<p>En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: <em>läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och <em>basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. </em></em></p> / <p>Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. <strong>Metod</strong>: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. <strong>Resultat</strong>: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. <strong>Diskussion</strong>: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där<em> det goda exemplet</em> lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras.</p> / <p><strong>Background</strong>: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. <strong>Aim</strong>: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. <strong>Method</strong>: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. <strong>Result</strong>: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. <strong>Discussion</strong>: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where <em>the good example</em> needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.</p>

Detta projekt har varit ett första försök för studenten att använda sig av tjänstedesign i ett verkligt projekt. Problemet har varit att i sjukvården idag finns stora problem med att bakterier och virus som vinterkräksjukan slår ut hela avdelningar som tvingas stänga till stora kostnader. Vinterkräksjukan är högst smittsamt och det räcker med att någon glömmer tvätta händerna ordentligt för att det ska sprida sig på en avdelning. I detta arbete har tjänstedesign metodik använts för ta reda på varför det förekommer smitta på ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vad som kan göras för att förbättra handhygienen och minska risken för smittspridning på ortopedkliniken. Observationer genomfördes på kliniken ur patienters, sjuksköterskors samt läkares perspektiv. Tjänstedesignmetoder som customer journeys och desktop walkthrough användes för att visualisera patienters resor genom kliniken och skapa lösningar ihop med läkare och sjuksköterskor för att skapa möjligheter till bättre handhygien. Resultatet blev ett koncept som ökar synligheten av de handspritstationer som finns samt ett förslag på hur dessa stationer ska placeras ut på kliniken för att ge bästa lättillgänglighet för sjukhuspersonal, patienter och besökare. Namnet ”Att göra en Albin” myntades efter att en fältstudie genomförts på ortopedkliniken utav en av projektets kontaktpersoner på landstinget i Värmland. Litteraturstudier gjordes också på hur tjänstedesign använts i vårdutveckling, både nationellt och internationellt, och hur tjänstedesign kan bidra till en bättre vård. Uppdragsgivare har varit Tomas Edman på Innovationsslussen Vivan. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet. Projektet var handlett av Monica Jakobsson och Fredrik Thuvander har varit examinator. / This project has been a first attempt by the student to use service design in a real project. The problem was that in the health care today exists big problems due to bacteria and viruses such as winter vomiting disease strikes entire wards and forces the hospitals to close them which in turn causes huge financial loses. Winter vomiting disease is highly contagious and all it takes is someone to forget to wash his or her hands properly for the virus to spread to the entire ward. In this project service design methodology has been used to find out why contagious infections exist on the orthopedic clinic at Central hospital in Karlstad and also what can be done to improve hand hygiene and reduce the risk for further spread of contagious infections at the orthopedic clinic. Observations were made at the clinic from the view of patients, nurses and doctors. Service design methods such as customer journeys and desktop walkthroughs were used to visualize patients’ journeys and create solutions together with doctors and nurses to create the possibilities for better hand hygiene. The result was a concept that increases the visibility of the hand rub stations and a proposition on how these stations shall be positioned at the clinic. The name “To do an Albin” was coined due to the field studies that were done at an orthopedic clinic by one of the projects contacts at Värmland County Council. Research was also made into how service design has been part of health care development both nationally and internationally, and how service design can contribute to better health care. Employer has been Tomas Edman at Innovationsslussen Vivan. The work was made in the course Degree Project for Degree of Bachelor of Science In Innovation and Design Engineering (MSGC12) at the University of Karlstad. Monica Jacobsson has supervised the project and Fredrik Thuvander has been examiner. / Albin Andersson

