Global ETD Search

11	Ma et rite initiatique dans le cinéma d'animation de Hayao Miyazaki Bouvelle, Sara 12 1900 (has links) Les films d’animation de Hayao Miyazaki sont parsemés de ma, des moments de silence, de mouvement gratuit qui célèbrent des instants en apparence anodins du quotidien. Ce mémoire discute l’importance de ce concept dans la construction identitaire des personnages au sein du rite initiatique à travers une analyse du ma dans Le Voyage de Chihiro et Le Château Ambulant. Le ma soutient la vision d’un bien-grandir typiquement miyazakien : percevoir le ma devient une capacité essentielle pour sortir de l’aliénation de la vie moderne, envisageant la restauration d’une mémoire collective disparue des centres urbains. Ce mémoire est structuré selon chacune des trois phases du rite de passage telles que définies par Victor Turner et Arnold Van Gennep. Dans la phase de séparation, le ma est lié à un être-dans-le-monde dont la perception permet une reconnexion au monde sensible. Dans la phase liminaire, il est un être-ensemble proche du concept de communitas et permet la création de communautés authentiques dans la troisième phase, la phase de réintégration dans la collectivité. L'omniprésence du ma tout au long du rite de passage supporte les convictions du réalisateur, exprimant son espoir que les jeunes générations puissent s’épanouir dans des sociétés modernes aliénantes. / Hayao Miyazaki's animated films are sprinkled with ma, moments of silence and gratuitous movement that celebrate seemingly insignificant moments of daily life. This thesis explores the significance of ma in the construction of characters' identities within the initiation rite through an analysis of Spirited Away and Howl's Moving Castle. Ma supports Miyazaki's vision of the rite of passage into adulthood: the ability to perceive ma becomes an essential skill to break free from the alienation of modern life, envisioning the restoration of a collective memory lost in urban spaces. The thesis is structured according to the three phases of the initiation rite defined by Victor Turner and Arnold Van Gennep, each associated with a specific definition of ma. In the separation phase, ma is a feeling of being-in-the-world, whose perception allows a reconnection with the sensory world. In the liminal phase, it is a being-together close to the concept of communitas, fostering the creation of authentic communities in the third phase, the phase of reintegration into society. The omnipresence of ma throughout the rite of passage reinforces Miyazaki's convictions, expressing his hope that younger generations can thrive in modern alienating societies. ma rite initiatique rite de passage animation japonaise Hayao Miyazaki rite of passage Japanese animation rite of initiation
12	En värld inom vår egen : En filmanalys av den japanska animerade parallellvärlden i Hayao Miyazakis Spirited Away Brinkemar, Ronja January 2021 (has links) I denna undersökning vill jag visa att film har ett egenvärde som berättarform separat från skönlitteraturen, där särskilt japansk animerad film är ett område som tidigare marginaliserats inom filmteorin men bör ges ett större akademiskt utrymme. Med hjälp av de fem filmanalytiska aspekterna berättelse, mise-en-scène, kameraanvändning, klippning, ljud och filmmusik undersöker jag hur regissören Hayao Miyazaki konstruerar den japanska animerade parallellvärlden i filmen Spirited Away samt hur det animerade mediet påverkar filmen. Min analys visar att publikens inlevelse i parallellvärlden skapas genom en otillgänglig narration där kamerans låga vinklar och point-of-view-shots gestaltar världen ur huvudpersonens vinkel. Parallellvärlden kommer till liv genom en detaljerad traditionell japansk scenografi, runda karaktärer och en rik diegetisk ljudbild. Den långsamma klippningen bjuder in publiken att bli medskapare av parallellvärlden och musiken skapar en känslomässig inlevelse samt fungerar som en sammanknytande väv genom filmen. Den animerade formen möjliggör en större frihet i animatörernas skapande av filmens mise-en-scène, samt bidrar till en större tolerans hos publiken för det irrationella intuitiva händelseförloppet och en delvis överdriven ljudbild. filmanalys Studio Ghibli Hayao Miyazaki Spirited Away animerad film anime Japan Joe Hisaishi isekai parallellvärld berättelse mise-en-scène kameraanvändning klippning ljud och filmmusik otillgänglig narration subjektiv narration objektiv narration visuellt berättande General Literature Studies Litteraturvetenskap
13	Komplexitet och Konflikt : En karaktärsanalys av Hayao Miyazakis hjältar i Prinsessan Mononoke och Det levande slottet Jansson, Annika, Trygg-Svartling, Evelina January 2023 (has links) Denna uppsats analyserar fyra hjältar från två av Hayao Miyazakis filmer. De utvalda hjältarna är Ashitaka och San från Prinsessan Mononoke (Miyazaki, 1997) samt Hauru och Sophie från Det levande slottet (Miyazaki, 2004). Målet med uppsatsen att ta reda på om och hur en filmskapare kan skapa komplexa hjältar genom att se på hur de är uppbyggda och fungerar. Vidare ska uppsatsen utforska hur komplexa hjältar reagerar i konfliktsituationer. Uppsatsen utgår från en karaktärsanalys baserad på Jens Eders karaktärs klocka och Carl Gustav Jungs teori om persona och skugga. Vi har kommit fram till att det finns komplexa hjältar i både Prinsessan Mononoke och Det levande slottet. Hjältarna Ashitaka, San, Hauru och Sophie är alla unika karaktärer som är komplexa på sina egna sätt. Det som de komplexa hjältarna har gemensamt är att de alla agerar utefter både sin persona och skugga, deras handlingar är drivna av deras känslor. När det kommer till de uppvisade känslorna hade filmerna två olika sätt att bemöta känslor. I Prinsessan Mononoke blir agerandet utefter känslor bestraffat på olika vis, i Det levande slottet så strävar alla hjältar efter en bra relation med sina emotioner och hjältarnas emotioner är en stor del av deras drivkraft. Prinsessan Mononoke Det levande slottet Ashitaka San Sophie Hatter Hauru Jenkins Pendragon Sophie Hauru Hayao Miyazaki Studio Ghibli karaktärskomplexitet konflikt emotioner hjältegestalt persona skugga karaktärsklocka hjältar Studies on Film Filmvetenskap
14	Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne Totoro Fredriksson, Joel January 2022 (has links) In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p> Hayao Miyazaki Studio Ghibli film analysis discourse theory discourse analysis film pedagogy childhood discourses the natural child the competent child the vulnerable child postmodern childhood the lonely child the psychological child gender discourses adult children child adults the imaginative child Heidi Anne of Green Gables Moomin Pippi Longstocking shintoism filmanalys diskursteori diskursanalys filmpedagogik det naturliga barnet det kompetenta barnet det bräckliga barnet postmodern barndom det psykologiska barnet det ensamma barnet genusdiskurser vuxenbarn barnvuxna det fantasifulla barnet Anne på Grönkulla Mumin Pippi Långstrump General Literature Studies Litteraturvetenskap

Page generated in 0.0396 seconds