Syftet är att undersöka möjligheter vid arbete med laserskärare i trä i slöjdämnet och vilka kunskaper som kan utvecklas med en laserskärare. Undersökningen görs med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan en laserskärare användas i slöjdämnet? och Vilka kunskaper utvecklas vid användning av laserskärare jämfört med hantverkstekniker i trä i grundskolans slöjdämne? Studien är en materialnära undersökning som jämför arbetet vid tillverkning av några träföremål som görs med laserskärare och illustrationsprogrammet Illustrator och med hantverkstekniker. Empirin analyseras genom en komparativ analysmetod och utgår från ett sociomateriellt perspektiv och aspekterna: tid, kunskaper som utvecklas och egna erfarenheter under arbetet. Resultatet visar att en laserskäraren tillsammans med Illustrator kan bidra till både möjligheter och risker för slöjden. Den kan användas som en del av digital teknik i slöjdämnet och vara ett hjälpmedel för läraren, men kan även hindra andra typer av slöjdkunskaper. Lars Lindströms modell för estetiska läroprocesser användes i analysen och synliggör att en laserskärare jämfört med hantverkstekniker för att såga, skära och bearbeta material, kan bidra med olika vägar till kunskap. Laserskäraren utvecklar kunskaper inom digital teknik medan hantverksteknikerna utvecklar kunskap inom flera tekniker, verktyg och maskiner.

Slöjdens kursplaner i grundskolan fastställer att det ska användas andra material förutom textil, trä- och metall, men förhållandevis få lärare väljer sten som ett alternativt material. Därför är studiens frågeställning: Vilka stenarter, verktyg och hantverkstekniker är lämpliga att arbeta med i relation till skolslöjden? Vilka uppfattningar finns det om sten som slöjdmaterial i skolslöjden? Denna empiriska studie består av två delar: intervjuer och undersökning av olika stenarter, lämpliga verktyg och hantverkstekniker att använda med respektive sten. Stenarternas egenskaper har jämförts med varandra i en komparativ analys, stenarnas egenskaper har testats empiriskt och presenteras i Stentabellen. I en materialnära undersökning av stenars egenskaper och lämpliga hantverkstekniker har ett aktionsforskande arbetssätt tillämpats. Resultaten visar bland annat att marmor, täljsten och alabaster är stenarter som lämpar sig bäst för skolslöjden, givet deras egenskaper och de hantverkstekniker som därmed följer. De visar även vilka arter som är direkt olämpliga och varför. Respondenternas olika erfarenheter och uppfattningar om stenarbete, verktyg och hantverkstekniker inkluderar deras huvudsakliga sysselsättningar, erfarenhet och bakgrund inom stenarbete, föredragna stenarter, egenskaper hos olika stenarter, arbete med svarvning och olika metoder, stenarbete i skolslöjden, riskfaktorer och säkerhetsaspekter, orsaker till bristande användning av sten, miljöaspekter och hållbarhetsfördelar med sten som material. En biprodukt av studien är ett Startkit för arbete med sten i skolslöjden.

Skolans roll att överföra och utveckla kulturarvet som en del av fostransuppdraget är centralt. Denna uppgift blir särskilt utmanande inom textilslöjden, där traditionella hantverkstekniker enligt tidigare studier ofta varit normerade utifrån framför allt den svenska kulturen. Normeringen ställer frågor om hur undervisningen kan anpassas för att inkludera och respektera mångkulturella elever. Denna studie fokuserar på textilslöjd som en källa till kulturarv och kulturarvets plats i undervisningen. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur kulturarv bevaras, förmedlas och införlivas inom textilslöjdundervisningen på högstadiet. Metodologiskt använder studien semistrukturerade intervjuer med sex textilslöjdslärare från olika delar av Sverige. Resultaten framhäver strategier och utmaningar för att integrera och förmedla kulturarv i en mångkulturell skolmiljö och understryker vikten av att aktivt integrera kulturella perspektiv i undervisningen som sträcker sig utöver den traditionella nordiska kulturarvet undervisningen för att återspegla ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad textilslöjdslärare upplever som påverkansfaktorer för vilka hantverkstekniker de väljer att undervisa eleverna i under mellanstadiet samt vad de bedömer som önskvärda hantverkskunskaper hos eleverna inför högstadiet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och i studiens planering och genomförande samt för att diskutera och analysera studiens kommande resultat så användes ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar på att det finns gemensamma påverkansfaktorer, i första hand; elevernas förkunskaper, för vad textilslöjdslärare upplever, påverkar dem i undervisningsval, men studien visar även att textilslöjdslärare har förhållandevis varierande åsikter om vad som i första hand styr deras undervisningsval av hantverkstekniker. När det kommer till funderingen om vad som ses som önskvärda kunskaper inför högstadiet så finns det några likheter som broderi/stygna samt maskinsömnad, men även en spridning mellan hantverkstekniker och de olika kunskapsnivåerna påvisas där.