Syftet med pilotstudien var att undersöka hur klienter som deltog i hästunderstödd behandling (n = 13) till följd av psykisk ohälsa såg på relationen till hästen och dess anknytningsfrämjande och alliansskapande egenskaper, samt i vilken utsträckning respondenterna hade ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. För jämförelse användes en grupp fritidsryttare (n = 23). Klientgruppen rekryterades genom intresseföreningen Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) och fritidsryttargruppen från två ridskolor. Deltagarna fick genomföra en enkät med frågor avseende anknytningsfrämjande kvaliteter i relationen till hästen, samt vilka relationsskapande egenskaper de ansåg hästen besitta. Resultatet indikerade att båda grupperna i hög utsträckning såg positiva egenskaper i hästen och såg relationen till hästen som positiv. Resultaten indikerade att klientgruppen i högre utsträckning såg egenskaper och relationella kvaliteter i hästen som kan ses som anknytningsfrämjande och alliansskapande. Fritidsryttargruppen uppgav i högre utsträckning ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. Trots det begränsade urvalet och att resultatet inte genomgående var entydigt, tolkas resultaten som att det finns belägg för vidare utforskning av ämnet och undersökning av frågeställningen för ett större urval med en reviderad kvantitativ enkät då pilotstudien fann signifikanta skillnader mellan grupperna. / The purpose of this pilot study was to explore clients undertaking equine assisted treatment for mental illness (n = 13) view of the horses attachment and working alliance facilitating abilities. Further, the study aimed to explore to which extent the respondents viewed themselves as being authoritative in relation to the horse. For comparison a group of recreational equestrians (n = 23) were used. The respondents in the client group were recruited from the association Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) and the recreational equestrians were recruited from two riding schools. The participants undertook a survey with questions regarding attachment facilitating qualities in their relationship with the horse, and which relationship facilitating characteristics they experienced in the horse. The results indicated that the respondents in both groups over all viewed the horses’ characteristics and their relationship with the horse as positive. The results indicated that the client group to a higher extent regarded the horse as having characteristics and relational qualities that could be viewed as alliance and attachment facilitating. The recreational equestrians reported an authoritative approach toward the horse to a larger degree than the client group. Although there were limitations regarding the size of the sample, and coherence in the results, the results indicated that there are grounds for future research of the subject and research question at hand, with the use of a larger population and a revised survey, as the pilot study did find significant differences between the groups.

Syftet med uppföljningsstudien var att undersöka deltagares upplevelser av verksamma/hindrande komponenter i behandlingen Hästunderstödd Kognitiv Beteendeterapi (HU-KBT) 12-18 månader efter avslutad behandling. Syftet var också att undersöka vad deltagarna upplever att de uppnått genom att delta i behandlingen HU-KBT. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Ett flertal komponenter i behandlingen beskrevs som hjälpsamma; gruppen, terapeuten, hästen, miljön och olika specifika psykoterapeutiska komponenter. Hindrande behandlingskomponenter som framkom var negativa aspekter av att behandlas i grupp samt för lite tid. Effekter av behandlingen som beskrevs av deltagarna var förbättrad ångesthanteringsförmåga, förhöjd energinivå, förbättrad gränssättningsförmåga, minskat behov av att ha kontroll och ta ansvar för andra, ökad självinsikt, en ökad medvetenhet om och förståelse för känslor och hur dessa kan hanteras samt en förbättrad arbetsförmåga. Övrigt som framkom i intervjuerna var att förväntningarna var blandade, att det kunde finnas övriga livsomständigheter som kan ha påverkat utfallet av behandlingen, att effekten av behandlingen ofta var fördröjd, att behandlingen upplevdes som effektiv, att det förekom olika sätt som användes för att förhindra återfall samt att det fanns önskemål om att få ta del av ytterligare behandling och att behandlingen ska rikta sig till fler grupper av människor och även kunna erbjudas i förebyggande syfte. Resultaten ser lovande ut men det behövs ytterligare forskning för att vidare undersöka behandlingens effektivitet och verksamma komponenter. / The purpose of the follow-up study was to examine the participants' experiences of active/inhibitory components in the treatment Equine Assisted Cognitive Behavioral Therapy (HU-KBT) 12-18 months after treatment completion. The purpose was also to investigate the participant´s self-perceptions of achievement by participating in the HU-KBT treatment. Semi-structured interviews were conducted with five participants. The interview material was analyzed using qualitative thematic analysis. Several components of the treatment were described as helpful; the group, the therapist, the horse, the environment and several specific psychotherapeutic components. Obstructive treatment components that emerged were negative aspects of being treated in group and shortage of time. Effects of the treatment described by the participants were improved anxiety management, increased energy levels, improved ability to set boundaries, reductions in need to control others or to take responsibility for them, increased self-awareness, increased awareness and understanding of emotions and how they can be managed and an improved ability to work. Other things that emerged in the interviews were expectations were mixed; other life circumstances may have affected the outcome of the treatment; the effect of the treatment was often delayed; the treatment was perceived as effective; various ways were used to prevent relapse; there was a desire to gain access to further treatment and that the treatment should be aimed at more groups of people and also be offered for preventive purposes. The results look promising, but further research is needed to further investigate the efficacy and the operating components of the treatment.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.