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: Allmän litteraturstudie som genom en innehållsanalys sammanställer evidens utifrån tio vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultat: Faktorer som ofta angavs somhinder mot följsamheten var tidsbrist, avsaknad av nödvändig utrustning, bristande kunskap och torra händer. Återkommande faktorer som ökade följsamheten var rädsla för att själv smittas, att vårdsituationen uppfattades som oren, positiva förebilder i arbetsgruppen ochkunskap om hygienens betydelse. Slutsats: För att öka följsamheten till de basalahygienrutinerna behövs en förändring i vårdpersonalens attityd. Följsamhet till basalahygienrutiner behöver göras till norm och vårdpersonalen behöver känna att de ges möjlighettill kontroll över sitt beteende kring hygienrutiner. Klinisk betydelse: För att förbättra hurvårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna krävs kunskap om de faktorer som påverkarföljsamheten. / Background: Every tenth patient in Swedish hospitals contracts healthcare associatedinfections making it the most common hospital-acquired condition. Infections lead toincreased mortality, additional days in hospital and increased costs. Despite evidence thatbasic hygiene guidelines results in decreased healthcare associated infections complianceremains variable. Multi-drug resistant bacteria are an increasing threat within the healthcaresystem making rational antibiotic use and compliance with basic hygiene guidelines the mostimportant preventive measures. Aim: The aim of this study was to examine factors that influence healthcare workers compliance with basic hygiene guidelines. Method: Through content analyze this literature review compiles evidence from ten scientific articles that relatesto the aim. Result: Among the factors that were perceived as barriers to hygiene compliancewas time, availability of hygiene products, lack of knowledge and skin condition. Factors thatincreased compliance was fear of becoming infected, perception of procedures as unclean,positive role models in the team and knowledge about infection prevention practices. Conclusion: To increase compliance to basic hygiene guidelines a change is needed in the healthcare workers attitude towards the importance of hygiene. Compliance needs to becomean unquestionable norm and the health care staff needs to be given opportunity to control theirbehavior. Clinical significance: To increase healthcare workers compliance to hygieneguidelines, knowledge about the factors that may influence their behavior is required.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg. Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor. Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien. Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion. Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras. / Background: Several previous studies show that compliance with hand disinfection is low among medical staff. Aim: This study, therefore, aims to investigate what factors make it difficult for registered nurses and certified nursing assistants to comply with use of hand disinfection.    Methods: A survey was carried out at three randomly selected wards at a hospital in Sweden in March 2014. A questionnaire was developed and answered by registered nurses and certified nursing assistants. Results: The study received 70 replies out of the 110 questionnaires distributed – a response rate of 64%. The results show that it was more common to disinfect after than before contact with a patient. The main reasons for not disinfecting their hands were lack of time and availability of hand disinfection agents. The results also show that it was more prevalent among the registered nurses than the certified nursing assistants to skip the disinfection if the hand disinfection agent was not available. Furthermore the results showed that the senior staff, which had more than 14.3 years of practise, were better at disinfecting their hands than their less experienced colleagues. Conclusions: Medical staff report that it is more common to disinfect their hands after than before patient contact. The lack of time and availability of hand disinfection are obvious factors that influence compliance. This study highlights the need for awareness and may encourage future studies aiming at identifying other possible factors, since there is variation between wards. Interventions with the purpose to increase compliance with hand disinfection need to be adapted to these specific circumstances.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre. / Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter. / Background: The emergence of healthcare-associated infections (VRI) is a global problem. The most common route of transmission is via the staff's hands. Good hand hygiene is essential for reducing VRI. With better adherence to hand hygiene, the emergence of VRI is reduced, therefore, research on adherence to hand hygiene and factors affecting, big importance. Aim: The aim was to compile and describe current research on nurses ' adherence to hand hygiene and what factors promote or hinder the adherence to hand hygiene. Method: A literature review based on articles published in the last five years, from countries that follow the World Health Organisation (WHO) hand hygiene guidelines. Sixteen articles were selected for quality review of analysis and description. The items were processed with content analysis. Results: nurses ' adherence to handhygiene was low. Promoting factors was handhygiene after patient contact, materials access, role models, training, verbal and visual reminders, positive individual attitudes, gender, profession, specialty, patient protection, work culture and society's attitudes to handhygiene. Limiting factors: high workload, lack of education, lack of knowledge, individual attitudes, skin effects, materials access, work culture and society's attitudes to handhygiene, sex, profession, specialty. Conclusion: According to the results is folowing recommended : the interaction with colleagues and patients, support of team work leaders, role models, materials access, education, reminders, intervention with access to information, support, resources and opportunities for regular knowledge track, justify to handhygiene prior to patient contact, involve patients.

