Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

The aim of this study is to investigate similarities and dissimilarities in the preschools work to prevent infections through hygiene in a municipality. The study was done through a survey of handhygiene among preschool-pedagogues and by analysing written instructions in the preschools and how these are being followed. The results from the survey show that both similarities and dissimilarities exist, both between and within preschools in the municipality. Most pedagogues wash their hands after changing diapers and before eating meals, but not before eating fruits. There is a considerable variation both within and between preschools in their use of handdesinfection and handglowes. Handhygiene instructions for pedagogues and children are missing in many preschools. The response from preschool headmasters to written hygiene instructions was low. Current written instructions in handhygiene could be more detailed. The education in handhygiene among pedagogues has shortages. / Syftet med studien är att undersöka likheter och olikheter i hur handhygien används i det smittförebyggande arbetet på förskolor inom en kommun. Studien görs genom en enkätundersökning om handhygien bland pedagoger samt genom att undersöka vad som står i de skriftliga hygienanvisningarna på förskolorna och hur dessa efterföljs. Resultatet från enkätundersökningen visar att både likheter och olikheter finns såväl mellan som inom förskolorna i kommunen. De flesta pedagoger tvättar händerna efter blöjbyten och före mat, detta gäller dock inte handtvätt då frukt ska ätas. Det föreligger stora skillnader både inom och mellan förskolorna då handdesinfektion och användning av handskar är aktuella. En tredjedel av pedagogerna anser att skriftliga anvisningar om handhygien saknas. 38 % av förskoleavdelningarna anser att det saknas skriftliga rutiner för barnens handhygien. Svarsfrekvensen från förskolecheferna på skriftliga hygienanvisningar var låg. Aktuella anvisningarna om handhygien kunde vara mer utförliga. Utbildning inom handhygien bland pedagogerna har brister.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.

Bakgrund:Årligen drabbas miljontals människor runt om i världen av vårdrelaterade infektioner, VRI, som en konsekvens av bristande handhygien hos sjuksköterskor. Det här leder till lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Kunskapen kring bristande handhygien och dess konsekvenser har existerat sedan 1800-talet, trots det brister handhygien inom slutenvården än idag. Som sjuksköterska finns ett ansvar att utföra säker vård och minimera risken för vårdskador där VRI ingår som ett problemområde i säker vård.  Syfte:Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet kring handhygien i slutenvården. Metod:En litteraturöversikt har genomförts för att samla in vad som är känt inom området. För att svara på syftet användes 13 kvantitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat:Resultatet visar att följsamheten hos sjuksköterskor brister runt om i världen och att följsamheten kring handhygien påverkas av både personliga faktorer och organisationsfaktorer. Slutsats:Många forskare har studerat liknande fenomen under ett flertal år och visar på att faktorer som påverkar följsamheten inte har förändrats. Följsamheten efter exempelvis interventioner har inte varit hållbar fastän kunskapen om konsekvenser av bristande handhygien ökat.

Bakgrund. Sjuksköterskans förmåga att utföra handhygien har visat sig ha god effekt vad det gällde att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syfte. Belysa Sjuksköterskans följsamhet till handhygien och undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien inom slutenvården. Metod. Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på kvantitativa (n=10) och kvalitativa (n=1) artiklar som analyserades med induktiv analys. Resultat. Observerad följsamhet var lägre än den självskattade följsamheten och följsamhet innan patientkontakt var lägre än efter patientkontakt. Attityder, samarbete, arbetsbelastning, utbildning och tillgänglighet var faktorer som påverkade sjuksköterskan i utförandet av handhygien. Diskussion. Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att vården ska vara säker och hygienisk vilket ej uppfyllts vid bristande handhygien. Sjuksköterskan ville utföra bättre handhygien än vad som utfördes men flertalet faktorer spelade in. Följsamheten innan och efter patientkontakt kunde kopplas till attityden att skydda sig själv respektive patienten. Samarbete med patienten sågs vara fördelaktigt för utförandet av handhygien. Slutsats. Förutom sjuksköterskans egna ansvar att utföra handhygien framkom att organisationen besatt ett betydande ansvar relaterat till arbetsbelastning, utbildning och patientsäkerhet. Det ansågs därför vara av stor vikt att anställa fler sjuksköterskor för att minska arbetsbelastningen och utbilda sjuksköterskor gällande handhygien. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Handhygien är det mest effektiva sätter för förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Trots sjuksköterskans kunskap om varför vårdrelaterade infektioner förekommer förblir följsamheten till handhygien svag. Genom att identifiera varför följsamheten är svag behövs faktorer identifieras. Tidigare faktorer har identifierats och anses vara otillräckliga för att kunna bevisa påverkningen av sjuksköterskans följsamhet till handhygien.  Syfte: Att beskriva faktorer som trots kunskap hos sjuksköterskan bidrar till att följsamheten till basala hygienrutiner brister gällande handhygien inom slutenvården. Metod: En integrerad litteraturöversikt valdes enligt Whittemore och Knafl (2005).  Då nio vetenskapliga artiklar ingick som bestod av sju kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultat: Både tidigare faktorer och fler faktorer identifierades som hade påverkan till följsamhet av handhygien. I resultatet framkom det att en bra förebild och ledare var den mest omtalade faktorn som påverkade sjuksköterskan mest att utföra handhygien. Resultatet visade ett tydligt samband mellan faktorerna och deras påverkan av varandra. Slutsats: De identifierade faktorer som framkommer i resultatet kan bidra med kunskap och stöd till sjuksköterskan för att arbeta på ett patientsäkert sätt och förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner.

