No description available.

Introduktion: En god handhygien spelar en väsentlig roll i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. På många håll brister handhygienen trots att en god handhygien är det främsta sättet att förhindra dessa infektioner. Syfte: Att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien på sjukhus. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit & Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades induktivt. Resultat: Under databearbetningen framkom huvudkategorin Stödjande organisation med underkategorierna Utbildning, Påminnelser om betydelsen av handhygien, Materiella resurser, Arbetsmiljö och Stödjande ledning, samt huvudkategorin Sjuksköterskans medvetenhet med underkategorierna Medvetenhet kring att skydda sig själv, Medvetenhet kring att skydda patienter samt Medvetenhet om handhygienprestation. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien; Utbildning som gav ökad kunskap kring handhygien och konsekvenser av bristande handhygien, påminnelser om betydelsen av handhygien, materiella resurser, arbetsmiljö, stödjande ledning, medvetenhet kring att skydda sig själv och patienter samt medvetenhet om handhygienprestation. / Introduction: Good hand hygiene plays an important role in the preventive work against health-related infections. In many places, hand hygiene fails, even though good hand hygiene is the primary way to prevent these infections. Purpose: To identify factors that affect nurses' hand hygiene in hospitals. Method: The literature study was conducted in accordance with the Polit & Beck (2012) nine-step model for literature studies. Ten scientific articles were included in the literature study. All articles were quality-checked and analyzed inductively. Result: During the data processing, the main category emerging organization emerged with the subcategories Education, Reminders of the Importance of Hand Hygiene, Material Resources, Work Environment and Supporting Leadership, as well as the main category Nurse's awareness with the subcategories Awareness of Protecting Self, Awareness of Patient Protection and Awareness of Hand Hygiene Performance. Conclusion: The results of the literature study show factors that affect nurses' hand hygiene; Education that provided increased knowledge of hand hygiene and the consequences of lack of hand hygiene, reminders of the importance of hand hygiene, material resources, work environment, supportive management, awareness of self-protection and patients and awareness of hand hygiene performance.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som uppkommer i sluten somatisk vård i Sverige. Vårdrelaterade infektioner är infektioner patienter får i samband med medicinsk eller kirurgisk behandling eller omvårdnad inom sluten somatisk vård. Problemet skapar ett stort lidande för patienter och samhället globalt. Tillämpning av handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner inom sluten somatisk vård. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där elva artiklar analyserades. Artiklarna hade både kvantitativa, kvalitativa och mixade ansatser. Resultat: Resultatet av studien visade ett flertal faktorer som delas in i två huvudrubriker där flera underkategorier passade in. Kategorin organisatoriska faktorer innebar hög arbetsbelastning, begränsat material, interventioner samt ledarskap och feedback. Den andra kategorin vid namn individuella faktorer innefattade underkategorierna kunskap samt attityd och ansvar. Slutsats: Trots att riktlinjer om handhygien har funnits under längre tid kvarstår brister vid tillämpning av handhygienrutiner, vilket innebär att ytterligare förbättring krävs. Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskor beträffande dessa faktorer skapas förutsättningar till att förbättra det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

<p>Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Resultatet visar att kunskap påverkar vårdpersonalens föreställningar om, och ökar de positiva attityderna till handhygien. Vårdkulturen påverkar vårdpersonalens subjektiva normer vilket har både positiv och negativ inverkan på följsamheten. Tid och fysiska omgivningsfaktorer är betydelsefulla för personalens uppfattning om sin egen förmåga att utföra handhygien. Ingen av dessa påverkansfaktorer kan dock ensam stå som en förklaring till det handhygieniska beteendet eller ensam utgöra en åtgärd för att optimera följsamheten. Mer kvalitativ forskning är önskvärd inom området för att identifiera nya faktorer som påverkar följsamheten och ökar förståelsen för vårdpersonalens handhygieniska beteende.</p>

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Resultatet visar att kunskap påverkar vårdpersonalens föreställningar om, och ökar de positiva attityderna till handhygien. Vårdkulturen påverkar vårdpersonalens subjektiva normer vilket har både positiv och negativ inverkan på följsamheten. Tid och fysiska omgivningsfaktorer är betydelsefulla för personalens uppfattning om sin egen förmåga att utföra handhygien. Ingen av dessa påverkansfaktorer kan dock ensam stå som en förklaring till det handhygieniska beteendet eller ensam utgöra en åtgärd för att optimera följsamheten. Mer kvalitativ forskning är önskvärd inom området för att identifiera nya faktorer som påverkar följsamheten och ökar förståelsen för vårdpersonalens handhygieniska beteende.

No description available.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll. Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien. Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand. Detta framkommer genom den okunskap de visar gentemot gällande riktlinjer trots många års erfarenhet inom vården.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 57 000 patienter av vårdrelaterade infektioner(VRI). En tredjedel av fallen skulle kunna förebyggas genom korrekta hygienrutiner.Förebyggande arbete av VRI sker nationellt och internationellt och av alla förebyggandehygienåtgärder har forskning påvisat att den mest betydelsefulla åtgärden är korrektutförd handhygien (HH). Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdares erfarenheter av basalahandhygienrutiner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudien grundar sig på tio kvalitativa studier. Dessa söktes fram genomdatabaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier.Huvudkategorierna var “Vårdares erfarenhet av arbetsmiljöns betydelse för HH”,“Vårdares erfarenheter av ledarskapets betydelse för HH”, och “Vårdares subjektivanormer och attityder påverkar utförandet av HH”. Konklusion: Organisationen inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre på atttillhandahålla de nödvändiga resurser som krävs för att vårdare ska kunna tvätta ochdesinfektera sina händer. Ledningen måste aktivt arbeta med att förändra normer ochattityder bland anställda gällande HH och vara tydliga gällande riktlinjer och derasbetydelse för patientsäkerheten. / Background: In Sweden, approximately 57, 000 patients suffer from healthcare-associated infections every year. A third of these could be prevented with correctly performed HH. The preventive work of healthcare-associated infections takes place nationally and internationally and of all preventive hygiene measures, research has shown that the most important measure is correctly performed HH. Aim: The aim of this study was to describe caregivers’ experiences of hand hygiene routines in healthcare facilities. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. These were searched through the databases Cinahl, Pubmed and Scopus. The analysis was carried out using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. “Caregivers’ experience of the importance of the work environment for HH”, “Caregivers’ experience of the importance of leadership for HH”, “Caregivers' subjective norms and attitudes affect the performance of HH”. Conclusion: The healthcare organization must become better at providing the necessary resources to enable caregivers to wash and disinfect their hands. Management need to actively work to change norms and attitudes among employees regarding HH and be clear regarding guidelines and their significance for patient safety.

Introduktion: Av alla patienter som har drabbats av vårdskador är en tredjedel relaterade till infektioner. Detta orsakar lidande för berörda patienter och stora kostnader för samhället. Till stor del skulle detta kunna förhindras om basala hygienrutiner efterlevs. Bakgrund: Den primära åtgärden för att förhindra smittspridning och nosokomiala infektioner är tillämpning av god handhygien, att kunskap om smittspridning finns och att sjuksköterskan tillämpar ett arbetssätt med god handhygien som förhindrar smittspridning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer angående handhygien inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien har tillämpat Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att utföra litteratursökningen. Elva artiklar ingår i resultatet. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar omständigheter som påverkar sjuksköterskornas handhygien; Vikten av korrekt vidareutbildning som gav kunskap rörande handhygien, vad påminnelser och stöd kan göra för handhygienen, arbetsmiljö, materiella resurser och sjuksköterskans förhållningssätt.