Bakgrund: Idag insjuknar många personer i infektionssjukdomar vilket ställer stora krav på sjukvården. Forskning visar att en god handhygien förebygger och minskar risken för att drabbas av en infektionssjukdom. Egenvård och patientdelaktighet är en viktig faktor för att patienter ska kunna bibehålla en god handhygien och på så sätt förhindra att insjukna i infektionssjukdomar. Syfte: Att beskriva faktorer som avgör om sjuksköterskan gör patienten delaktig vid hygienrutiner i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 8 stycken semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Det identifierades 3 kategorier och 8 underkategorier i resultatet. Huvudfynden i resultatet beskriver att sjuksköterskan sällan informerar om handhygien och att detta påverkar patientdelaktigheten. Patientens integritet, kognitiva funktion och hemmiljö beskrevs som hämmande faktorer vid information om handhygien. Samtidigt var situationer som medförde ökad risk för infektioner och smittspridning tillfällen då patienten erhöll mer information om handhygien vilket gav en ökad patientdelaktighet. Vidare påvisade resultatet att relationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra yrkeskategorier inom vården påverkade patientdelaktigheten vid hygienrelaterad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan i hemsjukvården informerar sällan patienten om handhygien. Ytterligare forskning skulle kunna påvisa patientens behov och de positiva effekterna av delaktighet vid hygienförfarande. / Background: Infection related diseases have a great effect on today’s healthcare. Research shows that a proper hand hygiene can prevent infection related diseases. Patient participation and self-care plays a great part of whether a patient is able to maintain a proper hand hygiene. Purpose: To describe factors that determine if the nurse involves the patient when performing hygiene related care in home nursing. Method: A qualitative analyze of content gathered from 8 semi-structured interviews. Results: Three categories and eight subcategories were found in the content. The categories described that the nurse doesn’t inform patients about hand hygiene, conditions that enables information as well as how the patient-caregiver relationship affected the patient participation and the information that was given. When the nurse cared for wounds or when there were an elevated risk for infection the patient got more information and got a bigger part in his care. Patient’s integrity and cognitive ability affected the patient participation. The respondents described the relationship as the foundation for good care. Conclusion: Nurses seldom inform patients about hand hygiene and further research could prove the value of patient participation in hygiene related care.

This study is about preschool teachers and children perceptions about hand hygiene in preschool. It also focusses on preschool teachers’ way of working when it comes to hand hygiene against children. The purpose with this study was to illuminate preschool teachers’ attitudes and working methods with hand hygiene in the preschool and how children reason about hand hygiene. Seven preschool teachers and twelve children from two different preschool participated in the study. The children were interviewed in pairs and the preschool teachers were interviewed individually. It can be read in the results that the preschool teachers think that the children know why they wash their hands and the children agree about that. All seven preschool teachers also indicate that they talk with children about hand hygiene and why it is important. The children do not think that the preschool teachers talk to them about hand hygiene. However, the children do show knowledge about why they should wash their hands and also explains what would happen if they did not do it. Maybe the preschool teachers and the children have different point of view of what ”talking” is in this context when their answers doesn’t match. The preschool teachers and children have a similar perception when it comes to what hand hygiene routines they have and what they use when they wash their hands. / Denna studie handlar om pedagoger och barns uppfattningar om handhygien i förskolan. Det fokuserar även på pedagogers arbetssätt angående handhygien i förskolan gentemot barnen. Detta område valdes på grund av egna erfarenheter då upplevelsen har varit att pedagoger i verksamheten ofta säger till barnen att de ska gå och tvätta sina händer utan att förklara innebörden med det. Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers syn och arbetssätt med handhygien i verksamheten och hur barn resonera om handhygien. Sju pedagoger och 12 barn ifrån två olika förskolor deltog. Barnen intervjuades i grupp om två och två, medans pedagogerna intervjuades var för sig. I resultatet går det att utläsa att pedagogerna tror att barn vet om varför de tvättar sina händer och de bekräftar barnen att de gör. Samtliga sju pedagoger anser även att de pratar med barnen om handhygien och dess betydelse vilket barnen inte tycker att det gör. Barnen visar däremot på en kunskap om varför de ska tvätta sina händer och förklarar vad som händer om de inte gör det. Det kanske är så att pedagoger och barn har olika syn på vad ”prata” är i detta sammanhang eftersom deras svar inte stämmer överens. Pedagoger och barn har liknande syn på vilka rutiner och vilka resurser som används när handtvättning sker.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.