No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kommersiell historia brukas i relation till whiskydestillerierna Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky. Målet är att även se hur kommersiellt historiebruk skiljer sig och/eller liknas vid mellan destillerierna samt om irländska respektive skotska historieskildringar spelar någon roll i marknadsföringen. Det primära källmaterialet är digitala reklamtexter från destilleriernas officiella hemsidor, med deras självpresentationer, utvalda whiskyprodukter och whiskyproduktion som riktlinjer. I genomförandet av den kvalitativ textanalysen används historiebruk som teori, varav Klas-Göran Karlssons kommersiella historiebruk som utgångspunkt för historieanvändning.Resultaten av analysen påvisar att irländsk och skotsk historia är väsentlig i aktuella destilleriers marknadsföring av whisky. Destillerierna brukar historia för skapa och befästa sin identitet, sitt ursprung, sin whiskys karaktäristika och sin långa historik. Det sker via referenser till deras upphovsmän, speciella årtal och historiekulturella fenomen. Kommersiellt historiebruk verkar således parallellt med existentiellt historiebruk, vilket betonar minnet av den egna historien. Marknadsföringens historieanknytningar negocierar även spritdryckens negativa konsekvenser, men infinner sig kontinuerligt i förhållande till kultur, tradition och autenticitet.En anmärkningsvärd skillnad mellan irländsk och skotsk whisky är att den förra, genomBushmills och Jameson, uttalar sig som klassiska, tidlösa och ikoniska samt betonar särskilda whiskytyper- och smaker för irländsk whisky. Gemensamma faktorer i Jameson och The Dalmores marknadsföring är utnyttjandet av kulturnationella drag. Det rör sig inte sällan om nationsförbundna legender, symboler eller sägner. I övrigt anspelar aktuella whiskydestilleriers historiska associationer på män och maskulinitet, vilket kan orsakas av den manlighetsnorm som existerar i samband med historieskrivning. Sammanfattningsvis varierar destilleriernas historiska framställningar rent innehållsmässigt, men de övergripande målen i marknadsföringen är tämligen likartade.

Detta är en studie av historieframställningen i läromedel riktad mot grundskolans årskurs 4 – 6. Då historieämnet ges en tydligt identitetsskapande roll i styrdokumenten har aspekter kopplade till identitet och historieframställning undersökts. Den del av historien som undersökts är tiden för Skånes nationsskifte, då landskapet gick från att vara danskt till att bli svenskt. Eftersom Skåne idag ses som en självklar del av Sverige anser jag att just de identitetsskapande aspekterna av historieframställningen skulle vara lämpliga att undersöka i detta historiska förlopp. För att kunna tolka hela den historiska framställningen har teorier kring narrativ och textens berättande egenskaper används, samtidigt som de kulturer där historien produceras identifierats som en del av ett historiebruk. Historia är något som brukas, skapas och återskapas kontinuerligt vilket gör det mycket intressant att studera förändringar över tid. För studien gjordes därför en historisk jämförelse där läromedel avgränsade till läroplansreformerna Lgr80, Lpo94 och Lgr11 valdes ut. Enligt sammanställningar som gjorts på historiedidaktisk forskning är de nyare läromedlen något som utforskats i mycket liten utsträckning, liksom forskning på material riktat mot de lägre åldrarna. Detta ligger till grund för studiens avgränsning och syfte. Studien är utförd på ett begränsat material som undersöks genomgående för att ge en så representativ bild av historiebruket som möjligt. Genom att begränsa materialet ämnar studien inte att ge en heltäckande bild utan snarare att identifiera rådande normer inom historieframställning och läromedel. Studiens resultat visar att det finns en problematik med hur historieframställningen ser ut i läromedlen. Innehållet styrs tydligt utifrån den kultur den produceras i och förhåller sig inte så nyanserat till historien som styrdokumenten menar att historieundervisningen ska göra.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

