This work was carried out at Biogas Research Center (BRC) and the company Biogas in Vadstena. The aim was to systematically evaluate new substrates for biogas production. In particular, this case investigated the potential of straw in co-digestion with manure and slurry from pig, chicken and dairy. Straw is interesting to evaluate since it is second generation biomass and available in a large quantity. Also, anaerobic digestion (AD) of manure is beneficial because it deals with the spontaneous methane emission and leads to a better manure handling. Goals within the EU as well as in Sweden have been set up to reduce greenhouse gas emissions from fossil fuel and to produce more renewable energy. The methodology used is outlined by BRC in which a number of key areas, such as description of biomass, amount biomass, gas yield, technology, economy, environmental performance and energy system, competing interests and institutional factors, have been evaluated through literature studies and case study Biogas in Vadstena. Based on the results an overall judgment is done to determine the potential of straw. The result shows that straw is not appropriate to digest solely because of high TS, high carbon content and lack of nutrients. Straw also has lignocellulosic structures, which are difficult to break down. Especially lignin limits the biodegradability. Mechanical, thermal, chemical and biological pretreatments can increase the availability and biodegradability in the straw. In some cases pretreatment can also increase the methane potential. However, straw works well as a carbon complement in co-digestion with manure, which is a nitrogen-rich substrate. There are technologies available for AD of straw and manure for the whole biogas process, from transportation and pretreatment to digestion and upgrading. Although, there is space for further development of pretreatment and upgrading technology. The economic calculations show that it is profitable to use straw with manure in a farm-based biogas plant for vehicle gas production. Furthermore, the calculations of the energy show that biogas production is energy efficient with energy input/output ratio of 18-23%. Besides production of biogas, the digestate could be used as an environmentally friendly fertilizer. In summary, it is possible to produce biogas from straw together with manure, and this is beneficial from both an environmental and economic perspective. / Detta examensarbete har utförts i samarbete med Biogas Research Center (BRC) och företaget Biogas i Vadstena. Målet med examensarbetet var att systematiskt utvärdera nya substrat för biogasproduktion. Specifikt för det här fallet var att undersöka potentialen för halm i samrötning med gödsel och flyt från svin, höns och nöt. Halm är intressant att utvärdera då det tillhör andra generationens biomassa och finns tillgängligt i stor mängd. Även rötning av gödsel är givande då den spontana metanemissionen uteblir och det ger en bättre gödselhantering. Det har satts upp mål inom såväl EU som i Sverige att mer förnybart bränsle bör produceras för att minska växthusgasutsläppen från fossila bränslen. Metodiken som använts har framarbetats av BRC. Det innebär att substrat granskas utifrån ett flertal nyckelområden, såsom beskrivning och mängd biomassa, gasutbyte, synergieffekter, teknik, ekonomi, miljöpåverkan och energisystem, konkurrerande intressen och institutionella faktorer. Dessa har utvärderats genom litteraturstudier och studie av fallet Biogas i Vadstena. Utifrån resultatet görs en övergripande bedömning av substratet. Resultatet visar att halm inte är lämpligt att röta enskilt på grund av högt TS-värde, högt kolinnehåll och att den är näringsfattig. Halm består även till stor del av lignocellosa-strukturer som är svåra att bryta ned, i synnerhet lignin. Mekaniska, termiska, kemiska och bioglogiska förbehandlingar kan öka tillgängligheten och nedbrytbarheten av halm. Det kan även öka metanpotentialen i vissa fall. Däremot fungerar halm bra som ett komplement i samrötning med gödsel som är ett kväverikt substrat. Det finns teknik för rötning av halm för hela biogasprocessen, från transport, förbehandling och rötning till uppgradering. Dock finns utrymme för tekniken att utvecklas ytterligare. De ekonomiska beräkningarna visar att det är lönsamt att använda halm tillsammans med gödsel i en jordbruksbaserad biogasanläggning för fordonsgasproduktion. Vidare visar beräkningar för energisystemet att biogasproduktion är energieffektiv med energi input/output-kvot på 18-23%. Förutom fordonsgas produceras även biogödsel som är ett miljövänligt alternativ till konstgjord gödsel. Sammanfattningsvis, det är möjligt att producera biogas av halm tillsammans med gödsel och det är fördelaktigt ur en såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv.

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete. Enkäten skickades ut till 94 skolledare genom ett bekvämlighetsurval, med en svarsfrekvens på 38 (40 %). Resultaten visar att den första utgångspunkten inte kunde styrkas genom resultaten men däremot visar det sig att de deltagande skolledarna på de internationella skolorna arbetar något mer systematiskt med lärarutvärdering. Några av de områden där de skiljer sig från de svenska skolledarna i sina svar och som är potentiella utvecklingsområden i det pedagogiska skolledarskapet är utbildning i ämnet, processinriktad utvärdering och tid ägnad åt detta, frekvensen i användandet av observationer/lektionsbesök i utvärderingsprocessen, en tydlig struktur för utvärderingsarbetet och systematik för dokumentation om lärarnas arbete. Utifrån resultaten ser jag en risk att skolledare saknar ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt och kunskap om lärarutvärderingar både vad gäller varför, vad, hur och när de ska göras. Kanske gör de bedömningar av lärares individuella prestationer mest på en höft, går på känslan, saknar underlag, utgår från personliga relationer och fattar ad hoc beslut. Vad detta innebär för skolutvecklingsprocessen måste utredas vidare. / The purpose of this comparative, online survey was to bring forth any differences in the perception of the process around teacher performance evaluation among school leaders of a few public schools in Sweden and of a few international schools. In the literature review a number of factors and modules were presented that could support a good systematic evaluation process and I positioned teacher assessment within the frame of school development, within the frame of individual teacher professional development and as a tool to support individual salary systems (at schools were salary and/or contracts are connected to performance). Six main presumptions were put forward concerning teacher assessment, which were connected to a systematic approach to teacher evaluations.  Based on these, two main assumptions were made and aimed to be evaluated through the survey; that schools with a clear vision/mission/value statement have a more structured process for individual teacher assessment and that the participating international school leaders have a more systematic evaluation process for teacher assessment. The survey was sent out to 94 school leaders chosen through a convenience sample, with a response rate of 38 (40 %). The results from this study do not support the first assumption but do show that the school leaders at the represented international schools have a somewhat more systematic work process for teacher assessment. Some of the areas were differences are present and that can be considered potential development areas within the pedagogic leadership are: education about teacher assessment, a process orientated assessment system and time spent on this process, the frequency in usage of lesson observations during the assessment process, a clear structure for the assessment process and the use of a systematic method to document collected data. Based on the results I see a risk that school leaders lack a systematic and strategic approach and knowledge about teacher assessment both considering the why, the what, the how and the when it should be conducted. Maybe they judge teachers’ individual achievements based on coincidence, feeling, limited information, and personal relationship and/or make ad hoc decisions. How this effects school development needs to be researched further.