Introduktion: Hästunderstödd terapi (HUT) är ett växande kunskapsområde där studier visat välgörande effekter i flertalet patientgrupper. Att beskriva HUT generellt har försvårats av metodologiska orsaker. Eftersom HUT i klinisk praxis används som komplement till grundprofessioner, vill denna studie fördjupa kunskapen utifrån fysioterapeutiskt perspektiv. Därigenom kan HUT beskrivas med en tydlig koppling till klinisk användbarhet.  Syfte: Att undersöka OHI-certifierade fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med HUT utifrån ett perspektiv av rörelse. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elva OHI-certifierade fysioterapeuter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Som teoretiskt ramverk användes ”The movement continuum Theory of Physical Therapy”. Resultat: Temat ”Hästen och dess miljö berikar det fysioterapeutiska arbetssättet” byggs av fyra subteman och nio sub-subteman. HUT har potential att berika fysioterapeutiskt arbetssätt  genom inverkan på flera nivåer av rörelse samtidigt. Ridmomentet kan ge externa förutsättningar som verkar rörelsefrämjande, men innebär också ett professionellt omdöme i avvägningen mellan nytta och riskmomentet. Genom HUT upplevs resurser att stimulera interna faktorer såsom motivation och engagemang samt sociala faktorer i alliansen. HUT upplevs stötta ett resursfokuserat förhållningssätt till rörelse, där kropp, sinne och känsla har en given plats.   Slutsats: Hur HUT berikar professionen beror på fysioterapeutens val utifrån syfte, yrkeskunskap och personliga kompetens. Det breda användningsområdet ger möjligheter att använda HUT i mötet med olika målgrupper. När arbetssättet i HUT beskrivs i sammanhanget av fysioterapi kan komplexiteten i HUT förstås, och termer som evidensbaserad praktik kommer inom räckhåll. / Introduction: The knowledge of Equine Assisted Therapy (EAT) is growing, and studies describe beneficial effects in various groups of patients. Describing EAT in general has been difficult due to methodological reasons. Since EAT in clinical practice serves as a complement to professions, this study wants to deepen the knowledge from a physiotherapeutic perspective. EAT can thereby be described with a clear connection to clinical applicability. Aims: Investigate OHI-certified physiotherapists' experiences of working with EAT from a perspective of movement. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews with eleven OHI-certified physiotherapists, using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. As theoretical framework "The movement continuum Theory of Physical Therapy" was used.. Results: The theme ”The horse and its environment enriches the physiotherapeutic practice” is based on four sub themes and nine sub-sub themes. EAT has potential to enrich physiotherapeutic practice by influencing several levels of movement simultaneously. Riding can provide external conditions promoting movement, also involving professional judgment between benefits and elements of risk.  Resources to stimulate internal factors as motivation, commitment, and social factors in the alliance were experienced. EAT is perceived to support a resource-focused approach to movement, where body, mind and emotion are involved.  Conclusion: How EAT enriches the profession depends on the physiotherapist's decisions based on purpose, professional knowledge, and personal competence. The versatility provides opportunities to use EAT with different populations. When clinical practice of EAT are described in context of physiotherapy, the complexity of EAT can be understood, and terms as evidence-based practice come within reach.