This work was carried out at Biogas Research Center (BRC) and the company Biogas in Vadstena. The aim was to systematically evaluate new substrates for biogas production. In particular, this case investigated the potential of straw in co-digestion with manure and slurry from pig, chicken and dairy. Straw is interesting to evaluate since it is second generation biomass and available in a large quantity. Also, anaerobic digestion (AD) of manure is beneficial because it deals with the spontaneous methane emission and leads to a better manure handling. Goals within the EU as well as in Sweden have been set up to reduce greenhouse gas emissions from fossil fuel and to produce more renewable energy. The methodology used is outlined by BRC in which a number of key areas, such as description of biomass, amount biomass, gas yield, technology, economy, environmental performance and energy system, competing interests and institutional factors, have been evaluated through literature studies and case study Biogas in Vadstena. Based on the results an overall judgment is done to determine the potential of straw. The result shows that straw is not appropriate to digest solely because of high TS, high carbon content and lack of nutrients. Straw also has lignocellulosic structures, which are difficult to break down. Especially lignin limits the biodegradability. Mechanical, thermal, chemical and biological pretreatments can increase the availability and biodegradability in the straw. In some cases pretreatment can also increase the methane potential. However, straw works well as a carbon complement in co-digestion with manure, which is a nitrogen-rich substrate. There are technologies available for AD of straw and manure for the whole biogas process, from transportation and pretreatment to digestion and upgrading. Although, there is space for further development of pretreatment and upgrading technology. The economic calculations show that it is profitable to use straw with manure in a farm-based biogas plant for vehicle gas production. Furthermore, the calculations of the energy show that biogas production is energy efficient with energy input/output ratio of 18-23%. Besides production of biogas, the digestate could be used as an environmentally friendly fertilizer. In summary, it is possible to produce biogas from straw together with manure, and this is beneficial from both an environmental and economic perspective. / Detta examensarbete har utförts i samarbete med Biogas Research Center (BRC) och företaget Biogas i Vadstena. Målet med examensarbetet var att systematiskt utvärdera nya substrat för biogasproduktion. Specifikt för det här fallet var att undersöka potentialen för halm i samrötning med gödsel och flyt från svin, höns och nöt. Halm är intressant att utvärdera då det tillhör andra generationens biomassa och finns tillgängligt i stor mängd. Även rötning av gödsel är givande då den spontana metanemissionen uteblir och det ger en bättre gödselhantering. Det har satts upp mål inom såväl EU som i Sverige att mer förnybart bränsle bör produceras för att minska växthusgasutsläppen från fossila bränslen. Metodiken som använts har framarbetats av BRC. Det innebär att substrat granskas utifrån ett flertal nyckelområden, såsom beskrivning och mängd biomassa, gasutbyte, synergieffekter, teknik, ekonomi, miljöpåverkan och energisystem, konkurrerande intressen och institutionella faktorer. Dessa har utvärderats genom litteraturstudier och studie av fallet Biogas i Vadstena. Utifrån resultatet görs en övergripande bedömning av substratet. Resultatet visar att halm inte är lämpligt att röta enskilt på grund av högt TS-värde, högt kolinnehåll och att den är näringsfattig. Halm består även till stor del av lignocellosa-strukturer som är svåra att bryta ned, i synnerhet lignin. Mekaniska, termiska, kemiska och bioglogiska förbehandlingar kan öka tillgängligheten och nedbrytbarheten av halm. Det kan även öka metanpotentialen i vissa fall. Däremot fungerar halm bra som ett komplement i samrötning med gödsel som är ett kväverikt substrat. Det finns teknik för rötning av halm för hela biogasprocessen, från transport, förbehandling och rötning till uppgradering. Dock finns utrymme för tekniken att utvecklas ytterligare. De ekonomiska beräkningarna visar att det är lönsamt att använda halm tillsammans med gödsel i en jordbruksbaserad biogasanläggning för fordonsgasproduktion. Vidare visar beräkningar för energisystemet att biogasproduktion är energieffektiv med energi input/output-kvot på 18-23%. Förutom fordonsgas produceras även biogödsel som är ett miljövänligt alternativ till konstgjord gödsel. Sammanfattningsvis, det är möjligt att producera biogas av halm tillsammans med gödsel och det är fördelaktigt ur en såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv.

