Titel: Hantering av arbetsrelaterad stress; En väg för att främja hälsa Bakgrund: Den arbetsrelaterade stressen är förekommande inom hälso-sjukvården och har en inverkan på vårdpersonalen. Ur ett patientsäkert perspektiv har sjukvården ett ansvar för patienterna och den arbetsrelaterade stressen utgör ett problem i att säkerställa den. I relation till stress förekommer strategier i att hantera stressen. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar arbetsrelaterad stress på arbetet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Data har samlats in, tolkats, analyserats och sammanställts. Resultat: Vårdpersonal har visat flera metoder i att hantera arbetsrelaterad stress. Resultatet är uppdelat inom externa resurser; strategier i att anpassa och ta vara på externa resurser för att hantera den arbetsrelaterade stressen och interna strategier; metoder och strategier hur individen själv förhåller och anpassar sig själv för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Konklusion: Hantering av arbetsrelaterad stress är en komplex och en ständig dynamisk process som sällan innefattar endast en strategi. Stöd och främjande förutsättningar behövs identifieras samt stärkas för både vårdpersonalens hälsa men också för att säkerställa en patientsäker och god vård.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Unga vuxna och personer i arbetsdriftig ålder drabbas främst av MS och i Sverige är det sedan 1998 omkring 16 400 personer som fått diagnosen. Sjukdomen utgör en stor påfrestning på psykiskt, fysiskt och psykosociala aspekter, i och med att förmågan att röra sig bryts ner och till slut invalidiserar personen. Det är därför av stor vikt att ge dessa personer fungerande strategier så att de kan hantera sin nya livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med MS anpassar sig och hanterar sin livssituation. Metod: En litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet har visat att personer som lever med MS har behovet av olika strategier och verktyg för att kunna hantera sin livssituation och dess anpassning. Beskedet av att få diagnosen MS innebär en känslomässig berg-och-dalbana för individerna. Nedsatt rörelseförmåga, försämrad självkänsla samt negativ inverkan på arbete och relationer är något som förekom hos dessa personer. Slutsats: Att diagnostiseras med MS har visat ge inverkan på personens livssituation avseende psykiskt, fysiskt och utifrån psykosociala aspekter och hur de anpassar sig och hanterar situationen. Det finns ett ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan vid hantering och bemötande hos personer med MS. Detta behövs för att kunna främja personens välmående och för att förbättra dennes livssituation.

<p>Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. <strong>Metoden </strong>som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. <strong>Resultatet </strong>visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I <strong>diskussionen </strong>framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. <strong>Konklusionen</strong> var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.</p>

<p>Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.</p>

Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård. Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys. Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet. När ämnet väl togs upp var de vanligaste strategierna för att initiera problemet att koppla an problemet med övervikt till en medicinsk diagnos, samt använda sig av kommunikativa redskap i form av mätvärden och journalanteckningar. Det tycks också finnas en viss struktur för hur känsliga samtal genomförs. Diskussion: Frågan är vem som bär ansvaret för att möjliggöra att känsliga samtal lyfts upp i den utsträckningen det borde. Detta är viktigt för att kunna bryta den negativa trend som ses idag, där övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Implikationer för vården: Studien är tänkt att användas som ett hjälpmedel i vården för att medvetandegöra sjuksköterskor om vikten av att lyfta fram problemet med övervikt, samt att redovisa de arbetssätt och kommunikativa strategier sjuksköterskan kan använda sig av i hanteringen av känsliga samtal.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

This study concerns how organizations manage various problematic areaswhen implementeing Business Intelligence and experiences from BusinessIntelligence project failures on management level. In order to highlightthese questions, we have carried out interviews with four organizationswhich have great experience in working with Business Intelligence on adaily basis.The result of the study shows that all organizations deal with difficultiesregarding cost-benefit issues and justification concerning BusinessIntelligence investments. The result also showed that the organizationsfaced difficulties with integration concerning time and cost. Documentingand securing support systems presented different attitudes between theorganizations, primary in the question about sub complements to BusinessIntelligence and in the way that they were documented. In the discourse oflegal issues and privacy the majority of the organizations chose not to storepersonal information relative to legal security demands. Ethical issues werenot seen as a problem due to the organization’s restrictiveness aboutcustomer information. The result finally presents advice on how to avoid aBusiness Intelligence project failure.

