Global ETD Search

21	En värld inom vår egen : En filmanalys av den japanska animerade parallellvärlden i Hayao Miyazakis Spirited Away Brinkemar, Ronja January 2021 (has links) I denna undersökning vill jag visa att film har ett egenvärde som berättarform separat från skönlitteraturen, där särskilt japansk animerad film är ett område som tidigare marginaliserats inom filmteorin men bör ges ett större akademiskt utrymme. Med hjälp av de fem filmanalytiska aspekterna berättelse, mise-en-scène, kameraanvändning, klippning, ljud och filmmusik undersöker jag hur regissören Hayao Miyazaki konstruerar den japanska animerade parallellvärlden i filmen Spirited Away samt hur det animerade mediet påverkar filmen. Min analys visar att publikens inlevelse i parallellvärlden skapas genom en otillgänglig narration där kamerans låga vinklar och point-of-view-shots gestaltar världen ur huvudpersonens vinkel. Parallellvärlden kommer till liv genom en detaljerad traditionell japansk scenografi, runda karaktärer och en rik diegetisk ljudbild. Den långsamma klippningen bjuder in publiken att bli medskapare av parallellvärlden och musiken skapar en känslomässig inlevelse samt fungerar som en sammanknytande väv genom filmen. Den animerade formen möjliggör en större frihet i animatörernas skapande av filmens mise-en-scène, samt bidrar till en större tolerans hos publiken för det irrationella intuitiva händelseförloppet och en delvis överdriven ljudbild. filmanalys Studio Ghibli Hayao Miyazaki Spirited Away animerad film anime Japan Joe Hisaishi isekai parallellvärld berättelse mise-en-scène kameraanvändning klippning ljud och filmmusik otillgänglig narration subjektiv narration objektiv narration visuellt berättande General Literature Studies Litteraturvetenskap
22	Komplexitet och Konflikt : En karaktärsanalys av Hayao Miyazakis hjältar i Prinsessan Mononoke och Det levande slottet Jansson, Annika, Trygg-Svartling, Evelina January 2023 (has links) Denna uppsats analyserar fyra hjältar från två av Hayao Miyazakis filmer. De utvalda hjältarna är Ashitaka och San från Prinsessan Mononoke (Miyazaki, 1997) samt Hauru och Sophie från Det levande slottet (Miyazaki, 2004). Målet med uppsatsen att ta reda på om och hur en filmskapare kan skapa komplexa hjältar genom att se på hur de är uppbyggda och fungerar. Vidare ska uppsatsen utforska hur komplexa hjältar reagerar i konfliktsituationer. Uppsatsen utgår från en karaktärsanalys baserad på Jens Eders karaktärs klocka och Carl Gustav Jungs teori om persona och skugga. Vi har kommit fram till att det finns komplexa hjältar i både Prinsessan Mononoke och Det levande slottet. Hjältarna Ashitaka, San, Hauru och Sophie är alla unika karaktärer som är komplexa på sina egna sätt. Det som de komplexa hjältarna har gemensamt är att de alla agerar utefter både sin persona och skugga, deras handlingar är drivna av deras känslor. När det kommer till de uppvisade känslorna hade filmerna två olika sätt att bemöta känslor. I Prinsessan Mononoke blir agerandet utefter känslor bestraffat på olika vis, i Det levande slottet så strävar alla hjältar efter en bra relation med sina emotioner och hjältarnas emotioner är en stor del av deras drivkraft. Prinsessan Mononoke Det levande slottet Ashitaka San Sophie Hatter Hauru Jenkins Pendragon Sophie Hauru Hayao Miyazaki Studio Ghibli karaktärskomplexitet konflikt emotioner hjältegestalt persona skugga karaktärsklocka hjältar Studies on Film Filmvetenskap
23	Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne Totoro Fredriksson, Joel January 2022 (has links) In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p> Hayao Miyazaki Studio Ghibli film analysis discourse theory discourse analysis film pedagogy childhood discourses the natural child the competent child the vulnerable child postmodern childhood the lonely child the psychological child gender discourses adult children child adults the imaginative child Heidi Anne of Green Gables Moomin Pippi Longstocking shintoism filmanalys diskursteori diskursanalys filmpedagogik det naturliga barnet det kompetenta barnet det bräckliga barnet postmodern barndom det psykologiska barnet det ensamma barnet genusdiskurser vuxenbarn barnvuxna det fantasifulla barnet Anne på Grönkulla Mumin Pippi Långstrump General Literature Studies Litteraturvetenskap

Page generated in 0.02 seconds