Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Bakgrund: Följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdpersonal är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa följsamhet till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie för att sammanställa vetenskaplig litteratur med kvantitativ ansats. Litteraturstudien sammanställde resultaten från tio observationsstudier. PICO-modellen användes som verktyg för att utforma syftet och få fram de bärande begreppen. De bärande begreppen som framkom var hälso-och sjukvårdspersonal, observationsstudier, handhygientillfällen samt följsamhet till handhygienrutiner. En modifierad mall från SBU valdes att användas för kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna. Databassökningarna genomfördes via PubMed och CINAHL. Innehållsanalys användes för att analysera studiernas resultat.Resultat: Vid sammanställningen i denna litteraturstudie framkom det att läkare hade högst följsamhet (65%). Det framkom också att sjuksköterskorna hade en följsamhet på 58%. Sjuksköterskorna var den yrkesgrupp som hade flest handhygientillfällen (9298). Läkarna hade 3680 handhygientillfällen och övrig personal hade 3931 handhygientillfällen med en följsamhet på 54%.Diskussion: Resultatet visade på relativt låg följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdspersonal. Patienterna hamnar i en riskzon för vårdrelaterade infektioner som hade kunnat undvikas om personalen följde de handhygienrutiner som utformats.Konklusion: En slutsats som kunde dras efter sammanställandet av resultaten, var att det fanns uppenbara brister med följsamheten till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Adherence to hand hygiene routines is one of the most important factors for preventing health care related infections. Aim: The purpose of this literature study was to compile the adherence to hand hygiene routines among healthcare professionals. Method: The method that was used was a literature review with the aim to compile scientific literature with quantitative approach. The literature review compiled the results from ten observational studies. The PICO model was used as a tool for designing the purpose and developing the key concepts. The key concepts that emerged were health care professionals, observational studies, hand hygiene opportunities and adherence to hand hygiene routines.A modified template from SBU was chosen for the quality review of the scientific studies. The database searches were performed through PubMed and CINAHL. Content analysis was used to analyze the result of the scientific studies. Result: In the compilation of this literature review it emerged that physicians had highest adherence to hand hygiene routines (65%). It also emerged that nurses had an adherence of 58%. The nurses were the group that had the most hand hygiene opportunities (9298). The physicians had 3680 hand hygiene opportunities and the other personnel had 3931 hand hygiene opportunities with an adherence of 54%. Discussion: The result showed a relatively low adherence to hand hygiene routines from the health care professionals. Patients could end up in a risk zone of health care related infections that could have been avoided if the staff followed the directions formed for hand hygiene routines.Conclusion: A conclusion that could be drawn after the compilation of the results was that there were obvious deficiencies in the adherence to hand hygiene routines in health care professionals.

Sammanfattning Bakgrund: Händerna är ett av de mest användbara verktygen i det dagliga omvårdnadsarbetet för vårdpersonal men också den största källan till smittspridning. En god handhygien (HH) är en av de främsta åtgärderna för ett infektionsförebyggande arbete. Vårdrelaterade infektioner (VRI) kostar samhället cirka 1,5-2,2 miljarder kronor varje år samtidigt som det orsakar onödigt lidande hos patienten. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Metod: Via databasen Medline och sökmotorn Pubmed samt Cinahl kunde denna litteraturstudie med deskriptiv design hitta totalt tio vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats och en mixad metod där endast den kvalitativa delen inkluderats i resultatet. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. I resultatet beskrev vårdpersonalen deras egen upplevelse av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Det framkom att vårdpersonalen belyser utbildning, resurstillgångar, miljö, material, utrustning och det individuella beteendet som viktiga beståndsdelar för efterlevnaden. Slutsats: Enligt vårdpersonalen kan den egna individen och organisationen både hindra och främja följsamheten av HH. Organisationen behöver ge vårdpersonalen en god arbetsmiljö med resurstillgångar samtidigt som sjuksköterskan har ett ansvar över sitt eget beteende. / Abstract  Background: The hands are one of the main tool in the daily nursing work for health personnel, but also the largest source of the spread of infections. Good hand hygiene (HH) is one of the main measures in the work of preventing infections. Healthcare-associated infections (HAI) cost the Swedish society approximately 1.5-2.2 billion (SEK) each year, while causing unnecessary suffering to the patient. Aim: To describe what health care personnel experience as barriers and what promotes the compliance with hand hygiene. Method: Through the database Medline and the search engines Pubmed and Cinahl, this literature study with descriptive design was able to find a total of ten scientific articles, nine with a qualitative approach and one mixed method where only the qualitative part was included in the result. Results: Two main themes were identified with associated sub-themes. In the results section, the health personnel describe their own experience of the barriers and of what promotes compliance with HH. It emerged that the health care staff highlights education, resource assets, environment, materials and equipment as well as the individual behavior as important components for compliance. Conclusion: According to the health personnel, the compliance with HH can be obstructed as well as promoted by the individual and the organization. The organization needs to provide a good working environment with the required resources and the nurse needs to take responsibility for the nurse's own behaviour.

