No description available.

Heart failure is a condition where the heart is incapable of providing adequate blood supply to different organs in the body. The underlying causes of heart failure is some kind of disorder in the heart function, and require careful diagnostics. The basic symptoms that arise from heart failure is difficulty in breathing, that aggravate when lying down, and fatigue. The patients’ symptoms and impaired quality of life can be in different stages depending on the severity of the heart failure. Heart failure is a present widespread disease with numerical superiority which is more likely to affect elderly patients. Heart failure is a very expensive condition and causes enormous costs for the society. The basic treatment of heart failure consists of ACE-inhibitors in combination with beta blockers and with additional diuretics. If intolerance occurs with ACE-inhibitors, often in the form of dry cough, then treatment with angiotensin receptor inhibitors (ARB) will be used instead. The aim of the study was to find out if additional treatment with ARB in patients diagnosed with heart failure and receiving basic treatment with ACE-inhibitors lead to better health or had any economic advantage. The method used consists of literature search studies in the Pubmed database. The search gave a total of 103 articles of which six were chosen. The criteria for inclusion was that it should be clinical trials which were not older than 14 years and that the studies should be based on humans. Two of the six studies that were chosen were health economic studies. The studies were randomized, double blind, placebo controlled and included a large number of patients. The results from the studies showed that there were no significant improvements on mortality or morbidity, when additional treatment with ARB was given to heart failure patients already receiving treatment with ACE-inhibitors. A decrease in hospital admission was seen, but at the same time there were more adverse events arising that lead to discontinuation of study treatment. The economic studies showed a higher medical service cost when treatment with ARB was added and the reason for this were that ARB drugs were more expensive than ACE-inhibitors. It is concluded that the additional treatment with ARB in patients diagnosed with heart failure and already receiving treatment with ACE-inhibitors had no favorable effect neither from a health perspective or an economic perspective. However, health economic studies that are made from a society point of view are required to be able to draw definite conclusions regarding the economic part.

<p>The palladium-catalysed Heck-reaction has been utilised in organic synthesis, where the introduction of aryl groups at the internal, β<i>-</i>carbon of different allylic substrates has been achieved with high regioselectivity.</p><p>The β<i>-</i>stabilising effect of silicon enhances the regiocontrol in the internal arylation of allyltrimethylsilane, while a coordination between palladium and nitrogen induces very high regioselectivities in the arylation of <i>N,N-</i>dialkylallylamines and the Boc-protected allylamine, producing β-arylated arylethylamines, which are of interest for applications in medicinal chemistry. Phthalimido-protected allylamines are arylated with poor to moderate regioselectivity.</p><p>Single-mode microwave heating can reduce the reaction times of Heck-, Stille- and radical mediated reactions drastically from approximately 20 hours to a few minutes with, in the majority of cases, retained, high regioselectivity.</p><p>The use of heavily fluorinated tin reagents, which proved to be unreactive under thermal heating, is shown to be applicable with microwave-heating and the high fluorous content of the products is utilised with the aim of improving and simplifying the work-up procedure.</p>

The palladium-catalysed Heck-reaction has been utilised in organic synthesis, where the introduction of aryl groups at the internal, β-carbon of different allylic substrates has been achieved with high regioselectivity. The β-stabilising effect of silicon enhances the regiocontrol in the internal arylation of allyltrimethylsilane, while a coordination between palladium and nitrogen induces very high regioselectivities in the arylation of N,N-dialkylallylamines and the Boc-protected allylamine, producing β-arylated arylethylamines, which are of interest for applications in medicinal chemistry. Phthalimido-protected allylamines are arylated with poor to moderate regioselectivity. Single-mode microwave heating can reduce the reaction times of Heck-, Stille- and radical mediated reactions drastically from approximately 20 hours to a few minutes with, in the majority of cases, retained, high regioselectivity. The use of heavily fluorinated tin reagents, which proved to be unreactive under thermal heating, is shown to be applicable with microwave-heating and the high fluorous content of the products is utilised with the aim of improving and simplifying the work-up procedure.

