Bakgrund: Kontroversiella företag är företag verksamma i branscher som anses skada samhället och individer. Det kan därför vara motsägelsefullt för dessa att vara socialt ansvarsfulla som företag och kan även påstås vara omöjligt att vara socialt hållbar. Det finns även socialt hållbara företag och studier som visar att deras socialt hållbara arbete leder till ökat företags värde, samtidigt finns det studier som visar att kontroversiella företag ger en abnormt högre avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det finns ett samband mellan högt rankade hållbara företag och högre avkastning. Detta för att ta reda på ifall hållbara företagens CSR – arbete har en påverkan på avkastningen. Metod: Denna studie använder sig av en kvantitativ metod där sambandet mellan avkastning och hållbarhet undersöks. Hållbarheten bestäms genom Folksams index för hållbara företag och en regressionsanalys görs över åren 2009–2013. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att kontroversiella företag presterar bättre än hållbara företag.

The consolidation of corporate ownership into the hands of large institutional investors has resulted in growing expectations that actors in the financial system should leverage their positions of ownership to improve corporate sustainability. In other words, institutional investors are expected to take a greater responsibility for the transition towards a greener economy by becoming active owners. However, active ownership is not a uniform concept. Instead, the term can imply many different strategies and tools, raising questions of how investors become active owners in a way that yields maximum influence while economizing their resources. Among all the tools investors have available, shareholder engagement through dialogues is suggested to have many advantages. However, previous research has not provided a clear-cut account of the mechanisms by which shareholder engagement through dialogues unfold successfully. Therefore, this thesis aims to contribute to the understanding of when and how engagement dialogue becomes a powerful tool for shareholders in order to improve corporate sustainability. The study is performed in the context of actively managed equity funds, with interviews from both funds and companies. In order to understand how actively managed equity funds can effectively leverage their ownership through engagement dialogues, the focus of this study has been twofold. First, the research has focused on understanding how the internal structures within funds should be designed to support the engagement process. Second, the research has focused on pinpointing the mechanisms that make engagement dialogue between Swedish equity funds and their portfolio companies successful. This has resulted in the development of three frameworks, aiming to facilitate funds to make conscious decisions regarding how they work with shareholder dialogues. / Aktieägare har en nyckelroll när det kommer till att påverka bolag till att ställa om till en mer hållbar verksamhet genom att praktisera ett aktivt ägandeskap. Att vara en aktiv ägare kan dock betyda många olika saker, och investerare kan använda sig av en uppsjö av olika strategier och verktyg. Därmed väcks frågan hur investerare praktiserar ett aktivt ägandeskap så effektivt som möjligt. Bland de verktyg som investerare har tillgängliga för att bedriva aktivt ägande så föreslås påverkansarbete genom dialog ha många fördelar. Tidigare forskning har dock inte fullgott redogjort för de mekanismer som gör att investerares påverkansarbete genom dialog blir framgångsrikt. Mot den bakgrunden så är syftet med den här uppsatsen att fördjupa förståelsen för hur påverkansdialog blir ett kraftfullt verktyg för investerare när de försöker påverka företag till att bli mer hållbara. Studien har genomförts i den svenska kontexten med fokus på aktivt förvaltade aktiefonder. Genom intervjuer på både investerar- och företagssidan har studien rörts sig i interaktionen mellan fonder och dess portföljbolag. För att förstå hur aktivt förvaltade aktiefonder kan få inflytande genom påverkansdialoger har studien haft ett tudelat fokus. Fokus har legat på att försöka förstå dels hur interna strukturer bör utformas för att stötta påverkansdialoger på bästa sätt, och dels på vilka mekanismer och kritiska faktorer som behövs för att påverkansdialoger ska bli framgångsrika. Detta har mynnat ut i tre ramverk som alla syftar till att underlätta för fonder att göra medvetna val kring hur de arbetar genom påverkansdialoger

Denna uppsats syftar till att undersöka den kris som uppstod kring H&M:s textilförbränning 2017 genom att analysera medierapporteringen samt en intervju ur Uppdrag granskning. Uppsatsens problemställningar har undersökt hur denna kris uppkom samt vilka faktorer som låg till grund för denna. Den teoretiska tyngdpunkten är issues och issues management, hållbar kommunikation, förväntningssamhället (Nextopia) samt agenda setting. I resultatet presenteras en analys av den kodade medierapporteringen och intervjun utifrån en tematisk samt diskursanalytisk metod där materialet har tematiserats till att kretsa kring miljö, etik och ansvar samt källhantering. Miljöaspekten är inriktad mot konsekvenser av textilproduktion och etik och moral har visat sig vara en betydelsefull faktor för krisskadandet. Gemensamt för samtliga artiklar är att de är någorlunda presenterar en samstämmig bild av H&M:s textilbränning och att detta var en bidragande faktor till krisen. Slutligen visar uppsatsen på att vi har en rad förväntningar på media samtidigt som vi har förväntningar på H&M som företag, vilket tillsammans bidrar till krisskapandet. Mediernas uppbyggnad och syfte påverkar även att rapporteringen inte alltid är rationell. Det kan även vara problematiskt att förutspå hur förtroendekapital som skapas via PR-aktiviteter kan komma att tolkas i en framtida kontext. Agenda setting är ytterligare en bidragande orsak till krisskapandet och varför vissa händelser hamnar på mediernas agenda. Gränsen mellan hållbar och ohållbar kommunikation är inte alltid helt spikrak och genuint hållbar kommunikation kan endast legitimeras av organisationer med hållbara strategier och affärsmodeller.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.