I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det. Utifrån dessa antaganden har jag undersökt mitt material.Min undersökning visade på att mina antaganden stämde och att bilen betyder mycket för individen i hans/hennes sökande efter det förflutna. Den spelar även en stor roll för det so-ciala och gemensamma. Genom bilen får man en chans att bli någon samt att vara någon och den ger även individen en möjlighet att prova på att vara någon annan, till exempel genom utklädning i tidsenlig klädsel. Man umgås med det förflutna på olika sätt, allt efter sitt eget tycke och smak.

Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema. En tes som hävdar att det är viktigare inom populärkulturen att skapa stämning och igenkänning hos åskådaren än att vara historiskt korrekt. Slutligen diskuteras även lärandepotentialen i spelet. Frågor som ställs är om spelet är lämpligt i undervisningen samt vilken bild av historien som förmedlas. Till hjälp med detta konsulteras Jan Bjarne Bøes bok Bildene av fortiden – historiedidaktik og historiebevissthet, som förklarar att dåtid, nutid och framtidsperspektiv hänger ihop. Ference Martons olika teorier om lärande kommer även diskuteras och belysas i sken av spelet.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

I denna uppsats analyseras de fyra marknadsledande läroböckerna i historia för årskurs 7‒9 med syftet att undersöka om, och hur, de bidrar till undervisning om historiebruk. Syftet och frågeställningarna utgår dels från kursplanen i historia, framförallt dess lärandemål om historiebruk samt de till det kopplade kunskapskraven, dels från en rapport av Skolinspektionen 2015 som visade på stora brister i undervisingen om historiebruk.I uppsatsen visar jag att läroböckerna i varierande men liten grad tar upp historiebruk. Jag kommer fram till att historiebruk sällan tydliggörs och att det ofta framstår som att elever utan föregående förklaring ska kunna genomföra egna tolkningar av historiebruk.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur den svenska stormaktstiden (1611-1718) framställs i svenska läroböcker över tid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys för att få fram hur stormaktstiden framställdes i läroböcker. Resultatet analyserades utifrån ett historiedidaktiskt perspektiv. Uppsatsen använde ett övergripande historiemedvetande ramverk och utgår ifrån Klas-Göran Karlssons typologi av historiebruk som verktyg för att analysera resultatet. Arbetet består av två delar, som behandlar åtta läroböcker vardera. Den ena behandlar hur grundskolans läroböcker framställer stormaktstiden. Den andra behandlar hur gymnasieskolans böcker framställer stormaktstiden. Böckerna sträcker sig från början av 1900-talet till 2010-talet. Det kvalitativa resultatet visade att framställningen av stormaktstiden har förändrats från att vara något stort och ärofyllt i början på 1900-talet till att ha neutraliserats efter 1950-talet. Idag framställs stormaktstiden kritiskt och böckerna är väldigt selektiva av hur mycket utrymme stormaktstiden får i läroböckerna. Det kvantitativa resultatet visade på en svag linjär minskning för grundskolan och upp- och nergångar för gymnasieskolan. Historiemedvetande framkommer inte ur någon av böckerna. Läroböckerna visade en tendens till att bruka ett vetenskapligt, existentiellt och svagt icke bruk av historien.

The purpose of this paper is to investigate and analyze how swedish history teachers teach about genocide and to find out if the introduction of the new curricula in 2011 has caused any changes in the planning and implementation of their teaching methods. The essay, which consists of two sub-studies, have been inspired Niklas Ammerts study Om vad och hur ’må’ ni berätta? The theoretical starting points have been the didactic triangle and the use of history. Our research questions thus basically follows the didactic questions What? How? and Why? Both studies are qualitative and based on semistructured interviews. In each study, four teachers are interviewed from different schools around southern and central Sweden.Based on our studies, we can show that the teachers tend to treat the subject area through a variety of approaches. While the middle and junior high school teachers are more tied to the central content, where the Holocaust and Gulag play a central role, the teachers at the high school level have a more liberal interpretation for which genocide they choose to approach. What becomes clear is that while the teachers at the lower levels focus on creating a foundation for the students before they reach high school, which leads to more abstract and simplified teaching, the high school teachers aim is to try and deepen their work so that the students can become critical thinking democratic social citizens. However, it is also clear that depending on which program students choose to attend at the high school level today, they tend to get very different teaching, which in turn increases the risk that their knowledge progression may become very different.

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning igymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv.Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärareoch elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersökeribland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förståsoch vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hurförhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträderibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musikoch andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik ochandra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua trelärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort enenkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftetoch mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturellaformer.Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur somfilm, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnassyfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nyaperspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur filmpresenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängdinformation som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökadreferensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var ävenett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sinframställning av olika populärkulturella former.Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt istörsta allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att detblir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fannsäven de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har någotvärde i vardagen.

I detta specialarbete har jag undersökt tre historiska läromedel och hur de framställer epoken medeltiden. De tre läromedlen trycktes med mer än 50 års mellanrum. De är från 1911, 1955 och 2012. Syftet med denna studie var att undersöka om det akademiska historiebruket kunde avläsas i läromedlen. Samhällets historiografi. Studien använder sig av en kvalitativ textanalys i sin metod för att tolka tidigare forskning och tolka läromedlens innehåll för att nå ett resultat. Studien arbetar efter teorin att ett historiografiskt historiebruk går att tyda i läromedlen över tid. Studien visar att ett tydligt samband mellan det för tiden aktuella historiografiska historiebruket kan uttydas i läromedlen. Men med en tidsförskjutning från den akademiska världens diskussioner till läromedlet. Studien visade även att det går att utläsa en politisk koppling till läromedlens utformning relaterat till det för stunden aktuella historiebruket i samhället. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

I denna uppsats analyseras de delar som berör forntiden och vikingatiden, i fyra utvalda läromedel för historia i årskurs 4–6. Analysen syftar till att undersöka om och hur dessa läromedel svarar på kursplanens uttryckliga krav på att undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för hur historia kan användas utifrån olika syfte och mottagare. Syftet och frågeställningarna grundas i kursplanens centrala innehåll och kunskapskraven för historieämnet, och frågeställningarna motiveras av skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieundervisningen 2015 som visat på en mängd brister i grundskolans undervisning gällande historiebruk. Tidigare forskning visar på att läroböcker innehar en central roll i historieundervisningen och att läroböcker dagligen används för att planera eller genomföra undervisningen vilket tillsammans med skolinspektionens granskning av undervisningen motiverar en analys gällande i vilken utsträckning läromedel från fyra ledande läromedelsförlag belyser och redogör för begreppet historiebruk. Genom en komparativ analys av de fyra läromedlen framgår det att ett av fyra läromedel redogör för och diskuterar historiebruk. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>