Introduktion: Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH) är en kronisk, förvärvad, mycket sällsynt sjukdom som kännetecknas av komplementmedierad intravaskulär hemolys och är potentiellt livshotande. Sjukdomen börjar med en störning hos en hematopoetisk stamcell vilket leder till att patienter med PNH får röda blodceller som är känsliga för aktiverat komplementsystem och membranattackkomplexet (MAC). PNH kan ge symtom som exempelvis anemi, trombos och trötthet. PNH kan behandlas med komplementhämmare som förhindrar komplementaktivering och därmed komplementmedierad intravaskulär hemolys. Den först utvecklade komplementhämmaren eculizumab är en C5-hämmare som kontrollerar intravaskulär hemolys. Många patienter visar dock tecken på extravaskulär hemolys under behandling med eculizumab. Därför utvecklades det en C3-hämmare pegcetacoplan som ska även blockera extravaskulär hemolys. Syfte: Syftet med detta arbete var att studera pegcetacoplans effektivitet i komplementhämmare-naiva patienter och effektivitet i jämförelse med eculizumab vid behandling av PNH. Syftet var även att analysera skillnader i effektivitet mellan pegcetacoplan och eculizumab vid behandling av PNH. Metod: Detta examensarbete var ett litteraturarbete där sex vetenskapliga artiklar inkluderades baserat på inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier var klinisk studie som analyserade pegcetacoplans effektivitet hos patienter med PNH. Exklusionskriterier var bland annat post hoc-analyser och fallrapporter. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed med sökorden ”paroxysmal nocturnal hemoglobinuria pegcetacoplan”. Resultat: Pegcetacoplan-behandling ledde till och/eller bibehöll förbättringar gällande bland annat hemoglobinnivåer och LDH-nivåer hos patienter med PNH i alla sex studier. I PHAROAH och PADDOCK/PALOMINO visades en ökning av klonal distribution av typ II och typ III röda blodceller och minskning av C3 på typ II och typ III celler, vilket tolkades som att pegcetacoplan skyddar dessa celler från extravaskulär hemolys. I PRINCE var pegcetacoplan överlägsen kontrollgruppen med stödjande behandling gällande flera utfallsvariabler. I PEGASUS visade både eculizumab och pegcetacoplan effektivitet gällande bland annat LDH-nivåer men pegcetacoplan visade bättre effektivitet än eculizumab gällande hemoglobinnivåer och retikulocytantal. I uppföljningsstudien till PEGASUS och i förlängningsstudien OLE upprätthöll pegcetacoplan de tidigare uppnådda förbättringarna. Diskussion och slutsatser: Resultatet från dessa studier tyder på att pegcetacoplan är ett effektivt läkemedel med ihållande effektivitet vid behandling av PNH gällande kontroll av både intravaskulär och extravaskulär hemolys oavsett tidigare behandling med komplement-hämmare eller inte. Blockering av extravaskulär hemolys var den viktigaste skillnaden i effektivitet mellan pegcetacoplan och eculizumab. Dock skulle trovärdigheten av dessa slutsatser kunna förstärkas om det gjordes fler studier utan påverkan av Apellis Pharmaceuticals. / Introduction: Paroxysmal nocturnal hemoglobinuria (PNH) is a chronic, acquired, rare disease characterized by complement-mediated intravascular hemolysis and is potentially life-threatening. The disease begins with a disorder of a hematopoietic stem cell, which results in patients with PNH having red blood cells that are sensitive to complement activation and the membrane attack complex (MAC). PNH can cause symptoms such as anemia, thrombosis and fatigue. PNH can be treated with complement inhibitors that prevent complement activation and thereby complement-mediated intravascular hemolysis. The first complement inhibitor developed, eculizumab, is a C5 inhibitor that controls intravascular hemolysis. However, many patients show signs of extravascular hemolysis during treatment with eculizumab. Therefore, a C3 inhibitor pegcetacoplan was developed that should also block extravascular hemolysis. Aim: The aim of this study was to evaluate the efficacy of pegcetacoplan in complement inhibitor-naïve patients and efficacy in comparison with eculizumab in the treatment of PNH. The aim was also to analyze differences in effectiveness between pegcetacoplan and eculizumab in the treatment of PNH. Method: This thesis was a literature review in which six scientific articles were analyzed. Inclusion criteria were clinical trial analyzing the efficacy of pegcetacoplan in patients