No description available.

No description available.

The main purpose of this essay is to investigate if Latvia´s pattern of trade has become more similar to the mature market economies, after Latvia´s independence 1991. Today, the intra-industry trade (IIT) dominates the trade of mature market economies. One of the pioneers of intra-industrial trade is Paul Krugman, who was the first to emphasize the importance "of scale and consumers' desire for variety" in explaining the basis for modern commerce. Customers get more variety and usually cheaper goods when the market gets bigger. I mainly use the modern trade theories to explain the trade pattern in Latvia. To measure how Latvia has developed its intra-industry trade, and thereby is approaching the mature market economies´ trade pattern, I use the Grubel-Lloyd index (GL-index). I can by my calculation of a weighted average of the GL-index, note that the share of IIT both has decreased and increased during the investigated years 1993 to 2004. The reduction took place during the 90s and the increase took place during the 2000s. I also use Balassa Index (BI) to calculate the “comparative advantage” for a number of Latvia's major export products. My calculations show that Latvia's main comparative advantage lies in semi-precious and basic metals. A comparison of the export flows from Latvia to Russia and to the EU15 from 1993 to 2004 shows two distinct trading changes. First, the trade has shifted primarily from Russia to EU countries. Second, many important export goods to Russia, (such as vehicles, machinery, electrical equipment and chemical products) have reduced its share of the total export. Instead we see a concentration to fewer export goods. Wood-, textile industry is the major export to the EU15. I note in the analysis, that the Foreign Direct Investment (FDI) is large in these areas. It seems to be a connection between the FDI to Latvia and the concentration of trade. In the conclusion of the essay I note that there are a trend that shows that Latvia is coming nearer the western modern economies’.

No description available.

I propose a simple approach to trade cooperation in economic shocks. A two-country, two-good trade model provides a stage setting. In a dynamic model, international demand for traded goods is allowed to be subject to sudden shocks. Numerical simulations predict that negative, sustained demand shocks may spark trade wars. Negative demand shocks that are short relative to the period it takes for governments to detect violations render instead incentives in free trade agreements more robust. I find that the multilateral policy response to the 2008 crisis - to temporarily enhance multilateral information mechanisms - may have worked to strengthen this effect. / I den här uppsatsen analyseras incitament i handelsavtal under ekonomiska chocker utifrån grundläggande spelteori. Jag finner att långa lågkonjunkturer påverkar incitamenten på ett sätt som kan få parterna att frångå avtalet och starta ett tullkrig. Korta lågkonjunkturer stärker i stället incitamenten i avtalet. Jag argumenterar för att brytpunkten mellan en tullkrigsutlösande lågkonjunktur och en incitamentstärkande lågkonjunktur kan regleras genom att tillfälligt stärka informationsmekanismerna kring avtalet och att de multilaterala åtgärderna i krisens spår kan ha haft den effekten.

<p>Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna.</p><p>Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol.</p><p>Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.</p>

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla. Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna. Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol. Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.

In their pursuit of profits, adventure and new markets, humans have traded since prehistoric times. The relations between trade, profits and technological change, how- ever, were not the main concern of early economists ranging from Aristotle to the mercantilists. Presumably because in their world, the rate of technological change was decidedly low, and the basket and quality of goods available through production and trade did not change much over decades, or even centuries! In addition, it was not the technological change that brought markets closer, but “the ferocity of nomadic horsemen or the edge of a scimitar”, while “violently imposed monopolies and plunder”. (Findlay and O’Rourke, 2003) made trade more profitable. It was not until the industrial revolution that growth rates began to rise to high levels. Now that human inventions and discoveries came faster and cheaper than ever, trade liberalization was not only the way to gain access to new markets; trade liberalization had also a role in promoting growth. Trade liberalization in the form of lower trade costs, increases profits from exporting, and consequently, overall profits. That increases the incentives to innovate, produce something new and export it. Trade liberalization thus promotes technological change by increasing the incentives firms have to conduct R&amp;D, implement the innovation or improvement and make larger profits. The field of economics that studies economic growth as the result of decisions made by profit-maximizing firms is called endogenous growth theory. There have been a number of theoretical advances in endogenous growth theory over the last 20 years, but there is no consensus on whether trade liberalization promotes growth or not. Some models predict that trade liberalization has a positive effect on growth. Other models predict no effect at all. In addition, not all countries have benefited equally from globalization. In this dissertation, I study the linkages between trade liberalization and economic growth (papers one and two). In papers two and three, I also explore the relationships between globalization, growth and the demand for labor. There is well documented evidence from a number of countries, that the demand for less-skilled labor has decreased in recent decades, and this decrease has resulted in a higher skilled-wage premium, that is, the degree in which the wages of skilled workers exceed less-skilled worker wages. This phenomenon has occurred in several countries, including the U.S. The skilled- wage premium has also increased in Europe, although less dramatically. In paper two, the relationships between trade liberalization, growth and wage inequality are analyzed using an endogenous growth model. The third and final paper is an empirical study on the relationships between the demand for labor and offshoring. More specifically, I examine what happens to the demand for different types of labor (not only skilled and unskilled labor) in the Swedish plants of Swedish multinational enterprises, when these multinationals expand abroad. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011