<p>This essay is about the history of the hearing aid in Sweden, from 1930s until today. The hearing aid as an apparatus is described, and views by the users are presented. Articles and interviews have been used as source material to answer the main questions. In the essay, people who have written the articles, and the ten users being interviewed, describe how hearing aids are used in everyday life, and how users interact with people in general and how the hearing care system treats users. Another question regards how users perceive their own hearing aids from an aesthetic perspective. The articles are collected from a member-paper for people who have a hearing-loss. The articles were published between 1943 and 1960.</p><p>The result is that these users are quite comfortable with their hearing aids. This result is also contradictory to the general view of a person who has a hearing loss. The general view of a person with a hearing aid is a person with a problem. The given result shows that this general view is in conflict with how people with a hearing loss can view themselves.</p>

This essay is about the history of the hearing aid in Sweden, from 1930s until today. The hearing aid as an apparatus is described, and views by the users are presented. Articles and interviews have been used as source material to answer the main questions. In the essay, people who have written the articles, and the ten users being interviewed, describe how hearing aids are used in everyday life, and how users interact with people in general and how the hearing care system treats users. Another question regards how users perceive their own hearing aids from an aesthetic perspective. The articles are collected from a member-paper for people who have a hearing-loss. The articles were published between 1943 and 1960. The result is that these users are quite comfortable with their hearing aids. This result is also contradictory to the general view of a person who has a hearing loss. The general view of a person with a hearing aid is a person with a problem. The given result shows that this general view is in conflict with how people with a hearing loss can view themselves.

Vårt syfte med denna studie var att tolka och få en fördjupad förståelse för vilka resurser förskollärare använder för att få barn med hörselnedsättning delaktiga i verksamheten. Vårt syfte var också att jämföra resultatet på två förskolor där den ena förskolan är inriktad på hörselnedsättning. Utifrån detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka resurser erbjuder förskollärare barn med hörselnedsättning i förskola och förskola som är specialiserad på hörselnedsättning för att få barnen delaktiga? Hur använder förskollärare de resurser som finns för barnen? Studien tar också upp vad en hörselnedsättning kan innebära och vad som krävs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fått ett resultat i studien som pekar på att de resurser som erbjuds i de båda förskolorna till stor del är lika men det som framförallt skiljer sig åt är i hur stor utsträckning resurserna används. Ett tydligt resultat som visat sig i studien är att många resurser är beroende av ekonomi. Dessutom skiljer sig användningen av teckenkommunikation åt mellan de båda förskolorna och den förskola som ej har en specialisering mot hörselnedsättning anser även att det är ekonomin som spelar roll när det gäller utsträckningen i användning av teckenkommunikation.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar:   Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning? Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen?   Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk. Studiens resultat visar att invandrarbarn med hörselnedsättning är flerspråkiga och detta bör varje pedagog ta hänsyn till i arbetssätt, miljö och bemötande av både barnen och deras föräldrar. Utgångspunkten i arbetssättet bör vara att förstå varandra och bygga vidare på den kunskap som redan finns, kanske med viss hjälp av modersmålslärare. Miljön måste akustiksaneras och inredas på ett varierat sätt både när det gäller möbler, lampor, textilier och undervisningsmaterial. Det förhållningssätt som förespråkas bygger på att bejaka familjernas ursprung vilket leder till trygghet och identitetsutveckling som invandrare. Barnens hörapparater är ett hjälpmedel som måste framhållas på ett positivt sätt och tillsammans med barnens kunskap att sköta eventuella byten av batterier själv kan identiteten som hörselnedsatt utvecklas. Teckenspråket, svenskan och modersmålet är lika viktiga komponenter i den sociala samvaron för att kommunikationen ska utvecklas. Resultaten i studien utgår från Piagets teori om barns utveckling samt Habermas teori om det offentliga rummet och kommunikation.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Hörselskada<strong> </strong>är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras.<strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård.</p><p><strong>Metod</strong>: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman.</p><p><strong>Resultat</strong>: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.</p>

<p><p>Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.</p><p>Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande. Personal och kamrater som barn med hörselnedsättning har kontakt med under dagen har även visats ha en stor inverkan därför är det viktigt att alla får ta del av information som behövs för att få en förståelse för hörselnedsatta barns situation i skolan.</p></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Ljudlokalisering är en viktig hörselfunktion och fungerar bäst med en god binaural</p><p>hörsel. För att kunna lokalisera ljud använder hörselsystemet ett antal faktorer. Vid</p><p>en sensorineural hörselskada påverkas förmågan att uppfatta de här faktorerna. Syftet</p><p>med studien var att förklara de faktorer som inverkar vid ljudlokalisering och hur</p><p>riktningshörseln påverkas vid en sensorineural hörselskada. Det här utfördes genom</p><p>att granska och sammanställa aktuell forskning i en forskningsöversikt. Resultatet</p><p>visar att de viktigaste faktorerna vid ljudlokalisering i det horisontella och vertikala</p><p>planet är interaural tidsskillnad, interaural styrkeskillnad och olika spektrala faktorer.</p><p>Andra faktorer av vikt vid ljudlokalisering är ljudets amplitud, konkurrerande ljud,</p><p>ljudkällans placering och avståndet till ljudkällan. Vid avståndsbedömning är den</p><p>viktigaste akustiska faktorn ljudets amplitud, men de spektrala faktorerna har en viss</p><p>inverkan även här. Resultatet visar att sensorineuralt hörselskadade personer överlag</p><p>har en sämre förmåga att tillgodogöra sig de akustiska faktorer som påverkar</p><p>lokalisering av ljud jämfört med normalhörande personer.</p>

Bakgrund: Hörselskada är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman. Resultat: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation. Slutsats: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar. Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande. Personal och kamrater som barn med hörselnedsättning har kontakt med under dagen har även visats ha en stor inverkan därför är det viktigt att alla får ta del av information som behövs för att få en förståelse för hörselnedsatta barns situation i skolan.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor. Resultatet visade att det fanns möjligheter för barnen med hörselnedsättningar till delaktighet, men att det samtidigt är ett område som kan utvecklas betydligt mer.