Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är idag ett globalt problem. Trots forskning och evidens som visar att bristfällig handhygien är en bidragande orsak till vårdrelaterade infektioner, förekommer otillräckligt tillämpning av adekvat handhygien inom vården världen över än idag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till handhygien. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete.   Resultat: Resultatet visade att bristande kunskap, brist på resurser och material, arbetsmiljö samt sjuksköterskans attityd till handhygienprodukter var faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet till handhygien.   Sammanfattning: Sjuksköterskor i modern tid upplever att det finns ett behov av mer kunskap inom området handhygien. Följsamheten till handhygien ökar med hjälp av utbildning, lättillgänglighet av material, samt goda förebilder. Genom ökad medvetenhet om faktorer som påverkar denna följsamhet kan lidandet lindras hos patienter samt minska kostnaderna för samhället. / Background: Cross infection is a global problem in today’s society. Despite that scientific research and evidence shows inadequate hand hygiene plays a part in the occurrence of cross infections, insufficient enforcement of adequate hand hygiene still exists in healthcare today.  Aim: The aim of this study was to study different factors affecting nurses’ compliance for hand hygiene.  Method: The authors of this literature study used both qualitative and quantitative articles. Searches were made in two different databases, Pubmed and Cinahl Complete.   Results: The results showed lack of knowledge, lack of resources, lack of supplies as well as work environment and the nurses’ attitude were factors affecting nurses’ compliance to hand hygiene.  Conclusion: Nurses in modern time experience the need for more education in regards to hand hygiene. With proper education, accessibility to materials and role models, the adherence to hand hygiene will increase. Through increased awareness of factors affecting compliance, the risks of exposing patients to unnecessary suffering will be reduced. As will costs to society.

Bakgrund: Varje år drabbas ett stort antal patienter av någon form av undvikbar vårdrelaterad infektion (VRI). Forskning har visat ett tydligt samband mellan vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna för handhygien och antalet VRI, vilket tyder på att hög grad av följsamhet är grundläggande för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Ändå finns problem med smittspridning på sjukhus och personal som inte följer rutinerna för korrekt handhygien. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som påverkar deras följsamhet till basal handhygien i sjukhusvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL och analyserades med hjälp av Fribergs metod för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tio underteman identifierades. De vanligast förekommande orsakerna till bristande följsamhet var otillräcklig tillgång till hygienfaciliteter, hög arbetsbelastning, brist på goda förebilder och hierarkiska strukturer på arbetsplatsen. Slutsats: För god följsamhet till basal handhygien krävs fysisk tillgång till hygienfaciliteter vilket är en brist på vissa sjukhus. Det krävs även ledare och goda förebilder som tydliggör vikten av god handhygien för medarbetarna samt ger återkoppling på följsamheten. Arbetsgrupper där man kan tala öppet om handhygien är främjande för följsamheten medan hierarkiska strukturer och hög arbetsbelastning är hämmande.

Inledning: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort samhällsproblem, inte bara i Sverige utan även internationellt. Vårdrelaterade infektioner orsakar ett stort lidande för patienter är en stor belastning på sjukvård och hela välfärdssystemet. Patienter blir sjukare och kräver i högre grad specialiserad vård vilket leder till längre sjukhusvistelser. Radiologiska avdelningar tar emot patienter med olika sjukdomsbilder från alla samhällsgrupper, kön och åldrar. Patienter kommer både hemifrån samt från sjukhusens alla avdelningar. Radiologin har fått en allt centralare roll inom vården och allt fler diagnoser ställs med hjälp av radiografin. Ett allt högre patientflöde passerar därför röntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva åtgärder, som främjar sjukvårdspersonals handhygien, för att minska VRI. Metod: Denna studie utfördes som allmän litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes till att finna artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades. Studien innehåller tio vetenskapliga kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Genom dataanalysen skapades tre beskrivande kategorier: tekniska hjälpmedel och feedback, tvätteknik samt utbildning. Under varje kategori presenterades olika faktorer som kan främja vårdpersonals handhygien. Slutsats: Vårdpersonals handhygien går att förbättra med enkla åtgärder så som utbildning, information, handtvätt och feedback. God handhygienen kan konstateras vara en färskvara som frekvent måste underhållas för att vidhålla goda nivåer.