No description available.

In this thesis an alternative exterior wall construction for a specific building isinvestigated. The focus has been on investigating the material straw as a possiblecomponent in the future project Kulturborgen in Skåne, Sweden.Straw is a bio-based building material which, with a consideration to the climate crisis,has become a viable alternative intended to minimize carbon dioxide emissions from thebuilding sector. Through a compilation of the latest research on the material, theproperties of straw are presented in the theory chapter. Previous studies have shown thepotential of straw to be used as a load-bearing frame in house construction. However, dueto an adaptation to existing blueprints, the focus in this project has been on using straw asonly an insulating material together with load bearing I-joists. By modeling in AutodeskRevit and making calculations on the structure's load bearing capacity and thermalinsulation, a solution on an outer wall has been presented. The work culminates in aproposal for detailed drafts for a specific building that can become the basis for a possiblefurther development. / Halm är en restprodukt från odling av säd och andra grödor och räknas ur miljösynpunkttill ett mer hållbart alternativ än de konventionella byggnadsmaterial som producerasidag. Växtbaserade byggnadsmaterial som halm kan utgöra kolsänkor tack vare sinförmåga att fånga upp koldioxid från atmosfären och med tanke på en störreklimatmedvetenhet har biobaserade material blivit ett aktuellt alternativ ämnat attminimera koldioxidutsläppet från byggbranschen. Tidigare studier visar att halm har godaförutsättningar att användas som ett isolerande material tack vare sin lågavärmekonduktivitet. Halm kan även användas som en självbärande stomme eftersom denhar en hög lastöverföringsgrad. I kombination med en regelkonstruktion av annat materialkan halmen användas enbart som ett isolerande skikt mellan reglarna.Kulturborgen är ett storskaligt byggnadskomplex projekterat som en ringborg med ettöppet torg i mitten. Den byggnad som har studerats i detta examensarbete är enbart en deli komplexet, nämligen ett vandrarhem i två plan. I arbetet undersöks de möjligheter somfinns när en betongväggkonstruktion ersätts med ett biobaserat alternativ samt vilkakonsekvenser det kan få för projekteringen.I detta examensarbete undersöks en alternativ ytterväggskonstruktion för Kulturborgen.Fokus har varit att undersöka materialet halm som en möjlig beståndsdel i det framtidaprojektet Kulturborgen i Skåne, där den ursprungliga planen var att uppföra byggnadenmed prefabricerade betongelement.I en sammanställning av den senaste forskningen om materialet har halmens egenskaperoch tillämpning inom byggbranschen redovisats i ett teorikapitel. Olika metoder för attanvända halm som ett byggnadsmaterial har också tagits upp med avsikt att undersökavilken byggnadsmetod som passar bäst för Kulturborgen.På grund av anpassning till befintliga ritningar på Kulturborgen har användningen avhalm i detta projekt behandlats som enbart ett isoleringsmaterial där halmen är ett 400mm isolerande skikt i kombination med lättreglar med en bärande funktion. Lättreglarvaldes därför att de tack vare sitt I-tvärsnitt har en lägre andel trä än en regel med ettrektangulärt tvärsnitt. Detta gör att lättreglar är materialbesparande och ett lägre U-värdekan erhållas.En modell har tagits fram genom användning av programmet Autodesk Revit.Beräkningar på lättreglar har gjorts för att säkerställa att byggnaden klarar av alla lasterden utsätts för. U-värdesberäkningar utfördes för att kontrollera att vägguppbyggnadensom valdes fick ett U-värde som låg under 0,15 W/m2K, vilket hamnar inom en rimliggräns för en yttervägg. Slutligen har en lösning på en ytterväggskonstruktion presenterats.Arbetet mynnar ut i ett förslag på detaljlösningar för Kulturborgens vandrarhem ochdessa kan ligga till grund för en eventuell vidareutveckling.