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

Introduktion: Den basala hygienen är viktig för att reducera spridning av bakterier och virus. En del av den basala hygienen är handhygienen, vilket kan tyckas vara en enkel åtgärd men mycket effektiv för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har nästan var tionde patient som vårdas på svenska sjukhus en infektion relaterad till vård och behandling och flera av dem hade kunnat förebyggas genom strikt basal hygien. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Till resultatet kvarstod 11 artiklar. En tematisk analys av artiklarnas data genomfördes utifrån Polit och Beck (2017). Efter analys framkom teman som sedan utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarna utformades fyra teman för olika orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Temana var följande; arbetsklimat, attityder, kunskap samt tillgänglighet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat belyser orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor som medför ökad risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Resultatet kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete som avser bidra till en säker vård av hög kvalitet.

Sammanfattning  Bakgrund. Bland dagens elever och unga vuxna har det framkommit bristande kunskaper kring hygien. Kunskapsbrister kring hygien kan leda till sjukdom, allergi och en större spridning av virus, vilka i sin tur kan medföra samhällskostnader i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. Skolan har en viktig roll att utbilda unga om god hygien. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hur sex stycken behöriga lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning kring hygien.  Metod. För att samla in data använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, fyra via telefonsamtal och två via personliga möten. Intervjuerna analyserades individuellt följt av gemensam diskussion. Koderna sorterades och sammanställdes under varsin forskningsfråga som omformulerades till forskningsområden och som sedan blev till rubriker i resultatet. Resultat. I resultatet framkom det att lärarna upplevde tidsbrist för det komplexa innehållet som ämnet innefattade. Det centrala innehållet angående hygien upplevdes vagt men området uppfattades ändå viktigt och undervisades återkommande under hela läsåret. Lärarna upplevde större skillnader i attityd och förkunskaper kring hygien mellan elev och elev än beroende på årskurs. Efter genomgång och repetition tog eleverna till sig kunskaper kring hygienrutiner.  Slutsats. Denna studie förstärker bilden av komplexiteten att undervisa om hygien inom ramarna för de få undervisningstimmar som hem- och konsumentkunskap har förfogat. Lärarna i denna studie upplevde även det centrala innehållet i kursplanen aningen vagt och en önskan om utökat syfte efterfrågades. Av arbetet kan man dra slutsatsen att undervisning kring hygien är av högsta vikt och att man genom repetition lär eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för god hygien. På så vis kan man minska smittspridning som både kan drabba på individnivå och påverka samhällsekonomin i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. / Abstract Background. It has emerged that pupils and young adults have lack of knowledge about hygiene. Knowledge deficiencies in hygiene can lead to illness, allergies and a greater spread of viruses, which in turn can lead to societal costs in the form of sick leave and hospital costs. The school has an important role in educating young people about good hygiene. Aim. The aim of the study was to examine how six home- and consumer studies teachers experienced teaching about hygiene. Method. We used interviews to collect data, four of them via telephone and two through personal meetings. The interviews were processed with the help of content analysis and led to categories that we discussed and compiled a result on. Results. The result showed that the teachers experienced a lack of time for the complex content that the subject included. The central content regarding hygiene was vaguely perceived, but was still perceived as important and taught regularly throughout the year. The teachers experienced varying prior knowledge among the students but after reviewing and rehearsing, the students aquired knowledge about hygiene routines. Conclusion. This study shows that teachers in home- and consumer studies experienced the complex syllabus quite vague, as previous research confirms. One can also conclude that teaching about hygiene is of the utmost importance and that through repetition the students learn the basic knowledge needed for good hygiene. In this way, the spread of infection that, in addition to affecting the individual level, also can affect the social economy in the form of sick leave and hospital costs, can be reduced.