Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Prostate cancer is the most common cancer in men. One type of treatment is internal radiation therapy, brachytherapy. This treatment requires the patient to lie completely motionless and in lithotomy position. The purpose of this study was to investigate the prevalence of pressure ulcers associated with brachytherapy in prostate cancer at the UniversityHospitalin Uppsala. Furthermore, the purpose was to identify the most common location of pressure ulcer and to examine whether there were any connection between risk factors and possible pressure ulcers. Thirty patients participated in the study. The data collection was carried out partly by the nurse anesthetist and partly by the nurse in the oncology ward in fall 2009 to spring 2010. The study showed that seven of thirty patients (23.3%) developed pressure ulcers after brachytherapy. All of these were stage 1 according to EPUAP's pressure ulcer scale. Only one of the patients (3.3%) had remaining pressure ulcer the day after treatment. The most common location were lower legs/calves (16.7%). No statistically significant relationship was found between risk factors and the development of pressure ulcers. The results of this study showed a relatively high incidence of pressure ulcers (23.3%). All of stage 1 and only one of the pressure ulcers were remaining the day after brachytherapy. This indicates a good pressure-relieving measures and equipment, and that the patients in this study have a relatively good general          condition.Keywords: brachytherapy, pressure ulcers, lithotomy position, risk factors / Prostatacancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos män. En av behandlingsformerna är intern strålbehandling, brachyterapi. Denna behandling kräver att patienten ligger helt stilla och i gynekologiskt läge. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i samband med brachyterapi vid prostatacancer på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vidare var syftet med studien att kartlägga de vanligaste lokalisationerna samt att undersöka om de fanns några samband mellan riskfaktorer och eventuella trycksår. Trettio patienter deltog i studien. Datainsamlingen utfördes dels av anestesisjuksköterskan och dels av patientansvarig sjuksköterska på onkologavdelningen under hösten 2009 till våren 2010. Resultatet av studien visade att sju av trettio patienter (23,3 %) utvecklade trycksår efter behandlingen. Alla dessa var av grad 1 enligt EPUAP:s trycksårsskala. Endast en av patienterna (3,3 %) hade kvar trycksåret dagen efter behandlingen. Den vanligaste lokalisationen för trycksår var underben/vader (16,7 %). Inga statistiskt säkra samband kunde ses mellan riskfaktorerna och utvecklandet av trycksår. Studien visade en relativt hög frekvens av trycksår (23,3 %). Dock var samtliga av grad 1 och endast ett trycksår var kvarstående till dagen efter brachybehandlingen. Detta tyder på bra tryckavlastande åtgärder och utrustning samt att patienterna i den aktuella undersökningsgruppen har relativt gott allmäntillstånd.   Nyckelord: brachyterapi, trycksår, gynekologiskt läge, riskfaktorer

Att gå på en gynekologisk cellprovtagning är något flera kvinnor tycker är obekvämt. Det upplevs som ett oroligt och obehagligt möte. Studien undersöker därför följande frågeställning; Hur kan produktdesign stötta en stressad/oroad patient i ett väntrum inför en cellprovtagning? Syftet för studien är att förbättra kvinnors väntrums-upplevelser inom kvinnlig vård samt undersöka hur designmetoder och produktdesign kan bidra till framtagandet av en produkt som lindrar användarens stress och orosnivåer i väntrummet inför cellprovtagning. Studien förhåller sig till ett användarcentrerat förhållningssätt som riktar sig till att designa för användaren. Även co-design tillämpas där användaren och designern samarbetar under delar av designprocessen. Denna studies användare är kvinnor i åldern 23–30 år som gör sina första cellprovsbesök.  För att undersöka studiens frågeställning samlades kvalitativ information genom en expertintervju, intervjuer med användaren och workshops med användaren. Dessa metoder analyserades och resulterade i önskemål på fysiska attribut i produkten. Delar av önskemålen togs med i beslut senare i designprocessen. Användarnas problem definierades i metoden Problem Definition. De problem som användarna angav i Problem Definition var att komforten i väntrummet är bristande, väntetiden är oviss samt rastlöshet i väntrummet. Metoden Problem Definition blir studiens grundställning i designprocessen där beslut tas utifrån att lösa de nyssnämnda problemen. Designprocessen bestod främst utav brainstorming, brainwriting och två delar av skissande och prototypande där slutkonceptet framställdes. Studiens frågeställning besvaras genom framtagandet av en interaktiv stol. Stolen syftar till att höja komforten i väntrummet samt uppmuntra till interaktion med användaren och därmed bidra till minskad stress och oro. Interaktionen sker genom att användaren gungar eller vaggar upp och ner när den sitter ner och lutar sig bakåt i möbeln. Slutsatsen är att produktdesign kan stötta en stressad och oroad patient genom att göra denne bekväm, skapa komfort och distrahera från väntetiden i väntrummet. Slutprodukten kom fram till det ovan beskrivna, men fortsatta användartester, funktionstester etc krävs för att framta en stol fullt fungerande för sitt syfte. / Going for a gynecological pap smear is something many women find uncomfortable. It is experienced as an uneasy and unpleasant meeting. The study therefore examines the following question; How can product design support a stressed/anxious patient in a waiting room before a Pap test? The purpose of the study is to improve women’s waiting room experiences in women’s health care and to investigate how design methods and product design can contribute to the development of a product that relieves the user’s stress and anxiety levels in the waiting room before a Pap test. The study relates to a user-centered approach, which focuses on the user’s needs in the design process. Co-design is also applied where the user and the designer collaborate during parts of the design process. The users of this study are women aged 23–30, i.e., women who are attending their first pap smear test appointment. In order to investigate the study's question, qualitative information was gathered through an expert interview, interviews with the user and workshops with the user. These methods were analyzed and resulted in requests for physical attributes in the product. Parts of the requests were included in decisions later in the design process. The users’ problems were defined in the method Problem Definition. The problems that the users indicated during this method were; a lack of comfort in the waiting rooms, unclear waiting times, and restlessness in the waiting room. The Problem Definition method becomes the basis of the study in the design process where decisions are made based on solving the problems just mentioned. The design process mainly consisted of brainstorming, brainwriting and two parts of sketching and prototyping where the final concept was produced. The study’s question is answered through an interactive piece of furniture. The chair aims to increase comfort in the waiting room and encourage interaction with the user, thus reducing stress and anxiety. The interaction takes place by the user rocking the chair up and down while sitting down and leaning back in the chair.  The conclusion is that product design can support a stressed and anxious patient by making them comfortable, creating comfort and distracting from the waiting time in the waiting room. The final product resulted in what was described above, but further user tests, functional tests, etc. are required to produce a chair fully functional for its purpose.