Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen. Observerade var alla som hade möjlighet att gå på egen hand, både barn, vuxna och äldre. Personerna delades upp utefter val av transportsätt; stående i rulltrappa, gående i rulltrappa samt gående i vanlig trappa. Observationer genomfördes vid låg- respektive högtrafik under totalt åtta tillfällen. Resultat: Totalt observerades 1 958 personer, av dem stod tre fjärdedelar stilla i rulltrappan i de båda områdena. Det var en signifikant större andel som gick i rulltrappan i området för hög socioekonomi men större andel som gick i den vanliga trappan i den lägre socioekonomin. Det var en signifikant större andel kvinnor som stod i rulltrappa jämfört med män, även en signifikant mindre andel kvinnor gick i rulltrappan. Däremot fanns ingen skillnad mellan könen vid gång i den vanliga trappan. Det var en signifikant större andel som valde att stå i rulltrappan under lågtrafik jämfört med högtrafik. Det var även skillnad för större andel gående i rulltrappan under högtrafik. Det fanns ingen skillnad för gående i vanlig trappa mellan tidpunkterna. Slutsats: Det fanns ett samband mellan val av transportsätt och kön samt mellan val av transportsätt och socioekonomiskt område, en indikation för samband mellan val av transportsätt och tidpunkt kunde urskiljas. Skillnader i gående och stående transportsätt skiljde sig ej mellan de olika socioekonomiska områdena. Dock är det totalt sett mindre än en tiondel som väljer ett aktivt transportsätt i trappa och därför har samhället en viktig uppgift i att förbättra möjligheterna för denna typ av vardagsmotion och därmed främja folkhälsan.

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures. Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality. Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors. Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.

<p>Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.</p><p>Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.</p><p>Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors.</p><p>Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.</p>

Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att sjuksköterskans bedömning av patientens kunskapsbehov var en viktig del av undervisningsprocessen. Faktorer som var av betydelse för undervisningens resultat var information, samt val av lämplig metod och modell. Sjuksköterskans pedagogiska synsätt var en annan faktor som påverkade undervisningen. Studien visar att sjuksköterskan behöver anpassa sin roll utifrån patientens behov. Det har även visat sig att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskaper. Genom att utvidga patientundervisning i sjuksköterskeutbildningen och prioritera den inom sjukvården så finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Mer vetenskaplig forskning behövs dock inom ämnesområdet om hur tillvägagångssätt vid planering och genomförande av patientundervisning kan förbättras. / Unhealthy lifestyle habits increase the risk of illness and death. Cardiovascular disease, cancer and type-2 diabetes are examples of diseases that can be avoided by making positive lifestyle changes. An important part of the nurse's job is to teach patients how they can change their lifestyle and take responsibility for their own self-care. The purpose of this study was to highlight the nurse's role in patient education with a focus on lifestyle changes. The study was done in the form of a literature review in which the basis for the results consisted of 11 scientific articles. The result showed that the nurse's assessment of the patient's need for knowledge was an important part of the teaching process. Factors of importance for the teaching results were information and the selection of appropriate methodology and model. The nurse's pedagogical approach was another factor that influenced their teaching. The study shows that nurses need to adjust their role based on the patient's needs. It has also been found that there are deficiencies in the nurse's competence in terms of pedagogical and didactic skills. By expanding patient education for nursing and prioritize it in health care, there are profits to be made from both a patient perspective and socioeconomically. More scientific research is needed in the subject of how the practices of planning and implementation of patient education can be improved.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på. Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ”Ung livsstil” i Stockholms stad. Urvalet för denna studie består av skolungdomar i stadsmiljö och fokus var på vilka anläggningar för utövande av fysisk aktivitet som ungdomar ansåg att deras kommun ska satsa på. Enkäten innehöll dessutom bakgrundsfrågor om respondenternas aktuella fysiska aktivitetsnivå, föreningsmedlemskap, kön, invandrarbakgrund, socioekonomiska levnadsförhållanden och ålder. Resultat/Diskussion: Bland de mest frekvent valda anläggningarna finns fotbollsplan, sporthall, äventyrsbad, simhall, gym och bowlinghall. Det tydliggörs också att ungdomarnas önskan, av vilka satsningar de vill se, skiljer sig mellan olika sociala grupper. Det förefaller att bakgrundsfaktorerna kön, skolstadier, grad av motion och invandrarbakgrund har ett samband med ungdomarnas val, samtidigt påvisas endast ett fåtal samband med socioekonomisk bakgrund. / Introduction: A physically active lifestyle is compatible with many health effects benefits for both adults and adolescents. Moreover, physical activity in adolescence is an important parameter for a continued physically active lifestyle in adulthood. However, many young people do not meet the recommendations for physical activity. Empowerment, accessibility and opportunities for their own choices are important aspects for young people to become physically active. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which sports- and recreation facilities young people prefer and would like to see developed. Method: The design is a cross-sectional study, in which the base is a survey that covers 2,404 school children in an urban environment. The focus was on which facilities for physical activity young people felt their municipality should focus on. The questionnaire also contained background questions about the respondents’ current physical activity levels, sports club memberships, gender, immigrant background, socio-economic conditions and age. Results/Discussion: The young people most frequent selected the football field, bowling alley, gym, indoor swimming pool, sports hall and water park as their preferred exercise facilities. It is also evident that young people´s preferences for particular facilities differed among different social groups. The background factors of gender, age, physical activity and immigrant background are related to young people´s choices. At the same time, only a few choices were related to socio- economic background.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior

