Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes – such as walking, cycling and traveling by bus. The thesis intends to study if the Municipality of Umeå’s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in Umeå is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend. The thesis is mainly descriptive and based on material such as scientific literature, public strategy documents and statistical data sets. The study shows that the Municipality of Umeå has set clear goals and strategies to increase the use of public transportation. Some of these goals and strategies have emerged in recent years and the study show that they also led to an increased number of trips by public transport. / Hållbarhet och trafikens miljöpåverkan har kommit att bli allt mer centralt inom samhällsplaneringen. Under många år har planeringen fokuserat på att bygga nya vägar, vilket resulterat i att antalet bilar har ökat. Någonting som bedöms som ohållbart i längden. Instanser på nationell, regional och lokal nivå vill därför istället öka användandet av alternativa färdmedel – till exempel att promenera, cykla och åka buss. Uppsatsen ämnar studera om Umeå kommuns strategidokument för hållbar utveckling har lett till ett ökat kollektivt resande. Kollektivtrafiksresandet i Umeå jämförs även med utvecklingen på nationell nivå, för att se om det finns skillnader i nivå och utveckling. Uppsatsen är i huvudsak deskriptiv och baseras på material som vetenskaplig litteratur, offentliga strategidokument samt statistiskt datamaterial. Studien visar att Umeå kommun har satt upp tydliga mål och strategier för att öka användandet av kollektivtrafiken. Vissa av dessa har tillkommit de senaste åren och studien visar att de också lett till ökat antal kollektiva resor.

Under det senaste århundradet har det dykt upp många miljöproblem som har lett till att vi idag måste fokusera mer på en hållbar utveckling av våra städer. Allt fler människor väljer att bo i städer och därför är det viktigt för vår framtid att stadsplaneringen blir så hållbar som möjligt. Denna rapport beskriver och värderar 6 olika hållbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och värderats utifrån 6 hållbarhetsaspekter som anses vara viktiga. Studierna har begränsats till hållbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ”En jämförelse av 6 aktuella bo- stadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande” är; Transport, Social Hållbarhet, Grönskande Utomhusmiljö, Hållbara Transporter, Hållbart Energisystem, Miljöanpassade Bostäder & Lokaler, Hållbart Vatten & Avlopp och Hållbar Återvinning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka elevers attityder gentemot Hem- och konsumentkunskap samt hållbar utveckling. Jag har även undersökt om kunskaper i hållbar utveckling som tas upp i ämnet bidrar till en miljömedveten handling i praktiken och hur intresset för Hem- och konsumentkunskap och hållbar utveckling ser ut utifrån ett genusperspektiv. För att samla in material till arbetet har en enkät lämnats ut till 114 elever i årskurs 6 under en hemkunskapslektion på 5 kommunala skolor i Uppsala. Enkäterna har sedan analyserats med hjälp av Excel och statistikprogrammet SPSS. I resultatet går att se att majoriteten av eleverna (nästan 100 %) som deltog i enkätundersökningen, oavsett kön, har en positiv attityd till Hem- och konsumentkunskap som ämne och anser att de kommer ha nytta av dessa kunskaper i framtiden. Ett lägre antal men fortfarande högt (ca 65 % av eleverna) har en positiv attityd till hållbar utveckling. Enkätsvaren visar också att eleverna inte alltid brukar göra saker i vardagen och hemma som gynnar hållbar utveckling, oberoende av om de pratat om hållbar utveckling eller inte i skolan.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

Målet med mitt examensarbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv.  Genom att öka medvetenheten om honungsbiets essentiella pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö. Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt att med hjälp av design utveckla nya frågeställningar och perspektiv på biodling. Jag har arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och framför allt att öka antalet biodlare. Designprocessen har öppnat ett helt nytt perspektiv och förhållningssätt att se biodling på. Ett stort skissunderlag och ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa har visats för både Sveriges Biodlares Riksförbund och andra hobbybiodlare. Genom detta arbete har jag med hjälp av design lyckats att få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexibiliteten av nya alternativa platser för bikupans placering. Resultatet kan förhoppningsvis öka nyttjandet av bikupor och på det viset öka pollineringen av vår natur men framförallt skapa en diskussion och uppmärksamhet av problemet kring de stora förlusterna av bin. Designarbetet kan användas på många sätt och är väldigt personlig, men har en stor kraft att förändra och skapa nya förutsättningar i vår miljö.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stora svenska byggföretag arbetar med socialt ansvar i de lokalasamhällen där de bygger. Frågeställningarna i undersökningen är om företagen arbetar med socialt ansvar, hur degör det i det lokala samhället där de verkar och hur de kommunicerar sitt arbete med socialt ansvar. Intervjuer harförts med representanter från Peab, Skanska och NCC för att ta reda på strategier bakom arbetet med hållbarutveckling. Resultatet visar på att alla tre företagen arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ekonomiska,ekologiska och sociala hållbara aspekter och på grunder där de tror på en samhällsutveckling där människorintegreras och har möjligheter till goda levnadsmiljöer. Ett av de sociala arbeten som görs i det lokala samhälletär arbetsmarknadsinsatser där företagen erbjuder praktikplatser och utbildning med målet att få inlångtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att analysera företagens hemsidor framgår det hur de väljer attprofilera sig och sitt varumärke. Alla tre företagen kommunicerar att de har ett ansvar i samhällsutvecklingen ochatt de arbetar på flera sätt för att ta det. Ingen av dem har metoder för att mäta lönsamheten i att ta socialt ansvar,men alla är överens om att de hade förlorat flera affärer om de inte hade gjort det.

