<p>Uppsatsen handlar om kulturdebatten kring Verklighetens folk, som ägde rum under sommaren och hösten 2009 efter att partiledaren för Kristdemokraterna, Göran Hägglund, lanserat begreppet ”verklighetens folk”. Jag svarar på frågorna Vilka diskurser styrde debatten kring Göran Hägglunds Verklighetens folk-utspel? samt Varför kom Göran Hägglunds utspel när det kom och hur formulerades kritiken?</p><p>Jag gör en kvalitativ undersökning av sammanlagt 39 opinionsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade under sommaren och hösten 2009. Artiklarna har tolkats utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och deras tankar om diskursens manöverutrymme och politisk förändring. Jag använder även Mouffes senare postpolitiska teorier, inte minst begreppet antagonism är viktigt. Till sist använder jag mig av Zygmunt Baumans teorier om den intellektuella rollen och dess förändring.</p><p>Resultatet visar att debatten rörde sig kring några teman där flera diskurser slogs om att definiera centrum för debatten. Dessa var populistdiskursen, en ganska snäv kulturdebattsdiskurs samt tre politiska diskurser starkt påverkade av den postpolitiska diskursen. Hägglunds angrepp på de intellektuella kan förstås som en reaktion mot förlorad politisk makt över kulturdebatten.</p>

Uppsatsen handlar om kulturdebatten kring Verklighetens folk, som ägde rum under sommaren och hösten 2009 efter att partiledaren för Kristdemokraterna, Göran Hägglund, lanserat begreppet ”verklighetens folk”. Jag svarar på frågorna Vilka diskurser styrde debatten kring Göran Hägglunds Verklighetens folk-utspel? samt Varför kom Göran Hägglunds utspel när det kom och hur formulerades kritiken? Jag gör en kvalitativ undersökning av sammanlagt 39 opinionsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade under sommaren och hösten 2009. Artiklarna har tolkats utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och deras tankar om diskursens manöverutrymme och politisk förändring. Jag använder även Mouffes senare postpolitiska teorier, inte minst begreppet antagonism är viktigt. Till sist använder jag mig av Zygmunt Baumans teorier om den intellektuella rollen och dess förändring. Resultatet visar att debatten rörde sig kring några teman där flera diskurser slogs om att definiera centrum för debatten. Dessa var populistdiskursen, en ganska snäv kulturdebattsdiskurs samt tre politiska diskurser starkt påverkade av den postpolitiska diskursen. Hägglunds angrepp på de intellektuella kan förstås som en reaktion mot förlorad politisk makt över kulturdebatten.

Företagets omvandling är en ständig process av utbyten med andra företag. Genom utbyte mellan företag av såväl varor och tjänster som kunskap och kompetens skapas relationer. Ett företags interaktion med andra företag utgör därmed en omvandlingskraft. En annan drivkraft utgör den interna kompetensomvandlingen av resurser inom ett företag. Företaget är en organisation av individer som drivs av sina uppfattningar och det egna företaget och de omgivande företagen. Teknikfaktorn är också en betydelsefull förändringskraft för industriföretag. Den beaktas genom företagets produkter som ses som "bärare" av omvandling. Med utgångspunkt från verkstadsföretagets produkter söker författaren skapa en helhetsförståelse för hur företaget AB Hägglund &amp; Söner förändrats över lång tid. I avhandlingen ingår också "En produkthistoria", den separat publicerade empiriska delen som beskriver AB Hägglund &amp; Söner från 1922 till 1981.

Företagets omvandling är en ständig process av utbyten med andra företag. Genom utbyte mellan företag av såväl varor och tjänster som kunskap och kompetens skapas relationer. Ett företags interaktion med andra företag utgör därmed en omvandlingskraft. En annan drivkraft utgör den interna kompetensomvandlingen av resurser inom ett företag. Företaget är en organisation av individer som drivs av sina uppfattningar och det egna företaget och de omgivande företagen. Teknikfaktorn är också en betydelsefull förändringskraft för industriföretag. Den beaktas genom företagets produkter som ses som "bärare" av omvandling. Med utgångspunkt från verkstadsföretagets produkter söker författaren skapa en helhetsförståelse för hur företaget AB Hägglund &amp; Söner förändrats över lång tid. I avhandlingen ingår också "En produkthistoria", den separat publicerade empiriska delen som beskriver AB Hägglund &amp; Söner från 1922 till 1981. / <p>Utgör jämte förf:s: En produkthistoria! diss. Stockholm : Handelshögsk</p>

In this essay, I examine the correlation between time and politics in Martin Hägglunds philosophical project. By examining the view of time and politics in the works of the theologian David Bentley Hart, I establish a discussion that exposes different metaphysical standings and raises new questions. I conduct this examination in the light of the ongoing discussion about theology and political emancipation in the field of political theology. One of the main conclusions of the essay is that an important division appear between an ontological and a Christian eschatological concept about the relationship between time and eternity. I also conclude that the belief in a transcendental sphere that intervene in history can bring forth different types of political implications, which all tend to lean towards a concept about this world as a second to last. Throughout this essay, I deepen my discussion concerning the supposed emancipatory or totalizing political consequences of this cosmology, which, in this essay, is represented mainly by Hägglund and Hart.