<p>Bakgrund: Varje individ rekommenderas att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet minst en halvtimme varje dag. Ett nytt arbetssätt är att skriva ut fysisk aktivitet på recept och en arbetsform för utskrivning kallas ordinerad fysisk aktivitet (OFA). Patientföljsamheten ökar genom personlig kommunikation mellan vårdgivare och patient, vårdpersonalens initiativ att kontakta patienten och patientens möjlighet till att aktivt deltaga i sin sjukdomsbehandling. Individens sjukdom eller skada, sociala intresse, personliga uppfattningar och omgivningens tillgänglighet för träning har betydelse för fysisk aktivitet enligt tidigare forskning.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att studera vilka faktorer som möjliggjorde för personer som har fått OFA i Västmanland att följa sin ordination.</p><p>Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av intervjuerna.</p><p>Resultat och slutsats: Personalens betydelse för illtro till egen förmåga att träna framträder som ett centralt tema i informanternas berättelse enligt författarnas tolkning. Temat uttrycks i olika koder, underkategorier och kategorier. Fysiska faktorer som är betydelsefulla är kroppen och hälsan. Psykologiska faktorer är individens organisatoriska förmåga, tankar, känslor och erfarenheter samt personliga förhållningssätt. Närstående, personalen och deras insatser samt den fysiska miljön är betydelsefulla omgivningsfaktorer. Den sociala gemenskapen med familj och träningskamrater beskrivs också som betydelsefulla för att komma igång med OFA.</p> / <p>Background: Every individual are recommended to spend at least thirty minutes per day with some form of physical activity. Writing prescription of physical activity is a new approach and one form of prescription is called prescribed physical activity (OFA). Patient compliance increases through personal communication between health care professionals and patients, initiative from health care professionals and patients’ possibility to take active part in their own treatment. A person’s injury or illness, social interest, personal preferences and exercise possibilities in the environment has importance for physical activity according to previous research.</p><p>Purpose: The aim was to study what factors that made it possible for persons that have been prescribed physical activity (OFA) in Västmanland to follow their prescription.</p><p>Method: The study was a qualitative interview study with explorative design. Qualitative content analysis was used for analysing the interviews.</p><p>Results and Conclusion: Personnel’s importance for confidence in the ability to exercise appears as a central theme in the informants’ statement according to the authors’ interpretation. The theme is expressed in different codes, subcategories and categories. Important physical factors are body and health. Psychological factors are a person’s organizational ability, thoughts, feelings and experiences as well as personal adaptive attitude. Family, personnel and their contribution and the physical surroundings are important environmental factors. The social fellowship with family and exercise partners is also described as important in order to get started with OFA.</p>

Bakgrund: Varje individ rekommenderas att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet minst en halvtimme varje dag. Ett nytt arbetssätt är att skriva ut fysisk aktivitet på recept och en arbetsform för utskrivning kallas ordinerad fysisk aktivitet (OFA). Patientföljsamheten ökar genom personlig kommunikation mellan vårdgivare och patient, vårdpersonalens initiativ att kontakta patienten och patientens möjlighet till att aktivt deltaga i sin sjukdomsbehandling. Individens sjukdom eller skada, sociala intresse, personliga uppfattningar och omgivningens tillgänglighet för träning har betydelse för fysisk aktivitet enligt tidigare forskning. Syfte: Studiens syfte var att studera vilka faktorer som möjliggjorde för personer som har fått OFA i Västmanland att följa sin ordination. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av intervjuerna. Resultat och slutsats: Personalens betydelse för illtro till egen förmåga att träna framträder som ett centralt tema i informanternas berättelse enligt författarnas tolkning. Temat uttrycks i olika koder, underkategorier och kategorier. Fysiska faktorer som är betydelsefulla är kroppen och hälsan. Psykologiska faktorer är individens organisatoriska förmåga, tankar, känslor och erfarenheter samt personliga förhållningssätt. Närstående, personalen och deras insatser samt den fysiska miljön är betydelsefulla omgivningsfaktorer. Den sociala gemenskapen med familj och träningskamrater beskrivs också som betydelsefulla för att komma igång med OFA. / Background: Every individual are recommended to spend at least thirty minutes per day with some form of physical activity. Writing prescription of physical activity is a new approach and one form of prescription is called prescribed physical activity (OFA). Patient compliance increases through personal communication between health care professionals and patients, initiative from health care professionals and patients’ possibility to take active part in their own treatment. A person’s injury or illness, social interest, personal preferences and exercise possibilities in the environment has importance for physical activity according to previous research. Purpose: The aim was to study what factors that made it possible for persons that have been prescribed physical activity (OFA) in Västmanland to follow their prescription. Method: The study was a qualitative interview study with explorative design. Qualitative content analysis was used for analysing the interviews. Results and Conclusion: Personnel’s importance for confidence in the ability to exercise appears as a central theme in the informants’ statement according to the authors’ interpretation. The theme is expressed in different codes, subcategories and categories. Important physical factors are body and health. Psychological factors are a person’s organizational ability, thoughts, feelings and experiences as well as personal adaptive attitude. Family, personnel and their contribution and the physical surroundings are important environmental factors. The social fellowship with family and exercise partners is also described as important in order to get started with OFA.

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

<p>Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!</p><p>Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana.</p> / <p>The overall health status is a result of the lifestyle that the individual has. A change of habits is strongly related to individual attitudes!</p><p>The purpose of this study is explore adolescents attitudes to healthy eating and willingness to change a diet habit, and seek clarification of the possible barriers and incentives exist for a change in dietary habit.</p>