Abstract Aim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman’s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search. Result: The result showed that the most common coping strategies, women diagnosed with breast cancer, used was humor/optimism, spirituality, denial, activity, acceptance and support from people close to them, and how they applied in their everyday lives. It became also clear that how the women perceived themselves changed after the mastectomy. The self-image changed immensely seen from a sexual and emotional perspective. Conclusion: Every individuals experience is unique and everyone cope their situation differently. Therefore, it is crucial that women who have been diagnosed with breast cancer and undergone a mastectomy is met with individual treatment. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använder sig av efter en bröstcancerdiagnos. Vidare var syftet att beskriva hur kvinnans självbild förändras efter en mastektomi. Metod: Den allmänna litteraturstudien har gjorts med en deskriptiv design. Studiens resultat inkluderade 16 stycken artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste copingstrategierna kvinnor med bröstcancer använde sig av var humor/optimism, andlighet, förnekelse, aktivitet, acceptans och stöd från omgivningen, samt hur dessa tillämpades i dagliga livet. Det visades även att självbilden förändrades efter en mastektomi. Självbilden förändrades i stor grad ur ett sexuellt och emotionellt perspektiv. Slutsats: Varje individs upplevelse är unik och alla hanterar situationer olika utefter sin egen erfarenhet och förmåga. Därför är det viktigt att kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi också får ett individuellt och unikt bemötande.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik används för att påvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, både innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer ställs inför en känslosam och omvälvande tid med svåra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden från att ha fått diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på tio olika vetenskapliga artiklar, varav nio är kvalitativa och en är kvantitativ. Artiklarna söktes i databaser och kvalitetsgranskades efter en sammanställd bedömningsmodell. Därefter analyserades de olika artiklarna utifrån en innehållsanalys och ett resultat sammanställdes.  Resultat: I studien framkom att kvinnorna upplevde mycket känslor efter att ha fått bröstcancerbeskedet och diagnosen hanterades på olika sätt. Stora förändringar skedde i tiden efter diagnosen både gällande individen och i vardagslivet. Stöd och brist på stöd, sjukvårdens roll och informationen var andra aspekter som påverkade kvinnornas upplevelser av sjukdomen.Slutsats: Av litteraturstudien dras slutsatsen att det är viktigt med individuellt anpassad sjukvård för att skapa välbefinnande och motverka vårdlidande. / Background: Each year about 7000 women get breast cancer. This makes it the most common type of cancer among women. Triple diagnosis is used in order to detect the disease. Different types of treatments are surgery, radiation treatment and chemotherapy. The radiology nurse meet patients at all types of examinations, both before and after diagnosis. Women affected by breast cancer are put in front of an emotional period with hard decisions and a great deal of information to process.Aim: The aim of this paper is to highlight women’s experiences from the day they receive their diagnosis to that they receive their first treatment. Method: A qualitative method was used to conduct a literature review. The review is based on ten different scientific articles. Nine of these are qualitative and one is quantitative. The articles were found in data bases and their academic quality was controlled by a quality controlling model. Thereafter, the articles were analysed using a content analysis. From these findings a result were put together.Result: This paper found that the women in our study experienced a great deal of emotions after receiving their diagnosis. Their ways of handling the diagnosis were different. Great changes occurred for the individual, both on the personal level and in their every day life. Other aspects affecting ones experiences were support and the lack of support, the role of the health care system and information provided.Conclusion: The conclusion drawn from this study is the importance of an individually adapted health care system in order to create well-being and prevent suffering.