A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

The aim of the essay is to investigate the use of history of the inventor and Nobel prize winner Gustaf Dalén between the years 1931–2020. The survey answers the question why Dalén has gone from being regarded as one of Sweden's most important people to being of local importance. By examining how different groups have used Dalén's memory over time and with different purposes, an explanation for this can be given to this question. The material that forms the basis of the study includes biographies, dissertations, popular science books, a poem, a movie, a theatre performance and Dalén's own museum. A qualitative method is used to examine the material, with historian Klas-Göran Karlsson's use of history classification as an analytical tool. The study results imply that Dalén's memory was used in conjunction with Sweden's industrialization to create unity. In addition, create cohesion around the political project that followed the build-up of the welfare state. This use was prominent until the 1960s, when the history of symbolic characters such as Dalén changed because of a different view of nationalism. The use of history of characters such as Dalén then became more of a local phenomenon. In addition, changed economic conditions in the countryside and a larger cultural history sector have also impacted they change of historical use of Dalén. The development and professionalisation of the subject of history has also had an impact on the use of history that surround Dalén. / Målet med uppsatsen är att undersöka historiebruket kring uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020. Undersökningen ger svar på frågan varför Dalén gått från att räknas som en av Sverige mest betydelsefulla personer till att vara en lokal historisk person. Genom att undersöka hur olika grupper brukat Daléns minne över tid och med olika syften kan en förklaring till detta ges. Materialet som ligger till grund för studien innefattar biografier, avhandlingar, populärvetenskapliga böcker, dikter, en film, en teaterföreställning och Daléns eget museum. En kvalitativ metod använd för att undersöka materialet, med historikern Klas-Göran Karlssons historiebruksindelning som analytiskt redskap. Studien resultat visar hur Daléns minne användes i samband med Sveriges industrialisering för att skapa sammanhållning i samhället. Dessutom legitimera politiken som följde i och med välfärdsstatens uppbyggnad. Detta bruk fortsatte till 1960-talet då historiebruket kring symbolpersoner som Dalén förändrades till följd av en annan syn på nationalism. Detta gjorde att historiebruket kring personer som Dalén förändrades till ett mer lokalt drivet bruk. Dessutom har ändrade ekonomiska förutsättningar på landsbygden och en större kulturhistorisk sektor också samverkat till ett större lokalt historiebruk av Dalén. Historieämnets utveckling och professionalisering har påverkat har sig haft inverkan på historiebruket kring Dalén.

Detta arbete syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever historiebruk, samt hur dessa upplevelser relateras till vad styrdokumenten säger om historiebruk. I detta arbete kommer vi att definiera historiebruk och andra relevanta begrepp till vårt arbete och sedan belysa hur begreppet pratas om i forskning och i skolkontext. Det är en kvalitativ intervjustudie där fyra elever intervjuats med semistrukturerat format. Materialet från dessa intervjuer har sedan transkriberats, tolkats och analyserats djupgående. Vad studien visar är att elever har starka upplevelser av historia som dels ett sätt att utbilda och lära sig från tidigare misstag som nu kan appliceras för att göra nutid och framtid bättre. Samt att det i film och sociala medier finns stor användning av historia, eleverna pratar om det som dels lärorikt men även underhållande. Det finns en viss dissonans i hur eleverna uppfattar och definierar historiebruk i relation till hur styrdokumenten formulerar det. Den historiska referensramen och nutidsförståelsen hos eleverna påverkar deras förståelse av historiebruk. Resultaten från studien ska inte appliceras i någon generaliserande aspekt, då urvalet inte kan sägas vara representativt för gymnasieelever i sin helhet. Däremot ger det insikter kring hur historiebruk kan upplevas av individer.

Syftet med studien är att fokusera på hur lärare använder sig av det genetiska och genealogiska perspektivet i valet av olika läromedel i sin historieundervisning. Studiens tyngd ligger på den didaktiska frågan hur. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i historia har intervjuats, deras svar har sedan transkriberats och därefter har resultatet presenterats. Resultatet visar att lärare till viss del använder sig av det läromedel som de föredrar, men att lärare också väljer det läromedel som bäst lämpar eleven kunskapsmässigt. Majoriteten av lärarna valde att använda sig av ett genetiskt perspektiv om elevernas kunskapsnivå var låg. Resultatet visar att lärarna föredrog att använda sig av läroboken för att kunna bruka det genetiska perspektivet. Resultatet visar att det inte är optimalt att förhålla sig enbart till det ena eller det andra perspektivet, utan att båda perspektiven bidrar med olika aspekter som är väsentliga för undervisningen i historia.

No description available.

Problemområdet för denna undersökning bottnar i uppgifter om att historieundervisningen i skolan erbjuder få möjligheter till elever att reflektera över sitt eget och andras historiebruk (Skolinspektionen, rapport 400-2013:6837, 2014). Syftet är att undersöka vad elever gör när de förklarar och värderar historiebruk, ett år efter avslutad kurs i Historia 2a. Detta genom en uppgiftskonstruktion som aktualiserar en jämförelse mellan två historiebruk. Respondenternas svar analyseras kvalitativt genom ett analytiskt ramverk som inspirerats av Kenneth Nordgrens modell i How to do things with history (2016). Modellen illustrerar relevanta saker att göra vid analytiska observationer av historiebruk, och utgörs av tre steg som fokuserar historiebrukets kommunikation på olika analytiska nivåer (Nordgren, 2016, s.496). Genom tolkningar av respondenternas operationer på de olika nivåerna, diskuteras i vilken utsträckning elever hanterar olika aspekter i en historiebruks-analys. Resultatet indikerar att elever tenderar att hantera historiebrukens performativa handlingar och symbolvärden i högst utsträckning, och historiebrukens identitetsskapande processer i lägst.

This study aims to answer what the perceptions of history teachers are, concerning working with computer games as a tool for teaching history, but also how to use this in order to further develop student’s use of history based on the teacher’s own experiences and knowledge. Furthermore, with this study I aim to discover how teachers believe computer games could impact student motivation in the subject of history. In order to conclude this, interviews with four teachers from different schools across Skåne county are being used as the framework for this discourse. These interviews have then been analysed through history didactical theories such as use of history and historical consciousness. This analysis is presented thusly in the result paragraph as well as the discussion paragraph of this essay. The conclusion of this study is that the teachers interviewed in in this study generally have a positive attitude towards adapting computer games as a tool for history education. Some of them have already started, while others encounter too many obstacles to successfully be able to use computer games in classrooms, therefore deciding not to do so as of right now. However, all teachers agree that computer games can be a useful tool to further develop use of history. Additionally, it has also proven to further develop students’ historical consciousness. A few examples on how one could work with computer games, based on these teachers’ experiences, are presented in the in the result paragraph, but one specific example is to play a suitable game to then analyse the use of history conveyed. To conclude, this study shows that the teachers with a better understanding of what students of the Swedish schools demand and want, points to the fact that some groups of students would not be as motivated by the implementation of computer games as a tool for history education. However, this is highly dependent on both the teacher’s knowledge on how to implement computer games as a tool correctly, as well as choosing a suitable game.

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former.    Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former.    Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.

No description available.

AbstractThe purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien. Another significant scientist to our work has been Vanja Lozic and his book ”Historieundervisningen utmaningar” (The challenges of historyteaching ) whose results we have compared to our own.The conclusion reached is that the pupil prespective on history in many respects is based on their and their famlies lifes history. Furthermore students consider teachers should introduce the subject from a scientific aspect and problematize how their history is contnuously created. Students do also appear too indetify a direct link between identety and general knowledge as it is central to the process of inclusion and exclusion.