Bakgrund: En fullgod handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning. Det finns flera evidensbaserade riktlinjer men trots det är följsamheten till handhygien bristande och det är ett globalt problem som orsakar att patienter löper en stor risk att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Sjuksköterskor är enligt lag skyldiga att erbjuda en vård av god hygienisk standard och bidra till en hög patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som kan påverka följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderade sju artiklar varav sex är av kvalitativ metod och en av mixad metod. Fribergs analysmodell i fyra steg användes till analys. Resultat: Resultatet i föreliggande litteraturöversikt resulterade i fyra huvudteman: individuella faktorer, handhygien som en skyddande åtgärd, arbetsmiljö och förebilder. De främsta faktorerna var individuella faktorer så som attityd, motivation, kunskap och barriärer. En annan viktig faktor var att sjuksköterskorna var mer benägna att skydda sig själva och utför handhygien som en skyddande åtgärd. Arbetsmiljö handlar om tidsbrist och arbetsbelastning, tillgång till nödvändiga faciliteter och organisatoriska faktorer så som stöd från ledning och chefer genom till exempel påminnelser, kontroller och feedback. Ytterligare en faktor som sjuksköterskor beskrev vara viktig för följsamheten var förebilder och att de kunde påverka följsamheten både positivt och negativt. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde flera faktorer som påverkade följsamheten till handhygien. Resultatet visade på att organisationen bär ett stort ansvar för huruvida det är möjligt för sjuksköterskorna att upprätthålla en fullgod handhygien eller inte.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan suboptimal följsamhet till handhygien och en ökad smittspridning inom hälso- och sjukvården. En god handhygien bedöms vara det mest effektiva sättet att bryta smittvägar och förebygga vårdrelaterade infektioner. Det finns riktlinjer utformade för korrekt handhygien och det pågår ett omfattande arbete för att dessa ska nå ut till samtliga vårdaktörer världen över. Trots detta förblir följsamheten till riktlinjer avsedda för handhygien låg och är ett globalt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att följa riktlinjer avsedda för handhygien inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bygger på 8 artiklar av kvalitativ karaktär. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell i fyra steg.  Resultat: I föreliggande studie identifierades fyra huvudteman: kunskap, handhygien som skyddande åtgärd, biverkningar av produkter avsedda för handhygien och arbetsmiljö. Sjuksköterskor upplevde att kunskap hade betydelse för hur riktlinjerna avsedda för handhygien utövades. Handhygien upplevdes som en skyddande åtgärd som vidtogs för att skydda såväl sjuksköterskan som patienten. Flera sjuksköterskor upplevde negativa biverkningar från hygienprodukterna. Sjuksköterskor upplevde att arbetsplatsen bör ansvara för att underlätta följsamhet till riktlinjer avsedda för handhygien.    Slutsats: Sjuksköterskor upplevde generellt svårigheter med att följa riktlinjer avsedda för handhygien. Kunskapsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande organisatoriskt engagemang upplevdes ha stor inverkan på sjuksköterskors följsamhet till riktlinjerna. Biverkningar av hygienprodukter ledde till att sjuksköterskor drog sig från att tvätta händerna.

Bakgrund: Utövande av handhygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna inom vården för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Årligen orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande för patienter och kan leda till bestående skador och döden. All personal inom hälso- och sjukvården är enligt lag ålagda att följa de regler kring basala hygienrutiner som fastställts av Socialstyrelsen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar eller hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvården, samt äldrevården. Metod: Inklusionskriterierna för litteraturstudien var all vårdpersonal och studenter på sjukhus och äldreboenden. Nio artiklar valdes för att belysa vårdpersonalens upplevelser, perspektiv och erfarenheter. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och peer reviewed samt etiskt granskade. I litteraturstudien har de nio kvalitativa artiklarna kvalitetsbedömts efter SBU:s modell. Artikelsökningarna har gjorts på databaserna: Cinahl, Scopus och PubMed. Exklusionkriterierna var all personal inom tandvården. Analysmetoden innebar att texten kondenserades ned utan att innehållet förlorades. Tio underkategorier framkom i analysen som sedan delades in i två huvudkategorier. Resultat: Resultatet visar att organisatoriska och individuella faktorer har betydelse för utövandet av god handhygien. Information och utbildning höjde följsamheten tillfälligt. Att ha bra förebilder inom yrkesområdet sågs som viktigt och höjde vårdpersonalens benägenhet till att utföra hygienrutiner. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att utförande av handhygien är beroende både av organisatoriska- och individuella faktorer. Det finns många metoder för att öka följsamheten, men författarna har inte funnit någon metod som gör att bra rutiner bibehålls. Orsaker som nämnts är bland annat tidsbrist och attityd till att utföra handhygienrutiner.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande över hela världen.Det innebär en hög kostnad, ökat lidande och medför fler vårddygn för patienten.God handhygien är den viktigaste påverkbara faktorn för att minska vårdrelateradeinfektioner. Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa rutiner för en godhandhygien. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Metod: En litteraturstudie där datainsamlingen valdes att göra från 10 olikakvantitativa studier. Genom analysen gjordes en sammanställning av de resultat somsvarade på vårt syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet redovisas i tre stapeldiagram med tillhörande text. Förstarubriken är följsamhet till riktlinjer för handhygien medel %. De två andradiagrammen är följsamhet till riktlinjer för handhygien före och efter patientkontaktsamt sjuksköterskor och läkares följsamhet till riktlinjer för handhygien. Huvudfynden i litteraturstudien visade att följsamhet till handhygien varierar i allastudier och att det är statistiskt säkerställt att fler vårdpersonal utför handhygienefter patientkontakt än före samt att fler sjuksköterskor än läkare följde riktlinjer förhandhygien. Konklusion: Det finns brister i följsamhet till handhygien. Kunskapen omsmittspridning och handhygien mellan olika arbetsmoment i den patientnära vårdenär otillräcklig. Ytterligare forskning behövs och alla länder måste sträva efter sammamål.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

<p>För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.</p><p>Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.</p><p>Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.</p><p>Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.</p><p>Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra.</p>

<p>Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.</p>

För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner. Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats. Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten. Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar. Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra.

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

No description available.