SUMMARY Background: The practice of hand hygiene by nurses is important in preventing and decreasing hospital-associated infections. There are guidelines from WHO available about correct hand hygiene and it is not clear if nurses in low-income countries follow these guidelines. Aim: The aim of this review was to describe the challenges related to hand hygiene these nurses experience. Method: A qualitative literature review was conducted using twelve articles that were analysed using Friberg’s five-step analysis. The search was done in databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Results: The results were categorised into three categories; Challenges in education, Challenges in the working environment and Challenges in compliance. Most nurses in low-income countries were well-informed about hand hygiene, but many had undermined the practice due to lack of regular training, lack of necessary resources, feedback and role models. Conclusion: The study revealed that these nurses had knowledge about hand hygiene, although some of them showed confusion in hand hygiene products and routine. The review identified hindrances to effective hand hygiene practices in low-income countries. Regular courses about effective hand hygiene for nurses are recommended. Further research on qualitative data on hand hygiene while focusing on nurses’ experience in low-income countries is needed. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskan handhygien är viktigt för förbyggande och minskning av vårdrelaterade infektioner. Det finns riktlinjer från WHO om korrekt handhygien men det är inte tydligt om sjuksköterskor i låginkomstländer följer dessa riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva de utmaningar som sjuksköterskor i låginkomstländer upplever relaterat till handhygien. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där tolv artiklar analyserades med Fribergs femstegsanalys. Sökningen av artiklar utfördes i databaserna; CINAHL, MEDLINE och PubMed.  Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier; Utmaningar i utbildning, Utmaningar i arbetsmiljö och Utmaningar i följsamhet. De flesta sjuksköterskor i låginkomstländer var välinformerade om handhygien, men många undervärderade god handhygien på grund av oregelbunden utbildning, brist på nödvändiga resurser, feedback och förebilder. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna ofta hade kunskap om handhygien, men att en del sjuksköterskor var konfunderade angående produkter för handhygien och rutiner. Regelbundna kurser om effektiv handhygien för sjuksköterskor rekommenderas och vidare forskning av kvalitativ data om handhygien med fokus på sjuksköterskors erfarenheter i låginkomstländer efterfrågas.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem som tar upp resurser och vårdplatser. Ett av huvudproblemen är brister i handhygienen. Handhygienen ska utföras korrekt för att bedriva en god och säker vård. Det sistnämnda är en kärnkompetens hos den utbildade sjuksköterskor. Händerna utgör en smittväg mellan vårdpersonal och patienter. För att förhindra detta används skyddsutrustning men även handtvätt och handdesinfektion. Trots kunskap om handhygienens betydelse ses bristande tillämpning bland vårdpersonal.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som kan associeras med följsamheten till handhygien hos vårdpersonal inom somatisk slutenvård.Metod: I detta arbete har en litteraturstudie gjorts. Metoden som valts för att svara på syftet  är en kvantitativ metod. Observationsstudier (7) samt kombinerad observation och enkätstudier (3). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl för att få fram relevanta artiklar.Resultat: Tio artiklar har sammanställts för att besvara syftet. Resultatet visade att handtvätt görs för sällan och ersätts med desinfektionsmedel. Arbetsbelastning och utbrändhet leder till sämre följsamhet till handhygien. Att handhygien spelar roll beroende av vilket typ av moment som ska genomföras. Följsamheten till handhygien var sämre innan kontakt med patientkontakt än efter. Slutsats: Dålig handhygien har setts på grund av olika faktorer, detta minskar patientsäkerheten genom risken för eventuell vårdrelaterade infektioner (VRI). Genom god handhygien minskar risken för smittbara ämnen vilket främjar både samhället och patienten. / Background: Healthcare related infections are a big problem in our society. This takes up unnecessary resources and hospital beds. One of the