unique experiences of these women.​

Bakgrund: År 2020 rapporteras det globalt 604 000 nya fall av livmoderhalscancer. I 90% av fallen skedde dessa i låg- eller medelinkomstländer. Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är infektion med HPV-virus som är en sexuellt överförbar infektion. Behandlingen vid livmoderhalscancer är kirurgi, cytostatika, strålbehandling och kombinerad behandling med cytostatika och strålning. En god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en fundamental del av människans generella hälsa är sexuell hälsa. Syftet: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid diagnostiserad livmoderhalscancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt där 14 artiklar har analyserats enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som framträdde var sexuellt lidande med underkategorierna sexuell hälsa relaterat till fysiska besvär och sexuell hälsa relaterat till psykiska besvär. Andra huvudkategorin är sexuellt välbefinnande med underkategorierna sexuellt intresse och stöd av vården. Slutsats: Livmoderhalscancern påverkade välbefinnandet och sexuella hälsan för kvinnor på ett negativt sätt. Resultatet visade att kvinnors självkänsla och kroppsbild förändrades med livmoderhalscancern och behandlingen och att fysiska symtom gjorde att kvinnorna upplevde en förändrad sexualitet. I de fall där kvinnorna upplevde en förbättrad sexuell hälsa och kunde återgå till ett fungerande sexliv hade partnern ett stöttande förhållningssätt och sjukvården hade försett dem med information och kunskap. / Background: In 2020, 604 000 new cases of cervical cancer were reported globally. 90% of these cases took place in low- or middle-income countries. The most common cause of cervical cancer is infection with the HPV virus, which is a sexually transmitted infection. The treatment for cervical cancer is surgery, cytostatics, radiotherapy as well as combined treatment with cytostatics and radiation. Satisfactory health is a basic human right and a fundamental part of a person's general health is their sexual health. Aim: The aim was to describe women’s experience of sexual health when diagnosed with cervical cancer. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles have been analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Result: The main categories that emerged were sexual suffering with the subcategories sexual health related to physical problems and sexual health related to psychological problems and the main category sexual well-being with the subcategories sexual interest and support from caregivers. Conclusion: Cervical cancer affected quality of life and sexual health of women in a negative way. The results showed that women's self-esteem and body image changed with cervical cancer and treatment and that physical symptoms caused the women to experience a changed sexuality. In cases where women experienced improved sexual health and were able to return to a functioning sex life, their partners had a supportive approach and health care had provided them with information and knowledge.