with PNH. Exclusion criteria included post hoc analyzes and case reports. An article search was made in the PubMed database with the keywords "paroxysmal nocturnal hemoglobinuria pegcetacoplan". Results: Pegcetacoplan treatment led to and/or maintained improvements in, among other things, hemoglobin levels and LDH levels in patients with PNH in all six studies. In the PHAROAH and PADDOCK/PALOMINO studies, an increase in the clonal distribution of type II and type III red blood cells and a decrease in C3 on type II and type III cells were shown, which was interpreted as pegcetacoplan protecting these cells from extravascular hemolysis. In PRINCE, pegcetacoplan was superior to the supportive care control group on several outcome variables. In PEGASUS, both eculizumab and pegcetacoplan showed efficacy regarding, among other things, LDH levels, but pegcetacoplan showed higher efficacy than eculizumab regarding hemoglobin levels and reticulocyte count. In the follow-up study to PEGASUS and in the extension study OLE, pegcetacoplan maintained the previously achieved improvements. Discussion and conclusions: The results from these studies suggest that pegcetacoplan is an effective drug with sustained efficacy in the treatment of PNH regarding the control of both intravascular and extravascular hemolysis regardless of previous treatment with complement inhibitors or not. Blockade of extravascular hemolysis was the main difference in efficacy between pegcetacoplan and eculizumab. However, the credibility of these conclusions could be strengthened if more studies were conducted without the influence of Apellis Pharmaceuticals.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Introduktion: Hypertoni utgör en stor riskfaktor som kraftigt ökar risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom, en av världens ledande dödsorsaker idag. Två av förstahandsvalen vid farmakologisk behandling av hypertoni är Ca2+-antagonister och ACE-hämmare. Ca2+-antagonister ger kärldilatation med effekten sänkt blodtryck genom att få den glatta muskulaturen runt artärer och arterioler att relaxera. ACE-hämmare verkar genom att påverka kroppens renin-angiotensin-aldosteron-system (RAAS) genom att inhibera ett viktigt enzym som deltar i RAAS-processen. Resultatet blir utebliven vasokonstriktion samt minskad Na+-retention, vilket medför blodtryckssänkning. I Sverige bestäms behandlingsplan utefter patientens riskprofil, där en låg risk för kardiovaskulär sjukdom med samtidig mild hypertoni medför initial icke-farmakologisk behandling som övergår i monoterapi vid utebliven effekt, medan högre risk med samtidig måttlig eller svår hypertoni medför initial kombinationsterapi. Syfte och metod: Syftet var att undersöka effektiviteten hos Ca2+-antagonister och ACE-hämmare som monoterapi eller kombinationsterapi vid farmakologisk behandling av primär hypertoni. Examensarbetet utformades som en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. Databasen PubMed nyttjades för att finna fem randomiserade och kontrollerade studier som jämförde kombinationsterapi och monoterapi med Ca2+-antagonister och ACE-hämmare. Resultat: Alla fem studier som undersöktes erhöll resultat där kombinationsterapi tenderade att ge en mer effektiv blodtryckssänkning i jämförelse med monoterapi, även om inte alla studier erhöll signifikant större sänkning av blodtryck i jämförelse med monoterapi. Tre av studierna visade en signifikant större reduktion av blodtryck vid kombinationsterapi i jämförelse med monoterapi, medan två av studierna inte visade på en signifikant reduktion. Dock återfanns denna tendens även hos dessa två studier där kombinationsterapi var mer effektiv i att reducera blodtryck. I tre av fem studier uppnådde en större andel patienter från kombinationsgrupperna målblodtrycket (&lt;140/90 mmHg) än i monoterapigrupperna. Gällande biverkningar visade ingen av studierna någon skillnad i biverkningsgrad mellan kombinationsterapi och monoterapi. Slutsatser: Den samlade slutsatsen utifrån de undersökta studierna visar att kombinationsterapi med både Ca2+-antagonister och ACE-hämmare sänker blodtryck mer effektivt än monoterapi med vardera substansen. Eftersom en del av skillnaderna trots allt var små kan den biologiska relevansen av reduktionen diskuteras. Då biverkningarna inte var fler vid kombinationsterapi bör kombinationsterapi i framtiden övervägas som primärval vid behandling av primär hypertoni.