I föreliggande studie undersöks hur autenticitet och historia produceras, brukas och utnyttjas i en kontext där städer och platser hanteras utifrån en dominerande marknadsliberal logik och ideologi. Syftet är att bidra med en djupare förståelse för autenticitetsbegreppets betydelse, funktion och förändring över tid, samt utreda vilka konsekvenser ett visst förhållningssätt genererat för stadsplaneringen. Studiens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är Malmö stad. Inom ramen för fallstudien har stadsförnyelseprojekten Hyllie och Varvsstaden granskats. Studien utgår från antagandet om att den kulturella sfären, däribland städer och historia, estetiserats genom att inordnas under ekonomin. Betydelsen av historia har således omformulerats till att i första hand handla om estetik och en förmåga att förmedla upplevelser. Autenticitet betraktas ur detta perspektiv som en social konstruktion där hävdandet av historisk förankring ses som ett retoriskt verktyg för maktutövande. Vidare betraktas autenticitet utifrån ett alternativt perspektiv: den postmoderna positionen, som radikalt ifrågasätter begreppets existens. Kategorier som original-kopia hävdas ha luckrats upp till följd av konsumtionssamhällets fokus på symbolkommunikation och representativa bilder. Autenticitet är ur detta perspektiv dekonstruerat - icke-existerande. Analysen påvisar att historia rekonstrueras aktivt genom politiskt och kommersiellt historiebruk. Historien bäddas in i en ramberättelse och omvandlas efter den postindustriella stadens preferenser. En tydlig hierarki framträder där autenticitet primärt relateras till nystarter och mindre till ursprunglighet, vilket innebär dels att historien modifieras, men också att delar av historiekulturen ”avaktiveras” och görs ogiltig. Ur detta perspektiv kan autenticitet förstås som en kulturprodukt vars betydelse baseras på möjligheten att skänka mening åt den utvecklingsinriktning som aktivt konstruerats och gjorts giltig.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ”befriades” från Danmark. Det nämns knappt något om att han beordrade en mängd avrättningar och inget specifikt om Gustav Vasas råa politiska maktspel. Det som har skapat denna praxis är den utilitaristiska historiesynen. Denna historiesyn är nöjd med hur historiska personligheter som Gustav Vasa har påverkat historien då det betytt väldigt mycket för Sveriges nytta under kommande år. Denna historiesyn är mer påtaglig ju tidigare historia vi studerar i skolböckerna för gymnasiet. I senare historia, där exempelvis Adolf Hitler och Josef Stalin har varit aktiva, påverkar levande offer och offrens anhöriga praxis på så sätt att skolböckerna tvingas att beskriva Hitler och Stalin ur ett moraliskt perspektiv. Det är inte förekommande i exempelvis 1500-tals historia då dessa offer, från denna tidsperiod, inte längre lever och därmed kan den utilitaristiska historiesynen fortsätta verka. Det är också brist på källor från tidigare historia och tidigare historia kan verka abstrakt att ta till sig vilket gör att den utilitaristiska historiesynen påverkar tidigare historia mer än den senare. Det bör dock appliceras en pliktetisk historiesyn på historiebruket av historiska personligheter som Gustav Vasa. Den tvingar historieåtergivning att trots personens betydelse för Sverige främja de moraliska perspektiven under hans regeringstid. Vi bör berätta om offren under dennes styre, då de som offer förtjänar att uppmärksammas på samma sätt som förintelsens offer. Denna historiesyn har också betydelse för att elever skall se utvecklingen av demokrati och vad den betyder för det rådande samhället. Deras källkritiska kunskaper och verktyg främjas även dem av detta synsätt på historia. Denna historiesyn skulle skapa en praxis som gör att vår tid kommer återges ur ett moraliskt perspektiv om ett X antal år. Historieböckerna i gymnasiet skulle enligt detta synsätt kunna ha ett kapitel dedikerat till moraliska perspektiv på historien, likt hur källkritik ofta presenteras, för att främja det moraliska medvetandet gällande historiska personer.

<p>Vi har analyserat Forum för levande historias material <em>brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer </em>genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv. Avslutningsvis diskuteras resultatet mot tidigare forskning och vad denna typ av historieskrivning kan få för pedagogiska konsekvenser.</p>

<p>Monuments are raised all over the world of several different reasons. A monument dosen´t only refer just to itself, it also tells something about the historical context they are risen into. The overall purpose of this study is to try to reveal how history is used through the process, and rising of the monument "Vindarnas Boning" in Karlstad, Sweden 16/6, 1967. The historical narrative around this monument is about to show the importance of the esthetics, the main forces around the monument and last, how the monument legitimacy is maintained. Throughout those analytic tools, according to this study, I will try to examine possible other reasons behind this monument than the official one, who is to act as a remembrance of the finnish immigrants who settled in the unpopulated deep forests of Sweden and enabled to maintain a minor community separated from other influences, during the 16 th century and onward. The 1960´s is characterized by the large working movements between Sweden and Finland. Also the Finnish authorities launches an economical campaign in Sweden to broaden their export possibilities. This campaign is about to show the new modern Finland, with increasing own independence from Soviet influences. Referred to this, the study shows how other groups in the society possible uses history for their own purposes, the cultural ties between Sweden and Finland are strengthen through this monument, wich gains advantages in other areas as well. Referred to the economics and the thoughts of a Nordic cooperation, which some elements wishes to broaden. Through the historical narrative this study reveals actors who has strong ties to these goals. Because of this, there might be a reason to ask if the official remembrance is the only factor that is linked to this monument. This study connects the use of history through monuments with ideological reasons. This perhaps, can be a perspective to have in mind, when visiting the monument "Vindarnas Boning" next time, or other monuments as well.</p>

Monuments are raised all over the world of several different reasons. A monument dosen´t only refer just to itself, it also tells something about the historical context they are risen into. The overall purpose of this study is to try to reveal how history is used through the process, and rising of the monument "Vindarnas Boning" in Karlstad, Sweden 16/6, 1967. The historical narrative around this monument is about to show the importance of the esthetics, the main forces around the monument and last, how the monument legitimacy is maintained. Throughout those analytic tools, according to this study, I will try to examine possible other reasons behind this monument than the official one, who is to act as a remembrance of the finnish immigrants who settled in the unpopulated deep forests of Sweden and enabled to maintain a minor community separated from other influences, during the 16 th century and onward. The 1960´s is characterized by the large working movements between Sweden and Finland. Also the Finnish authorities launches an economical campaign in Sweden to broaden their export possibilities. This campaign is about to show the new modern Finland, with increasing own independence from Soviet influences. Referred to this, the study shows how other groups in the society possible uses history for their own purposes, the cultural ties between Sweden and Finland are strengthen through this monument, wich gains advantages in other areas as well. Referred to the economics and the thoughts of a Nordic cooperation, which some elements wishes to broaden. Through the historical narrative this study reveals actors who has strong ties to these goals. Because of this, there might be a reason to ask if the official remembrance is the only factor that is linked to this monument. This study connects the use of history through monuments with ideological reasons. This perhaps, can be a perspective to have in mind, when visiting the monument "Vindarnas Boning" next time, or other monuments as well.