main problems is deficiencies in hand hygiene. Hand hygiene has to be performed correctly to provide good and safe care. Safe care is one of the nurses core competencies. Our hands transmit bacteria and viruses infections between the patient and healthcare professionals. To prevent this use protective equipment but also hand washing and hand disinfection. Aim: the purpose is to identify factors that can be associated with compliance with hand hygiene among care staff in somatic inpatient care.Method: In this work a literature study has been used. Observation studies (7) but also combined observation and questionnaire studies (3) was applied. Cinahl and PubMed were used as databases.Result: A total of ten articles were included in the result. The result showed that handwashing is not done as often as it should, and getting replaced with hand disinfection, workload and burnout leads to less compliance with hand hygiene. Hand hygiene plays a role depending on the type of procedures that are going to be performed. Adherens to hand hygiene were worse before patient contact than after. Conclusion: Poor hand hygiene has been due to various factors. This reduces patient safety through the risk of possible healthcare related infections (HRI). Good hand hygiene reduces the risk of infectious substances, which promotes both society and the patient.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. / Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistent nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem inom hälso- och sjukvård. Patienter smittas ofta av vårdrelaterade infektioner genom vårdpersonalens händer. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera vilka interventioner som är effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vårdpersonal. Som tillägg undersöktes incidensen av vårdrelaterade infektioner som mått på följsamhet.Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestående av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats.Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention. Studien som kom upp i bäst följsamhet till riktlinjer för handhygien hade använt sig av en intervention som i huvudsak bestod av stöd och uppmuntran. I denna studie var följsamheten 87% direkt efter interventionen och 91% vid en långtidsuppföljning ett år senare.Konklusion: Det går inte att säga säkert vilken typ av intervention som är bäst för att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien och minska incidensen av vårdrelaterade infektioner. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem in health care. Patients often become infected by healthcare-associated infections by the hands of healthcare workers. High adherence to guidelines for hand hygiene has been shown to reduce the risk of healthcare associated infections. Aim: The aim of this study was to evaluate which interventions that are effective in increasing adherence to guidelines for hand hygiene of healthcare workers. As a supplement the incidence of healthcare-associated infections were examined as a measure of adherence.Method: Literature review prepared by the principles for literature reviews of SBU consisting of ten scientific studies with a quantitative approach. Results: Three types of interventions were identified; education, support and encouragement and education combined with support and encouragement. Nine out of ten studies showed varying degree of increased adherence to guidelines for hand hygiene after an intervention. The study that came up in the best adherence to guidelines for hand hygiene had used an intervention that consisted mainly of support and encouragement. In this study, adherence was 87% immediately after the intervention and 91% at a long-term follow-up one year later. Conclusion: It is not possible to determine what kind of intervention that is the best to increase adherence to guidelines for hand hygiene and reduce the incidence of healthcare-associated infections.

Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, känslor av äckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det är i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmärksammat och då framförallt hos patienter beroende av hjälp och ur smittspridningsperspektiv snarare än patientens välbefinnande. / The purpose of this study was to describe the thoughts about patients hand hygiene among nurses and assisting nurses. Interviews were performed and the result were analyzed by content analysis.