Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.

Syftet med studien var att synliggöra lärares uppfattningar gällande nivågrupperingar. Nivågrupperingar har visat sig vara ett kontroversiellt ämne som det forskats om i ett sekel och forskare är inte överens om dess för- och nackdelar i matematikundervisningen. Sju kvalitativa intervjuer med grundskolelärare på mellanstadiet genomfördes som analyserades med den fenomenografiska analysmetoden för att finna ett resultat. Lärarna uppfattade att nivågrupperingar kunde gynna elevens likvärdiga utbildning men didaktiska dilemma finns då det inte bara är att nivågruppera eleverna hur som helst. Lärarna uttrycker att gruppdynamiken är viktig för att en nivågrupp ska få de bästa förutsättningarna som möjligt för elevernas utvecklingsmöjligheter och att den nivågrupperade undervisningen ställs emot elevens självkänsla av att tillhöra en viss nivågrupp. Lärarna uttrycker att nivågrupperna som använts inte varit konstanta utan eleven har själv haft ett inflytande i att bestämma vilken nivågrupp hen velat tillhöra. Empirin synliggjorde flera kategorier, Likvärdig utbildning, Elevens förutsättningar och prestationer, Undervisningens organisation och Inkludering i matematikundervisningen, i hur nivågrupperingar kunde tolkas som ett sätt att ge eleven en likvärdig utbildning. Resultatet visar att en kunskapsbaserad nivågruppering i den homogena gruppen bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna där de blir inkluderade i undervisningen kunskapsmässigt och får en möjlighet till ett ökat resultat än vad de hade haft i en heterogen grupp. / <p>Matematik</p>

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge. Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers.

In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.   This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.   The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation. / I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.   Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.   I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.

<p>In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.</p><p> </p><p>This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.</p><p> </p><p>The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation.</p><p> </p> / <p>I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.</p><p> </p><p>Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.</p><p> </p><p>I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.</p>