InledningSom en del av samhället har förskolan och pedagoger ett tydligt ansvar att medvetet arbeta för att främja jämställdhetsarbetet. Studien handlar om pedagogers arbete med det jämställdhetsuppdrag som framkommer i förskolans läroplan. Fokus i undersökningen är vilket lekmaterial pedagoger väljer att erbjuda barnen, vilka miljöer som skapas och vilka lekar som uppstår i miljöerna. Studien undersöker också om alla barn, oavsett kön, har samma tillgång till alla utrymmen på förskolan.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur könsmönster i förskolan visar sig i förskolans verksamhet och dess påverkan för barns fostran till jämställdhet.MetodStudien är en kvalitativ undersökning där observationer valts som metod för insamling av data.ResultatResultatet har visat att pedagogers val av lekmaterial kan vara avgörande för jämställdheten i barngruppen när det gäller barnens tillgång till alla utrymmen i förskolan. Dessutom visade observationerna att lekmaterialet som erbjuds påverkar barns förutsättningar för lek och även deras möjligheter till lika utvecklingspotential. I de rum där pedagoger valde att erbjuda traditionella pojk- och flickleksaker lekte barnen könstereotypa lekar där könsmönster och könsroller kunde observeras. I de andra rummen där majoriteten av lekmaterial var könsneutralt valde barnen könstereotypa lekar i mycket mindre grad eller inte alls. Gränsöverskridande lekar var representerade på båda förskolorna även om de inte var många. Alla barn, oavsett kön sökte sig till alla rum vilket kan innebära att lekmaterialet var attraktivt för alla barn och att rummen inte var könsmärkta.

Hållbarhet är ett delvis marginaliserat och komplext område inom textilindustrin som behöver utvecklas och utforskas mer. En designer kan tidigt i produktutvecklingsprocessen påverka upp till 80 % av en produkts slutliga miljöpåverkan genom de val som görs för utformandet av produkten. Det påverkar även de processer som associeras med produkten samt utformningen av värdekedjan. Det behövs därför olika verktyg för att inkludera hållbarhet i sin produktutvecklingsprocess, ett sådant verktyg kan vara 3DCE (Three Dimensional Concurrent Engineering) som fokuserar på att simultant utveckla produkt, processer och värdekedja. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur 3DCE på ett teoretiskt sätt kan appliceras i en textil produktutvecklingsprocess. Den befintliga 3DCE-ERM (Environmentally Responsible Manufacturing) modellen har modifierats med tillägg från de bearbetade artiklarna med avsikt att inkludera hållbarhet inom textilbranschen. Uppsatsen identifierar även vilka utvecklingsmöjligheter det finns för 3DCE-konceptet inom textilindustrin. En systematisk litteraturstudie har använts som metod för att få en helhetsförståelse för hur 3DCE-konceptet kan appliceras inom textil, de begränsningar som har upptäckts med konceptet samt för att kunna identifiera vita fält inom området. Resultatet som har genererats från den systematiska litteraturstudien har ställts samman i en tabell över samtliga artiklar, den viktigaste informationen som har uppkommit beskrivs sedan och sammanfattas i slutet av kapitlet. Utöver möjligheten att applicera 3DCE-konceptet inom textilbranschen så har det framkommit att ett designcentriskt förhållningssätt inom företaget är centralt, design för miljömässig hållbarhet bör ske tidigt i produktutvecklingsfasen, tvärfunktionalitet bör genomsyra företagen och deras värdekedjor samt att produktens livscykel bör styras och hanteras från början till slut.

Vid hållbar utveckling av turism framhäver tidigare forskning hur viktigt det är med envetenskaplig grund och rätt kunskap för att hållbart utveckla en turistverksamhet på ett socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljöanpassat sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lokalaturistföretag i nordvästra Skåne arbetar med hållbar utveckling och hur turistföretag samarbetarmed varandra och kommunen för hållbar utveckling av destinationen. För insamling av mittempiriska material har jag utfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken turistföretag inordvästra Skåne och en kommunrepresenterad organisation i nordvästra Skåne. Resultatet idenna studie visade på att det finns ett utpräglat arbete och samarbete för hållbar utveckling avturism bland turistföretag i nordvästra Skåne. Det är ett arbete som skulle behöva mer strukturoch samarbete för att turistföretagen kan hjälpa varandra utveckla arbetet med hållbar utveckling. Studien visar också att detta arbete skulle behöva kommunens hjälp att sätta riktlinjer och mål, men även för att uppmuntra turistföretag till att arbeta mer för hållbar utveckling.

I denna uppsats undersöks resan från ord till handling inom arbetet för en hållbar utveckling i kommunal samhällsplanering. Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeringsmål och strategier kopplat till en hållbar utveckling praktiskt kan tillämpas och genomföras i en kommuns planarbete. I studiens syfte ingår även att belysa eventuella skillnader och svårigheter med att arbeta mot hållbar utveckling på olika nivåer och stadier i planeringen. Detta görs genom en fallstudie av Sundsvalls kommun och dess hållbarhetsarbete inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunens strategi för hållbar tillväxt från år 2012. Fallstudien har bestått av kvalitativ textanalys av nio dokument, från strategisk nivå ner genom de olika planeringsnivåerna till bygglovshandlingar, samt intervjuer med tjänstemän verksamma inom översiktsplanering, detaljplanering och bygglovshandläggning. Resultatet visar att kommunen på en strategisk nivå har en god vilja att konkretisera hållbarhetsbegreppet, men att det finns brister i hur detta arbete kommuniceras vidare och tillämpas i planeringskedjan, framför allt till bygglovsnivån. Strategin för hållbar tillväxt i Sundsvalls kommun placeras även i uppsatsen inom en neoliberal diskurs då hållbarhetsfrågan motiveras genom att den är nödvändig för att kunna uppnå ekonomisk tillväxt.