Sammanfattning Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste typerna av leukemi, dock är denna cancer sällsynt. AML kan drabba personer i alla åldrar men förekommer vanligast hos vuxna personer som är över 40 år. Idag befinner sig ett antal olika FLT3-hämmare i olika faser i kliniska studier. Kliniska prövningar av FLT3-hämmare för AML visar inte särskilt lovande resultat, detta på grund av framväxande läkemedelsresistans mot FLT3-hämmare. FLT3-ITD och FLT3-TKD är de vanligaste mutationerna som förekommer hos AML-patienter. Läkemedlet gilteritinib är speciellt bland FLT3-hämmare eftersom det hämmar både TKD- och ITD-mutationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tolerabiliteten av gilteritinib samt undersöka om gilteritinib har god effekt hos refraktär/recidiv AML-patienter med FLT3-mutation. Metod: Databasen Pubmed användes för att hitta veteskapliga artiklar som ska analyseras. För att hitta artiklarna användes sökorden "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)". Resultat: Generellt tolererade det flesta patienter gilteritinib tämligen bra. Frekvensen av fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning var högre med gilteritinib jämfört med salvage kemoterapi samt gilteritinib har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Patienter som uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning hade längre totalt överlevnad och hade högre grad av FLT3-ITD-clearance jämfört med patienter som inte uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning Slutsats: Det flesta patienter från studierna tolererade gilteritnib ganska bra. Gilteritinib har stort terapeutisk fönster samt har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Begräsningar med studierna var att det inte var så många studiedeltagare. Detta ger mindre pålitliga resultat men det är inte så enkelt att genomföra stora studier med många patienter eftersom AML är en sällsynt cancer. / ABSTRACT Background: Acute myeloid leukaemia (AML) is one of the most common types of leukaemia, even if this cancer is relatively rare. AML can affect people of all ages but is most common in adults over 40 years old. Today, a number of FLT3 inhibitors are in various stages of clinical trials. Clinical trials of FLT3 inhibitors for AML are not showing very promising results, due to emerging drug resistance to FLT3 inhibitors. FLT3-ITD and FLT3-TKD are the most common mutations found in AML-patients. The drug gilteritnib is special amoung FLT3 inhibitors because it inhibits both TKD and ITD mutations. Aim: The aim of this literature review was to investigaste the tolerability and to investigate whether gilteritinib has good efficacy in relapsed/refractory AML-patients with FLT3-mutation. Method: The Pubmed database was used to identify scientific articles to analysis. To find the articles, the keyword "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)" were used. Results: In general, most patients tolerated gilteritinib quite well. The frequency of complete remission/complete remission with partial hematologic recovery was higher with gilteritinib compared to salvage chemotherapy. Patients who achieved complete remission/complete remission with partial hematologic recovery had longer overall survival and had higher levels of FLT3-ITD clearance compared to patients who did not achieve complete remission/complete remission with partial hematologic recovery. Conclusion: Most patients from the studies tolerated gilteritinib fairy well. Gilteritinib has large therapeutic window as well and has survival advantages over salvage chemotherapy. Limitations of the studies were that there were not many study participants. This makes for less reliable result, but it is not so easy to conduct large studies with many patients because AML is a rare cancer.

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.