In the following essay, one of grief’s central problems, namely its relation to consolation, is examined. Ancient philosophers’ answers to the question are compared with contemporary ones. Interestingly, although these answers and their theoretical frameworks largely differ, they seem to have one essential point in common, which is the idea that afterlife, understood either as metaphysical or non-metaphysical concept, lies at the core of what makes consolation intelligible. What is put into question in this essay is therefore this rather daring thing: does really the idea of afterlife, when faced with death, console grief, and if not, is there anything left to offer any consolation?

Kring en kärna av kompetens inom mekanisk verkstadsindustri har det ständigt tillverkats nya produkter vid AB Hägglund &amp; Söner med säte i Örnsköldsvik. Möbler, busskarosserier, flygplan, gruvlok, elektriska motorer, svetsmaskiner, fartygskranar och hydrauliska motorer är bara några exempel. Utvecklingen av nya produkter har skett i nära samarbete med kunder med vilka man haft långvariga affärsutbyten. Inom företaget har intresset och entusiasmen för nya produkter och konstruktioner varit en ständig drivkraft till ökad kunskap. Redan tidigt utvecklades en kultur och tradition av att gärna och med stor arbetsinsats ge sig in på svåra men utmanande och spännande projekt kring nya produkter. I denna empiriska del behandlas företagets omvandling under en period av sextio år. Med utgångspunkt från produkterna söker författaren beskriva förändring såväl i intern resursomvandling som externt i interaktion med kunder och leverantörer. Boken utgör den empiriska delen av "Ett industriföretags omvandling". / <p>Utgör jämte förf:s: "Ett industriföretags omvandling" diss. Stockholm : Handelshögsk</p>

Kring en kärna av kompetens inom mekanisk verkstadsindustri har det ständigt tillverkats nya produkter vid AB Hägglund &amp; Söner med säte i Örnsköldsvik. Möbler, busskarosserier, flygplan, gruvlok, elektriska motorer, svetsmaskiner, fartygskranar och hydrauliska motorer är bara några exempel. Utvecklingen av nya produkter har skett i nära samarbete med kunder med vilka man haft långvariga affärsutbyten. Inom företaget har intresset och entusiasmen för nya produkter och konstruktioner varit en ständig drivkraft till ökad kunskap. Redan tidigt utvecklades en kultur och tradition av att gärna och med stor arbetsinsats ge sig in på svåra men utmanande och spännande projekt kring nya produkter. I denna empiriska del behandlas företagets omvandling under en period av sextio år. Med utgångspunkt från produkterna söker författaren beskriva förändring såväl i intern resursomvandling som externt i interaktion med kunder och leverantörer. Boken utgör den empiriska delen av "Ett industriföretags omvandling".

I have come to a point where I feel a need to understand more about my own work methods and my motivations. Departing from a process diary written during my master studies, I take a closer look at my own artistic process — the questions which inform my work, the questions that arise in it, and how my work is an attempt to understand those questions. Wherein lies the urgency for me to work with art in the way that I do?  This is an essay about a search, about trying to make sense of something, about not knowing. It is also an exploration of how my work in the non-verbal domain transforms my not knowing, how working with art is a tool for thinking and understanding.

The ever-changing landscape of social media coupled with today’s competitive political environment, means that small parties need to use all the tools at their disposal to distinguish themselves from the crowd. The Christian Democrats, a conservative party in the Swedish parliament, has been trying to do exactly that. In recent years, they have changed their party leader and their logo in an effort to move in a more modern direction and set themselves apart. That raises the question how this change has been reflected in what they post on social media. The overall purpose of this study is to compare Facebook posts published by the Christian Democrats at two different points in time, the Swedish general elections in 2014 and in 2022. It seeks to identify how the portrayal of two different party leaders differ, respectively Göran Hägglund in 2014 and Ebba Busch in 2022. We formulate research questions targeting if and how any potential differences in the presentation of the party leader manifest. To do so, we gather six posts from each year (from the month before the election) and analyse them with a multimodal semiotic method. We employ the theories of personalisation and personal branding, drawing conclusions within the framework of social semiotics (a sub-branch of semiotics). Finally, we answer the research questions by drawing several conclusions about key differences in presentation. We find that: personalisation has increased from 2014 to 2022, that the priorities for the desired form of personal branding has changed from 2014 to 2022, and that the professionalisation of the marketing material has increased from 2014 to 2022. We argue that the study expands the research within the realm of Swedish political communication, and contributes to filling a void of longitudinal and comparative studies within that same realm.