Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning! Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana. / The overall health status is a result of the lifestyle that the individual has. A change of habits is strongly related to individual attitudes! The purpose of this study is explore adolescents attitudes to healthy eating and willingness to change a diet habit, and seek clarification of the possible barriers and incentives exist for a change in dietary habit.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har flera positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept är en behandlingsmetod mot olika ohälsotillstånd, samt i preventivt syfte. Fysisk aktivitet på recept kan förskrivas av legitimerad vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes efter analys av materialet enligt Fribergs femstegsanalys.  Resultat: Tre kategorier formades: individuella påverkansfaktorer, sociala påverkansfaktorer och yttre påverkansfaktorer. Individuella påverkansfaktorer berörde exempelvis symtom och tidigare erfarenheter. Sociala faktorer var till exempel stöd från familj och närstående samt vårdpersonal. Yttre påverkansfaktorer handlade bland annat om tid och ekonomi. Slutsats: Både yttre och inre faktorer påverkade följsamheten till receptet. Orsakerna till följsamhet/icke följsamhet var ofta multifaktoriella och komplexa. Vårdpersonalen som förskriver receptet behöver vara lyhörda för patientens behov och förutsättningar. Som förskrivande vårdpersonal är det även viktigt att erbjuda stöd och uppföljningar. / Background: Physical activity (PA) has several beneficial effects on health. Physical activity on prescription (PAP) is a non-medical treatment method and is also used to prevent future illness. Health care practioners with a legitimation – e.g. nurses - can prescribe PAP. Aim: To describe patients experiences of compliance to physical activity on prescription.  Method: A qualitative literature review with inductive approach. Ten articles with qualitative design were analyzed and compiled through Friberg’s analyze in five steps.  Results: The result was organized in three main categories: individual factors, social influential factors and external factors. Individual factors was for example symptoms and previous experience. Social factors was for example support from family, friends and healthcare staff. External factors was for example time and economy. Conclusion: Both external and internal factors had impact on the participants adherence to PAP. The reasons explained by the participants were multifactorial and complex. Health care professionals who prescribe physical activity need to be responsive to the patients` needs and prerequisites. It is also important to offer support and follow-ups.

Syfte: Syftet var att beskriva 19-24 åringars uppfattning kring munhygienvanor och kostvanor vid distansundervisningen under covid-19-pandemin. Metod: Totalt intervjuades sex högskolestudenter i åldrarna 19-24 år. Studenterna valdes ut genom strategiskt och bekvämlighetsurval från olika fakulteter och högskolor i Sverige. Material bearbetades och analyserades genom fenomenografisk ansats. Resultat: Fenomenet som framkom var att distansundervisningen till följd av covid-19-pandemin medförde social distansering. Detta hade inverkan på  informanternas psykiska hälsa, vilken påverkade deras kostvanor i en mer ohälsosam riktning medan förändringar gällande munhygienvanor inte uppfattades vara överlag betydande. Studiens huvudresultat beskrevs i fyra beskrivningskategorier. Kategorin uppfattning av skapad social distansering omfattade uppfattningar av social distansering till följd av distansundervisning under covid-19-pandemin. Kategorin uppfattning av skapad psykisk ohälsa innefattade uppfattningar av den psykiska hälsan och hur den påverkades av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och kostvanorna berörde uppfattningar av kostvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och munhygienvanor innehöll uppfattningar av munhygienvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. / Aim: To describe 19-24 year old young adults’ perception of oral hygiene and dietary habits during distance education in the course of the covid-19 pandemic. Method: A total of six university students aged between 19-24 years old selected through strategic and convenience selection from various faculties and universities in Sweden were interviewed. The acquired material was processed and analyzed using a phenomenographic approach. Results: The phenomenon that emerged was that distance education due to the covid-19-pandemic led to social distancing. This had an impact on the informants' mental health, which affected their dietary habits in an unhealthy direction, while changes in oral hygiene habits were not perceived to be generally important. The results were described in four categories; perception of created social distancing included perceptions of social distancing due to distance education during the covid-19 pandemic; perceptions of created mental di-sease included perceptions of how mental health was affected by social distancing; perception of social distancing and dietary habits contained perceptions of how dietary habits were affected by mental state due to social distancing; perception of social distancing and oral hygiene habits encompassed perceptions of how oral hygiene habit were influenced by mental state because of social distancing.