Bakgrund: Vårdskador som går att förebygga orsakar dödsfall, funktionsnedsättningar och stora ekonomiska förluster varje år. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskador i Sverige. Det mest effektiva sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner är handdesinfektion av vårdpersonalens händer. Vårdpersonal underlåter i allmänhet att följa riktlinjer för handhygien, trots att de erhåller utbildning och är skyldiga att tillhandahålla säker vård.   Syfte: Att belysa vad som hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygiensriktlinjer. Metod: Deskriptiv studie med litteraturöversikt som metod. Databassökningen utfördes systematiskt på tre databaser. Femton studier analyserades. De identifierade hindren grupperades enligt den Byråkratiska Omvårdnads Teorins faktorer.   Resultat: Det mest framträdande hindret var bristen på resurser, framför allt i bemanningen. Hinder relaterade till ledning och organisation, sociokulturella faktorer och personliga perspektiv var också frekventa. Brist på kunskap identifierades som en återkommande barriär men var inte bland de vanligaste. Viljan att skydda sig själv var ofta en drivkraft för att både följa och bryta mot riktlinjerna. Andra identifierade hinder var relaterade till själva riktlinjerna eller de artiklar som användes under proceduren för handhygien.   Slutsatser: Följsamheten till handhygien påverkas av flera faktorer. Multifaktoriella interventioner som fokuserar på flera faktorer kan ha större sannolikhet att bli framgångsrika. För att uppnå en hög efterlevnad till HH rutiner behöver hela vårdgivarorganisationen involveras, individanpassad utbildning i HH , ökad tillgänglighet för HH artiklar. Den sociala kulturen bör förändras. Mer forskning om de individuella faktorerna krävs för att vägleda effektivare riktlinjer eller interventioner. Byråkratiska Omvårdnads Teorin kan användas som ett verktyg för att implementera kliniska förändringar. / Background: Preventable patient harm causes deaths, disabilities, and big economic losses every year. Healthcare-associated infections are the most common type of preventable harm in Sweden. The most efficient way of preventing healthcare-associated infections is the disinfection of hands by healthcare workers. Healthcare workers generally fail to adhere to hand hygiene protocols, despite receiving training and being legally liable to provide safe care.   Aim: To explore the barriers that prevent healthcare workers from complying with hand hygiene protocols.   Methods: Descriptive review of the qualitative literature, following a systematic search on three databases. 15 studies were analysed. The identified barriers were grouped according to the Bureaucratic Caring Theory's factors.  Results: The most prominent barrier was the lack of resources, particularly human resources. Barriers related to leadership and organisation, socio-cultural factors and personal perspectives were also frequent. Lack of knowledge was identified as a recurrent barrier but was not among the most common ones. Self-protection was often a motivator for both following and breaking against the guidelines. Other identified barriers were related to the actual guidelines, or the materials used during hand hygiene procedures.   Conclusions: Adherence to HH is affected by several factors. To achieve a high level of compliance with HH routines, the entire organization needs to be involved, increased education, the social culture needs to change. More research on the individual factors is needed. Multifactorial interventions that focus on multiple factors may be more likely to be successful. The Theory of Bureaucratic Caring may be useful as a tool to implement or change practice.

Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund  Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna.  Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Metod: Som metod har en systematisk litteraturstudie utsetts lämplig för att besvara studiens syfte. Inkluderade artiklar publicerades mellan år 2002-2013 och kommer från länder vars hygieniska standard kan vara jämförbar med Sveriges. Artikelsökning utfördes i CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline, PubMed samt via manuell sökning. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes och analyserades och fyra kategorier utvecklades som ligger till grund för resultatavsnittet. Resultat: Det framkom att sjukvårdspersonalens följsamhet av handhygien var låg. Deras följsamhet av handhygien var sämre före patientkontakt jämfört med efter patientkontakt. Följsamheten var emellertid bra vid vård av patienter där restriktiva åtgärder vidtagits avseende kontakt. Brister avseende vårdpersonalens handhygiensteknik observerades, framförallt felaktig handskanvändning upptäcktes. Det framkom att patienternas händer hade ett högt innehåll av patogener och att deras följsamhet av handhygien var låg. Patienternas inställning till handhygien var positiv och de ansåg att en god handhygien är viktig för att minska uppkomsten av VRI. / Background: Healthcare associated infections (HAI) cause suffering and an increased mortality risk. Hand hygiene (HH) is considered an important measure to prevent the occurrence of HAI. The reason for this is that the hands act as a vector in the transmission of contagious pathogenes between individuals, places and objects. The hands of both healthcare workers (HCW) and patients are therefore crucial. Aim: The aim of this literature review is to describe the HH compliance amongst HCW and patients and its effect on the occurrence of HAI. Method: A systematic approach was used to conduct this study, because it seemed most suitable to answer the purpose. Included articles were published between years 2002-2013 from countries with a hygienic standard that can be comparable to the one of Sweden. The article search was performed using CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline and PubMed. In addition, a manual search was also used. After the articles were reviewed, quality assessed and analyzed, four categories emerged and lay the base to the results. Result: The HH compliance of the HCW was low and their HH compliance was poorer before patient contact compared with after patient contact. Their HH compliance was good when caring for patients under contact precautions. Errors of the HCWs’ HH technique were observed, especially an improper use of gloves was discovered. It was also revealed that patients’ hand contamination rate was high and that their compliance towards HH practices was low. Patients’ attitudes towards HH were positive and they considered a good HH vital to reduce the occurrence of HAI.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring. Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar. Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av handhygien inom vården finns. Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen. / Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement. Method. A literature review that compiles quantitative scientific research. Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it. Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ”bara tvätta händerna” är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden. Den har huvudsakligen baserats på tio vetenskapliga artiklar som inbegriper studier, i vilka var och en på sitt sätt och i sitt specifika sammanhang, utvärderat följsamhet av riktlinjer för handhygien. Sammanställningen av resultaten visar att den generella följsamheten bland vårdpersonal i västvärlden är låg och sällan överstiger 50 %. Den visar också att följsamheten varierar mellan olika yrkeskategorier, där sjuksköterskor är den av de undersökta yrkesgrupper som överlag konstaterats stå för den högsta följsamheten. Handskanvändning verkar bidra till att vårdpersonal i högre grad tvättar sina händer efter patientkontakt och följsamheten ser generellt sett ut att vara högre efter patientkontakt jämfört med före. Av resultaten framkommer även att följsamheten tenderar att öka då handsprit finns att tillgå jämfört med när den inte finns att tillgå. Att handsprit görs mer lättillgänglig i samband med olika typer av handhygienprogram har också noterats medverka till en förbättrad följsamhet. Författarna till detta arbete vill, till följd av den uppenbara svårigheten med att praktisera en handhygien i enlighet med föreskrivna riktlinjer, vädja till alla vårdarbetare att ta detta problem på allvar och att var och en på sitt sätt och i möjligaste mån försöker bidra till en förbättring. / Hand hygiene is the most effective method to prevent transmission of pathogens and to decrease the prevalence of nosocomial infections. However, ”just to wash the hands” is not a sufficient protection against pathogen transmission. In addition, hand hygiene must be carried out in a proper way and when it’s indicated according to published guidelines. The aim of this literature review was to study how health care workers adhere to hand hygiene guidelines in the Western World. Mainly, it’s based on ten scientific articles that comprise studies, in which each in its own way and specific context, having evaluated adherence to hand hygiene guidelines. The result compilation shows that the overall adherence among health care workers in the Western World is low and rarely exceeds 50 %. It also shows that adherence varies between different groups of health care workers, where nurses can be established as the most compliant group. Furthermore, the usage of gloves seems to contribute to a greater adherence to handwashing in situations after patient contact. Also, the general adherence appears to be higher in situations after patient contact compared to situations before patient contact. The results reveal that adherence tends to increase when hand rub solutions are present compared to when they not are present. The effort to make hand rub solutions more accessible through the implementation of hand hygiene programmes has also been proven to successfully contribute to better adherence rates. The authors of this work desire to, as a consequence of the obvious difficulty to perform hand hygiene according to published guidelines, appeal to all health care workers to consider this problem seriously and to make their own contributions to an overall improvement.