Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

No description available.

Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

Svenska kraftnät is the transmission system operator in Sweden, their responsibilities include renewing and expanding the existing transmission system to keep up with the rising demand for electricity. The ongoing climate crisis demands the process of expanding the transmission system to be as sustainable as possible. One way to do this is to use CEEQUAL, a point based, third party sustainability assessment tool for construction projects. The aim of this project is to estimate what CEEQUAL score the projects of Svenska kraftnät could achieve based on their current sustainability work. The aim also includes to determine what actions needs to be taken to improve that score, together with a cost analysis and interviews of the experiences from other CEEQUAL users.  By studying the sustainability work of Svenska kraftnät and translating this to CEEQUALs credits, a calculation of the current level of sustainability was determined as 44 percent. This equals the CEEQUAL level Pass. Further investigation revealed that to improve to the level Good, there needs to be more clear goals for a project sustainability and a business model for a circular economy among other things. For a higher score, reaching the level Very Good, there needs to be a life cycle analysis for new construction projects and better CO2-emission calculations.  A cost analysis revealed that it is hard to determine the cost of using CEEQUAL beforehand due to unforeseeable costs. Interviewing external users of CEEQUAL shows that using CEEQUAL is beneficial to improve the sustainability of a project and creates a common goal for the team members. A downside to using CEEQUAL is the administrative work it demands as well as the bureaucracy.  All in all, using CEEQUAL in all Svenska kraftnäts construction project could not be seen as beneficial. It would be beneficial to create a decision report tool for projects that help teams make sustainable choices for the projects. This would preferably be done together with distribution system operators in Sweden and transmission system operators in neighboring countries for a tool adapted to their operations and aspirations.

There are many sustainability issues related to products, services, and business processes. For example, the production, usage, and disposal of IT equipment all impact sustainability. Therefore, buying more sustainable IT equipment can make a difference. More sustainable IT equipment can be acquired by selecting IT equipment with sustainability certification, such as TCO Certified. TCO Certified makes sustainable purchasing easier, which is useful in public procurement. Public procurement is complex to guarantee objectivity and transparency. Transparency in public procurement also means many public procurement documents are available, which can be analyzed. We hypothesized that the sustainability focuses in these public procurement documents (what the text is about) reflect the sustainability priorities of professional buyers (in their minds, which is indirectly observable). With this link, we investigated differences in sustainability priorities by using a machine learning model for predicting sustainability focuses in public procurement documents. By using a large language model, we automatically extracted sustainability focuses in procurement documents from the e-procurement platform TED. Thereby, we measured the sustainability focus of countries all over the globe. Through interviews with experts, we saw several indications that the used method is a good way of pinpointing sustainability priorities. We provide maps of sustainability focuses around the world (in section 4.12). Moreover, we analyze the results in-depth. One interesting finding includes indications that countries generally do not prioritize an issue more if the issue is of a larger concern. Counterintuitively, countries prioritize an issue more if the issue is of lesser concern. One example of this is circularity focus, which we note is generally less in countries with worse waste management. To our knowledge, analyzing sustainability focuses in procurement documents has not been done on this scale before. We believe these novel results can lead the way for a better understanding of sustainability priorities around the world. / Det finns många hållbarhetsproblem relaterade till produkter, tjänster och affärsprocesser. Till exempel finns det en hållbarhetspåverkan i produktion, användning och avfallshantering av IT-utrustning. Inköp av hållbarare IT-utrustning kan därför göra skillnad. Mer hållbar IT-utrustning kan erhållas genom att välja hållbarhetscertifierad IT-utrustning som exempelvis TCO Certified. TCO Certified gör hållbara inköp enklare och är särskilt användbart inom offentlig upphandling. Offentlig upphandling är komplext i objektivitet- och transparenssyfte. Transparens inom offentlig upphandling innebär också att många offentliga upphandlingsdokument finns tillgängliga och kan analyseras. Vi antog att hållbarhetsfokusen inuti dessa offentliga upphandlings-dokument (vad texten handlar om) hänger ihop med de professionella inköparnas hållbarhetsprioriteringar (deras tankar/känslor/intressen). Med denna länk undersökte vi skillnader i hållbarhetsprioriteringar genom att använda en maskininlärningsmodell för att uppskatta hållbarhetsfokus i offentliga upphandlingsdokument. Med en storskalig språkmodell extraherade vi automatiskt hållbarhetsfokus i dokument från Tenders Electronics Daily. Därigenom mätte vi hållbarhetsfokus för länder över hela världen. Genom intervjuer med experter såg vi flera indikationer på att den använda metoden är ett bra sätt att uppskatta hållbarhetsprioriteringar på. Vi presenterar kartor över hållbarhetsfokus runt om i världen (i avsnitt 4.12). Dessutom analyserar vi resultaten på djupet. En intressant upptäckt är att länder generellt inte prioriterar ett problem mer om problemet är allvarligare i det landet utan snarare tvärtom. Länder prioriterar ett problem mer om problemet är av lägre allvarlighetsgrad i det landet. Till exempel ser vi att cirkularitetsfokuset i offentliga upphandlingar är mindre i länder med sämre avfallshantering. Att analysera hållbarhetsfokus i upphandlingsdokument har inte tidigare gjorts på denna skala såvitt vi känner till. Vi tror våra resultat kan bidra till en bättre förståelse av hållbarhetsprioriteringar runt om i världen.